Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Glas i byggnader

Granskad:

I BBR finns det regler om glas i byggnader. Reglerna är utformade för personsäkerhet vid användning och omfattar byggnadsdelar och fast inredning. Reglerna omfattar inte egendomsskydd som till exempel inbrottsskydd. Reglerna gäller för oskyddade glasytor som är placerade så att man kan komma i kontakt med dem. Tre olika risker behandlas och det är sammanstötning, fall genom glas vid höjder samt skärskador.

Inledning

Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet vid användning. Enligt plan- och byggförordningen, PBF, ska byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de vid användning eller drift inte innebär oacceptabel risk för olyckor. I Boverkets byggregler, BBR, finns regler för personsäkerhet och särskilda krav på glas i byggnader. Som övergripande krav för personskydd och glas gäller att glasytor som är oskyddade och så placerade att personer kan komma i kontakt med dem, ska utformas så att risken för personskador begränsas.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

10 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

8:35 Glas i byggnader

Glasytor som är oskyddade och så placerade att personer kan komma i kontakt med dem, ska utformas så att risken för personskador begränsas. Glasytor och infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa.

Allmänt råd Provningsmetod för motstånd mot tung stöt och klassindelning finns i SS-EN 12600.

Glasytor ska tåla dynamisk påverkan av en människa

Glasytor och infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. Dynamisk påverkan innebär i detta fall krafter som uppkommer av personer i snabb, kraftig rörelse som hopp, språng, fall eller liknande. BBR anger inte storleken på de dynamiska lasterna. Vad gäller räcken till balkong, terrass och liknande kan dock viss vägledning hämtas i den upphävda författningen Boverkets konstruktionsregler, BKR. Där finns regler om dimensionering av last för sådana räcken.

I ett allmänt råd till det övergripande kravet gällande glas i byggnader hänvisas till provningsmetoden för motstånd mot tung stöt och klassindelningen i SS-EN 12600.

Skydd mot sammanstötning

I BBR finns krav på skydd mot sammanstötning. Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar kan vara svåra att upptäcka, särskilt i invändiga och publika miljöer med varierad belysning, bländande lampor, reflexer och olika reflekterande material och inredningar. I BBR finns därför krav att sådana glasytor ska vara tydligt markerade.

8:351 Skydd mot sammanstötning

Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska vara tydligt markerade.

Allmänt råd Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och vara synliga för både stående och sittande personer.

I ett allmänt råd till bestämmelsen till skydd mot sammanstötning anges att markeringarna av glasytor bör avvika från bakgrunden och vara synliga för både stående och sittande personer. Reglerna anger inget värde för ljushetskontrast enligt NCS-systemet vid markering av glasytor, eftersom ljusförhållanden och bakgrund för glas varierar. Reglerna anger inte heller hur markeringen bör göras utan det kan anpassas efter behov och situationen. Det kan vara i form av markeringar, mönster eller logotyper och dylikt. Markeringar bör anpassas både för gående och för personer som sitter i rullstol och som därför håller blicken lägre, vilket även gäller för personer med rullator.

Skydd mot fall genom glas

Glasytor ska utformas så att risken för att falla ut genom glaset begränsas där det är risk för fallskador. Det anses finnas risk för fallskador där fallhöjden är mer än 2,0 meter och avståndet mellan glasytans underkant och golvet är mindre än 0,6 meter. Det kan till exempel röra sig om ett räcke med glasfyllningar som en person kan bli knuffad emot och falla igenom. Ett annat exempel är ett fönster, som är tillräckligt stort för att en människa ska kunna trilla ut genom det – och att fönstret sitter så lågt att det finns en reell risk för att man verkligen ska kunna falla ut. Laminerat säkerhetsglas, räcke eller motsvarande kan då fungera som skydd mot fall genom glas.

8:352 Skydd mot fall genom glas

Glasytor ska utformas så att risken för att falla ut genom glasytan begränsas.

Allmänt råd Risk för fall kan anses föreligga då
  • -   fallhöjden är mer än 2,0 meter till underliggande mark eller golv och
  • -   avståndet mellan glasytans underkant och golvet är mindre än 0,6 meter.
Laminerat säkerhetsglas enligt avsnitt 8:353, räcke eller motsvarande kan fungera som skydd.
Person vid glasruta
Illustrationen visar när det anses finnas risk för fallskador. Illustration: Altefur Development / Boverket

Laminerat glas håller ihop om glaset brister och skyddar på så sätt mot fall genom glaset. Enligt BBR uppfyller laminerat säkerhetsglas enligt standarden SS-EN 14449 som klarar klass 2(B)2 enligt standarden SS-EN 12600 krav på skydd mot fall genom glas.

Skydd mot skärskador

Skärskador vid fall genom glas i byggnader kan ge upphov till mycket allvarliga skador för den som råkar ut för det. I BBR ställs därför krav på att glasytor ska utformas så att risken för skärskador begränsas. Där det är risk för olyckor bör termiskt härdat säkerhetsglas eller laminerat säkerhetsglas enligt angivna standarder användas.

8:353 Skydd mot skärskador

Glasytor ska utformas så att risken för skärskador begränsas.

Allmänt råd Termiskt härdat säkerhetsglas enligt SS-EN 12150-2, som klarar lägst klass 1(C)3 eller laminerat säkerhetsglas enligt SS-EN 14449 som klarar lägst klass 2(B)2 enligt SS-EN 12600 bör användas i
  • -   glasräcken,
  • -   glasytor i entréer och kommunikationsutrymmen om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter,
  • -   glasytor i enskilda bostadslägenheter om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,6 meter,
  • -   glasytor i andra utrymmen där barn kan vistas än bostäder om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,8 meter. Glasytor i dörrar i skolor och förskolor bör dock ha härdat eller laminerat glas om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter.
I de fall en dörr eller ett parti glasas med små rutor kan glas som inte klassas som säkerhetsglas användas. (BFS 2014:3).

Ett allmänt råd till bestämmelsen till skydd mot skärskador anger miljöer där särskild hänsyn till risken för skärskador bör tas. För glasytor i sådana miljöer bör säkerhetsglas därför användas. När en dörr eller ett parti är glasad med små rutor kan dock glas som inte klassas som säkerhetsglas användas. Där det allmänna rådet anger ett mått från glasytans underkant relateras det inte bara till golvet inne i byggnaden utan också till marken utanför. Det finns situationer där man kan komma i kontakt med glaset både från utsidan och insidan och där det kan vara motiverat med högre kvalitet på glaset ifrån båda håll.

Glasräcken

Härdat eller laminerat säkerhetsglas bör användas i glasräcken i alla typer av byggnader.

Glasytor i entréer och kommunikationsutrymmen

Säkerhetsglas bör användas i entréer och kommunikationsutrymmen i alla typer av byggnader, om underkanten av glaset sitter lägre än 1,5 meter över golvet eller marken. Med kommunikationsutrymme avses utrymme i byggnad som används främst till förflyttning. Exempel på glasytor som omfattas av regeln är glasytor i vindfång, entréer, trapphus och loftgångar med mera som leder till bostäder, bostadskomplement och lokaler för olika verksamheter som till exempel butiker, kontor eller klassrum.

1:6 Terminologi

Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

När utforma används i dessa föreskrifter och allmänna råd innebär detta projekterade och utförda, dvs. byggnadens slutliga utformning.

När publik lokal används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas en lokal dit allmänheten har tillträde.

När kommunikationsutrymme används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas ”utrymme i byggnad som används främst till förflyttning”.

När kulturvärden används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, konstnärliga och arkitektoniska värden.

När studentbostad används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas bostäder avsedda för studerande vid universitet eller högskola.

Med plan avses i dessa föreskrifter och allmänna råd våningsplan, källarplan eller vindsplan.

Med våningsplan avses golvplanet i en våning.

Med källarplan avses golvplanet i varje del av en källare som är avgränsad med på varandra följande bjälklag samt ytterväggar.

Med vindsplan avses golvplanet i en vind.

Källarplan eller vindsplan kan samtidigt vara våningsplan. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, hallar, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum. Byggnaders rum eller avskiljbara delar av rum delas in på följande sätt
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt, exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila, och
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt, exempelvis rum för förvaring av livsmedel i bostäder, rum för personlig hygien, driftutrymmen, garage, kommunikationsutrymmen, bostadsförråd och kulvertar. (BFS 2013:14).

