Beslutet ska vara skriftligt

Kommunens handläggning av en ansökan om bostadsanpassningsbidrag ska mynna ut i ett skriftligt beslut. Av beslutet ska framgå vilka åtgärder som bidrag beviljas för. Det ska också framgå i vilken form bidraget lämnas. Om kommunen avslår ansökan helt eller delvis måste kommunen förklara varför i beslutet. Beslutet måste fattas i förväg, det vill säga innan anpassningen påbörjas, om inte ansökan görs i efterhand. Allt detta kan du läsa om på denna webbsida.

Besluten ska vara skriftliga 

Lagen om bostadsanpassningsbidrag

Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag 18 §

Av 18 § lagen om bostadsanpassningsbidrag framgår att besluten ska ange vilka åtgärder bidraget avser. Det ska också framgå i vilken form bidraget lämnas, det vill säga som ett kontantbidrag, ett kommunalt åtagande, med en begagnad anordning eller en kombination av dessa. Om kontantbidrag beviljas ska också framgå det högsta belopp som kan utbetalas. 

I propositionen till lagen om bostadsanpassningsbidrag anförs att bestämmelsen i praktiken innebär att beslut om bidrag ska vara skriftliga (proposition 2017/18:80 sid. 81).

Boverkets föreskrifter om bostadsanpassningsbidrag

Boverkets föreskrifter (2018:12) om bostadsanpassningsbidrag - 6 §

Förutom vad som står i lagen om bostadsanpassningsbidrag och i propositionen till den så anger 6 § Boverkets föreskrifter (2018:12) om bostadsanpassningsbidrag att beslut om bostadsanpassningsbidrag ska vara skriftliga. Motsvarande krav finns på beslut om reparationsbidrag (11 § Boverkets föreskrifter) och beslut om återställningsbidrag (13 § Boverkets föreskrifter).

Förvaltningslagen 

Förvaltningslag (2017:900) 31 §

Förvaltningslagen (2017:900) innehåller krav på hur skriftliga beslut ska dokumenteras. Ett skriftligt beslut måste innehålla uppgift om beslutsdatum samt vem eller vilka som fattat beslutet, vem eller vilka som varit föredragande och vem eller vilka som medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. Dessutom ska framgå vad beslutet innehåller. Förutom bidragsbelopp och bidragsberättigande åtgärder måste alltså i förekommande fall framgå vilka av de sökta åtgärderna som kommunen inte beviljar bidrag för.

Besluten ska motiveras

Förvaltningslag (2017:900) 32 §

Normalt ska kommunen också motivera sitt beslut om bostadsanpassningsbidrag. Motiveringen ska vara klargörande och innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för kommunens beslut. 

Klargörande

Kravet på att motiveringen ska vara klargörande innebär att sökanden ska ges möjlighet att förstå hur kommunen har resonerat i det enskilda fallet. Det innebär också att skälen för beslutet måste presenteras på ett sådant sätt att de blir begripliga för sökanden. I detta krav ligger också att kommunen i sina beslut ska använda ett språk som är enkelt, korrekt och anpassat så att besluten kan bli begripliga för mottagarna. Det följer av propositionen till förvaltningslagen. (Proposition 2016/17:180 sid. 320-321.)

Bestämmelser och omständigheter

En motivering ska innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

I beslutsmotiveringen ska alltså det författningsmässiga stödet för beslutet anges. I motiveringen ska kommunen också redovisa vilka omständigheter – fakta – som den har tillmätt betydelse och hur den har värderat dessa. I kravet på redovisning av omständigheterna i ärendet ligger också att kommunen normalt bör förklara hur den har bedömt eventuella invändningar som sökanden har gjort i ärendet. (Proposition 2016/17:180 sid. 321.)

Undantag från motiveringsskyldigheten

Det framgår av förvaltningslagen att motivering bara kan utlämnas helt eller delvis i vissa särskilt angivna fall. Ett sådant är om det är uppenbart obehövligt att lämna en motivering.

Detta undantag ska enligt propositionen till förvaltningslagen tolkas snävt. För att uppenbarhetskravet ska vara uppfyllt måste det för myndigheten vid en objektiv bedömning i princip framstå som självklart att någon motivering inte är behövlig. Så kan fallet många gånger vara exempelvis vid avskrivning efter en återkallelse av en ansökan. Det kan också vara aktuellt att tillämpa undantagsregeln till exempel när en myndighet meddelar ett beslut som helt tillgodoser den enskildes önskemål på grundval uteslutande av den enskildes egna uppgifter och det inte finns någon enskild motpart som kan ha ett intresse av att ta del av en motivering för att överväga ett överklagande. (Proposition 2016/17:180, sid. 321.)

Om man tillämpar det resonemang som förs i propositionen på ärenden om bostadsanpassningsbidrag kan motivering utelämnas om kommunen avskriver ett ärende efter att sökanden återkallat sin bidragsansökan. Motivering kan också utlämnas om beslutet om bostadsanpassningsbidrag går sökanden till mötes i alla delar. 

Att motivera besluten skapar rättssäkerhet

Sökanden måste förstå hur kommunen har kommit fram till sitt beslut. Motiveringen ska göra det begripligt för sökanden vilka faktiska förhållanden som varit avgörande för kommunens beslut, vilka bestämmelser som är tillämpliga och hur kommunen har resonerat på de punkter där kommunen inte går sökanden till mötes.

Ett krav på att kommuner och andra myndigheter ska motivera sina beslut skapar garantier för en omsorgsfull och saklig prövning av ärendena. Dessutom skapar motiveringsplikten garantier för en enhetlig rättstillämpning. Den ökar också allmänhetens förtroende för att myndigheterna är objektiva. Det är angeläget att lika fall behandlas lika och beslut som motiverats utförligt kan bidra till att denna princip upprätthålls. Både genom att handläggare och beslutsfattare kan gå tillbaka till tidigare liknande beslut och se hur kommunen resonerat och genom att till exempel allmänheten har möjlighet att jämföra beslut.

Praktiska fördelar med att motivera besluten

Förutom hänsynen till rättssäkerheten finns det även praktiska fördelar med att motivera besluten ordentligt. Om kommunens beslut är oklart kanske sökanden tar kontakt med kommunen och ber om ett förtydligande. Och om sökanden inte får tillräcklig information i tid och därför känner sig tvungen att överklaga beslutet blir överklagandeskrivelsen av naturliga skäl mycket allmänt hållen. Det tar då tid och resurser i anspråk för förvaltningsrätten att utreda vad det överklagade beslutet innebär för sökanden och vad sökanden är missnöjd med.

Beslut ska fattas i förväg

Justitieombudsmannen, JO, har påtalat hur viktigt det är att kommunerna fattar formella, skriftliga beslut innan anpassningen påbörjas, om inte sökanden har ansökt om bidrag först efter det att åtgärderna utförts. Sökanden och kommunen kan ha olika uppfattningar om i vilken mån bostadsanpassningsbidrag ska beviljas. Sökanden har då givetvis rätt att få till stånd en överprövning i frågan och för det krävs att kommunen meddelar ett skriftligt beslut i ärendet. Om kommunen inte fattar något skriftligt beslut förrän anpassningen har utförts så medför det en fördröjning av en eventuell överprövning. (JO 2004-06-14, diarienummer 1739-2004 och diarienummer 1740--2004.)

Observera att det ska fattas skriftliga beslut i förväg även om en sökande gett kommunen fullmakt att ingå avtal med entreprenören. Likaså ska beslut fattas i förväg oavsett vilken bidragsform som är aktuell. Det är alltså inte bara vid kontantbidrag som besluten ska fattas i förväg utan också om bidrag lämnas som ett kommunalt åtagande eller med en begagnad anordning.

Underrättelse om beslut

Förvaltningslag (2017:900) 33 §

Av 33 § förvaltningslagen framgår att kommunen så snart som möjligt ska underrätta sökanden om det fullständiga innehållet i beslutet. Bestämmelsen gäller inte bara slutliga beslut, det vill säga beslut genom vilka kommunen avgör ärendet, utan också rena handläggningsbeslut. Om sökanden är ett underårigt barn med båda föräldrarna som vårdnadshavare ska båda underrättas om beslutet.

Uppenbart obehövligt

Som framgår av bestämmelsen behöver någon underrättelse inte ske om det är uppenbart obehövligt. Undantaget ska enligt propositionen till förvaltningslagen tolkas snävt. Avsikten är att undantaget ska vara tillämpligt enbart i sådana fall där behovet av underrättelse i princip helt saknas objektivt sett ur den enskildes perspektiv. En underrättelse bör kunna underlåtas i princip bara om det framstår som självklart för var och en att en underrättelse inte har någon som helst funktion att fylla. (Proposition 2016/17:180 sid. 206 och 324.) Boverket bedömer att det ytterst sällan, om ens någon gång, kan anses vara uppenbart obehövligt att underrätta en sökande om det slutliga beslutet där kommunen tar ställning till om bidrag ska beviljas eller inte.

Hela beslutet

Det framgår av 33 § förvaltningslagen att det är det fullständiga innehållet i beslutet som ska redovisas. Det innebär att sökanden ska underrättas om beslutet i sin helhet (proposition 2016/17:180 sid. 323).

Information om hur man överklagar

Om sökanden är missnöjd med beslutet om bostadsanpassningsbidrag kan han eller hon överklaga till förvaltningsrätten. Sökanden ska underrättas om hur ett överklagande går till. En sådan underrättelse ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll, vad som gäller i fråga om överklagandetid samt till vilken myndighet överklagandet ska vara ställt och vart det ska skickas.

Ur säkerhetssynpunkt är det att rekommendera att beslutshandlingen också innehåller beskedet om hur man kan överklaga (se Trygve Hellners och Bo Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, tredje upplagan, sidan 263). För att inte riskera att informationen om hur man överklagar kommer bort bör den alltså finnas med i själva beslutshandlingen.

Skriftlig underrättelse

Enligt 33 § förvaltningslagen bestämmer en myndighet själv om underrättelsen om ett beslut ska vara skriftlig eller muntlig, såvida inte parten begär att få en skriftlig underrättelse. Då har parten alltid rätt att få underrättelsen i skriftlig form. Av propositionen till förvaltningslagen framgår dock att skriftliga underrättelser förordas och att muntliga underrättelser bör lämnas endast i undantagsfall. En skriftlig underrättelse kan ges genom översändande av en handling i en vanlig postförsändelse. En annan tänkbar överföringsmetod kan vara användning av e-post. (Proposition 2016/17:180 sid. 324.) 

En sökande i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag ska alltså normalt få en skriftlig underrättelse om beslutet om bidrag.  Enklast är att skicka en kopia av beslutet. 

I propositionen påpekas vidare att myndigheter måste beakta tillgänglighetsaspekter, exempelvis om någon enskild till följd av en funktionsnedsättning har svårigheter att tillgodogöra sig muntlig eller skriftlig information (proposition 2016/17:180 sid. 324-325). Det kan alltså finnas anledning för en kommun att i en del ärenden inte bara skicka en kopia av beslutet utan också kontakta sökanden muntligen för att förklara vad beslutet innebär.

Delgivning

Av 33 § förvaltningslagen framgår att en underrättelse får ske genom delgivning. Att myndigheten får använda delgivning innebär att myndigheten kan använda sig av de metoder för delgivning som regleras i delgivningslagen för att säkerställa att parten får del av underrättelsen (proposition 2016/17:180 sid. 325). Boverket skriver mer om om delgivning under "Kommunikation" i denna "Guide för handläggning".

Rättelse av beslut

Förvaltningslag (2017:900) 36 §

Om ett beslut innehåller en uppenbar felaktighet på grund av kommunens eller sökandens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande får kommunen rätta beslutet, men den är inte skyldig att göra det.

Återkallelse av beslut

En kommun kan under vissa förutsättningar återkalla ett beslut om bostadsanpassningsbidrag, återställningsbidrag eller beslut att bevilja bidrag till reparationer, besiktning och underhåll. Den kan till och med vara skyldig att ändra ett beslut. Du kan läsa mer om detta om du klickar på menyrubriken "Återkallelse av beslut om bostadsanpassningsbidrag och återkrav" eller motsvarande rubrik kopplad till återställningsbidraget respektive reparationsbidraget. Här i handläggningsguiden under "Överklagande" kan du läsa om en kommuns möjlighet att ändra ett beslut som överklagats.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej