Prövning av vattenförsörjning
Vid ansökningar om bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan ska byggnadsnämnden, om det ska göras en lokaliseringsprövning, pröva om det är möjligt att ordna vattenförsörjning. Med det menas att det ska gå att förse byggnaden eller anläggningen med vatten. För bygglovspliktiga kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadshus ska denna prövning inte göras. Vid bedömningen av om vattenförsörjning är möjlig att ordna behöver vattentillgång, vattenkvalitet, omgivningspåverkan och effekter av klimatförändringar vägas in.
Prövning av möjligheten att ordna vattenförsörjning
Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
Vid ansökningar om bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan ska byggnadsnämnden i de flesta fall pröva om kravet på lämplig lokalisering uppfylls, en så kallad lokaliseringsprövning. Vid bygglov inom områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden göra en lokaliseringsprövning om den inte är gjord när områdesbestämmelserna togs fram. För bygglovspliktiga kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadshus ska denna prövning inte göras. Med kompletteringsåtgärder menas att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en liten tillbyggnad eller en komplementbyggnad. Inom detaljplanelagt område prövas inte detta krav heller eftersom lokaliseringsprövningen anses vara gjord när detaljplanen togs fram.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
Det byggnadsnämnden ska pröva är om platsen som ska bebyggas är lämplig att bebygga med den byggnad eller anläggning som ansökan gäller. Vattenförsörjning och avlopp är exempel på sådant som måste gå att ordna för att åtgärden ska vara lämplig att lokalisera på platsen.
För att ett positivt förhandsbesked eller bygglov ska kunna ges måste grundläggande förutsättningar för att bygga på platsen vara åtminstone översiktligt klarlagda. En sådan förutsättning är att vattenförsörjningen går att ordna. (MÖD 2015-04-30 mål nr P 10164-14, 2016-10-14 mål nr P 1302-16, 2020-05-25 mål nr P 7133-19 och MÖD 2020-06-12 mål nr P 5207-19)
Mål: P 10164-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1302-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 7133-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 5207-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Vad menas med att ordna vattenförsörjning?
Med ”möjligheter att ordna vattenförsörjning” menas att det ska gå att förse byggnaden eller anläggningen med vatten. Tillgång till vatten är en avgörande faktor för att kunna etablera boende eller näringsverksamhet på en plats. Utöver dricksvatten för till exempel bostäder, skolor eller arbetsplatser kan det finnas behov av vatten för exempelvis industriprocesser, jordbruksbevattning eller djurhållning.
Vid bedömningen av om vattenförsörjning är möjlig att ordna behöver följande vägas in:
- Vattentillgång - att det finns tillräckligt med vatten på platsen.
- Vattenkvalitet - att vattnet håller tillräckligt bra kvalitet.
- Omgivningspåverkan - hur åtgärden påverkar exempelvis befintlig vattenförsörjning.
- Klimateffekter - hur framtida klimatförändringar påverkar.
Om det finns möjlighet att ordna vattenförsörjning beror på flera faktorer. Det ska finnas tillräckligt med vatten för den sökta åtgärden. Vattnet ska ha sådan kvalitet att det antingen utan rening eller efter rening är lämpligt att använda till avsett ändamål, till exempel dricksvatten till bostäder. Om vattenförsörjningen ska lösas genom en ny anläggning måste hänsyn tas till åtgärdens omgivningspåverkan, exempelvis hur vattenuttaget påverkar vattenförsörjningen för befintliga byggnader och anläggningar i närområdet. Även framtida klimateffekter behöver vägas in när det gäller såväl vattentillgång och vattenkvalitet som omgivningspåverkan.
Vattentillgången behöver vara tillräcklig vid de mest kritiska förhållanden som förväntas med hänsyn till både tillgång och behov. I vissa områden kan det finnas stora säsongsvariationer i såväl vattentillgång som vattenbehov. Perioder med låg vattentillgång och hög vattenanvändning behöver beaktas vid bedömningen.
Vattentillgång för bostäder berörs av särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors hälsa, enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. En bostad ska ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.
33 §
I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt;
1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt,
3. medge tillräckligt dagsljus,
4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.
Vad menas med dricksvatten?
Med dricksvatten menas ofta vatten som är avsett för dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsändamål. Dricksvatten produceras av råvatten som kan vara antingen ytvatten eller grundvatten. Ytvatten är det vatten som finns i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker. Grundvatten finns under jorden och bildas av regnvatten och smältvatten som rinner ner genom marken och fyller porer i marken och sprickor i berggrunden. Vattnets rörelser i marken påverkas av jordlagren och berggrundens porutrymmen och sprickighet. När grundvatten används till dricksvattenproduktion kan det vara några veckor eller flera tusen år gammalt och tas upp från marken via en borrad eller grävd brunn.
Ytvatten måste renas i flera steg innan det kan användas som dricksvatten. Grundvatten har ofta en högre kvalitet än ytvatten och behöver normalt sett mindre rening än ytvatten eller ingen rening alls.
Hur kan vattenförsörjning ske?
Vattenförsörjning kan ske genom:
- allmän vattenförsörjning
- enskild vattenförsörjning.
Allmän vattenförsörjning
För de fastigheter som har allmän vattenförsörjning, även kallad kommunal vattenförsörjning, ansvarar kommunen för att ordna dricksvattenförsörjningen. Ofta har kommunen också ansvar för att ordna hantering av avloppsvatten och dagvatten för de fastigheter som har kommunal vattenförsörjning, men det behöver inte vara så. Vid allmän vattenförsörjning ska vattnet uppfylla de krav på vattenkvaliteten som ställs i livsmedelslagstiftningen.
Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten (på Livsmedelsverkets webbplats)
Vid kommunal vattenförsörjning får fastighetsägaren betala en anslutningsavgift för anslutning till den allmänna anläggningen vilket är en engångskostnad. Sedan betalas oftast både en fast månadsavgift och en löpande avgift för vattenförbrukningen.