Glasytor i enskilda bostäder

I enskilda bostäder bör säkerhetsglas användas i lågt sittande fönster och glaspartier som sitter lägre än 0,6 meter över golv eller mark.

Glasytor i utrymmen där barn kan vistas

I glasytor i andra utrymmen där barn kan vistas än bostäder bör säkerhetsglas användas om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,8 meter. Glasytor i dörrar i skolor och förskolor bör dock ha härdat eller laminerat glas om glasytans underkant sitter lägre än 1,5 meter.

Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna.

8:11 Tillämpningsområde

Reglerna i detta avsnitt gäller för byggnader, för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för andra anläggningar än byggnader på tomter. Reglerna för tomter och andra anläggningar än byggnader finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas . (BFS 2014:3).

Allmänt råd Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig. Ytterligare vägledning finns i Boverkets handbok Bygg barnsäkert – i byggnader, på tomter och i utemiljön.

Barnsäkerhet

Att välja rätt glas

Det är mycket viktigt att välja rätt typ av glas för att undvika risk för skärskador som kan bli mycket allvarliga.

I ett allmänt råd anges vilken sorts säkerhetsglas som kan uppfylla föreskriftens krav att begränsa risken för skärskador. Termiskt härdat säkerhetsglas enligt SS-EN 12150-2, som klarar lägst klass 1(C)3 eller laminerat säkerhetsglas enligt SS-EN 14449 som klarar lägst klass 2(B)2 enligt SS-EN 12600 bör användas i de miljöer som utpekats som särskilt riskfyllda i det allmänna rådet.

Om glasprodukter testas mot andra standarder än de som anges i BBR bör byggherren försäkra sig om att standarderna är likvärdiga med de standarder som BBR anger.

8:353 Skydd mot skärskador

Glasytor ska utformas så att risken för skärskador begränsas.

Allmänt råd Termiskt härdat säkerhetsglas enligt SS-EN 12150-2, som klarar lägst klass 1(C)3 eller laminerat säkerhetsglas enligt SS-EN 14449 som klarar lägst klass 2(B)2 enligt SS-EN 12600 bör användas i
  • -   glasräcken,
  • -   glasytor i entréer och kommunikationsutrymmen om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter,
  • -   glasytor i enskilda bostadslägenheter om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,6 meter,
  • -   glasytor i andra utrymmen där barn kan vistas än bostäder om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 0,8 meter. Glasytor i dörrar i skolor och förskolor bör dock ha härdat eller laminerat glas om avståndet från glasytans underkant till golvet eller marken är mindre än 1,5 meter.
I de fall en dörr eller ett parti glasas med små rutor kan glas som inte klassas som säkerhetsglas användas. (BFS 2014:3).

Märkning av säkerhetsglas

Både laminerat och härdat säkerhetsglas ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkt. Krav på märkning av själva glaset finns för härdat säkerhetsglas enligt standarden SS-EN 12150-2 men inte för laminerat säkerhetsglas enligt standarden SS-EN 14449. Det är dock inte säkert att en sammansatt produkt där ett säkerhetsglas ingår, till exempel ett fönster, har en märkning som visar att det ingående glaset är ett säkerhetsglas. Något sådant krav på märkning av själva glaset finns inte enligt produktstandarden för fönster, SS-EN 14351-1. Standarden beskriver märkningen av den sammansatta produkten som säljs och inte att de ingående komponenterna ska märkas. Information om det ingående glaset kan dock finnas i fönstrets prestandadeklaration och CE-märkning.

Glas i äldre byggnader

Före den 1 juli 2009 var det godkänt med 4 mm tjockt planglas i fönster och dörrar i bostäder oberoende av avståndet från glasytan till golvet om glasbredden var högst 1,0 meter. Glas i bostäder från före 2009 är därför ofta inte härdat säkerhetsglas utan vanligt glas, 4 mm tjockt planglas. Det kan vara svårt att avgöra om en äldre glasruta är säkerhetsglas eller inte, om den inte är märkt. Äldre säkerhetsglas kan också vara av lägre kvalitet. En glasmästare kan kontrollera härdningen med polariserat ljus, men det tar inte hänsyn till kvaliteten på härdningen, som kan variera för äldre glas.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen