Bygglov för väsentligen annat ändamål

Det krävs bygglov om en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål. Vad som är ett väsentligen annat ändamål är en bedömningsfråga där vägledning kan hämtas från rättspraxis.

Det krävs bygglov för en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än tidigare. Detta krav på bygglov gäller för alla typer av befintliga byggnader, även för ekonomibyggnader och oavsett var de är placerade. Bygglov krävs även om det inte görs några inredningsåtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 677)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3 §

I första hand är det byggnadens senaste faktiska användning som är avgörande för om bygglov behövs. Det kan vara både en pågående användning eller den senast kända användningen. Det har ingen betydelse för bedömningen av lovplikten om denna användning saknar bygglov. I andra hand är det den användning som byggnaden senast har fått bygglov för som avgör. Men det gäller enbart om en byggnad eller en del av en byggnad har anpassats för ett ändamål men inte har börjat användas för det ändamålet. I sådana fall får ändamålet i det lämnade bygglovet vara avgörande i bedömningen om bygglov behövs. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 467)

Vad är ett väsentligen annat ändamål

Att ändra användningssätt i hela eller delar av en byggnad kräver bygglov först om det nya ändamålet är ett väsentligen annat än det pågående, det senast kända eller det som det senast har beviljats bygglov för. Att exempelvis börja använda ett fritidshus till helårsbostad är en ändring av byggnadens ändamål men inte en ändring till ett väsentligen annat ändamål. Det kan många gånger vara uppenbart att ett nytt ändamål är något helt annat än det tidigare och därmed ett väsentligen annat ändamål. I vissa fall krävs dock en bedömning om det är ett väsentligen annat ändamål och vid en sådan bedömning kan vägledning hämtas från rättspraxis. (RÅ 1965 K 534)

Vad bör ingå i bedömningen om det är ett väsentligen annat ändamål

Kravet på väsentlighet kan vara uppfyllt oberoende av om det är en stor eller liten del av byggnaden som tas i anspråk för ett nytt ändamål. Omfattningen kan dock spela en viss roll, särskilt när det är fråga om en verksamhet som bedrivs i en bostad. I rättspraxis har även yrkesmässigheten och störande inverkan på omgivningen varit avgörande vid bedömningen. Om ett nytt ändamål är störande för omgivning tyder det på att ändringen kräver bygglov. Det krävs också att ändringen har viss varaktighet och inte är av tillfällig karaktär. Om ändringen är säsongsbetonad och avsedd att återkomma år efter år så är den att anse som varaktig. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 678 och Didón m.fl. (2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:2)

Lovplikt och planenlighet

Det är viktigt att inte blanda ihop frågorna om bygglovsplikt och planenlighet, även om det till viss del är samma faktorer som är relevanta i de båda bedömningarna. Begreppet "ändamål" i samband med lovplikt är inte självklart synonymt med de "användningar" eller "ändamål" som finns som planbestämmelser i detaljplaner. Även en ändring till ett ändamål som är planenligt är lovpliktig om ändamålet är ett väsentligen annat ändamål än det tidigare. (jfr Blomberg och Gunnarsson, Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 2 §, Lexino 2017-01-01)

Enligt rättspraxis kan en övergång mellan de ändamål som traditionellt används i detaljplaner indikera att ändringen är till ett väsentligen annat ändamål. (RÅ 1998 ref.57)

Rättspraxis

Det finns en mängd domstolsavgöranden som utgör grunden i dagens rättspraxis. Exempel på rättsfall där ändringen har bedömts vara lovpliktig:

  • från garage till lager (RÅ 1963 K 1334)
  • från lager och garage till plåtslageri och bilverkstad (RÅ 1964 K 239)
  • inrättande av caférörelse i en villabyggnad (RÅ 1969 C 93)
  • inrättande av billackeringsverkstad i ett garage (RÅ 1971 C 370)
  • från lager till stormarknad (RÅ 1977 2:17)
  • från fabrik till detaljhandel (RÅ 1983 2:83)
  • försäljning av livsmedel utöver så kallat kiosksortiment på bensinstation (RÅ 1991 ref. 45)

Det finns även flera nyare avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, där en viss ändring har bedömts kräva bygglov:

Det finns även några rättsfall där domstolen har bedömt att ändringen inte kräver bygglov:

  • från fritidshus till permanentbostad (RÅ 1965 K 534)
  • från möbelförsäljning till bilförsäljning (RÅ 1980 2:51)

Att en fastighet eller byggnad har bytt ägare, påverkar i sig inte den faktiska användningen. Så länge inte användningen ändras till ett väsentligen annat ändamål i samband med ägarbytet så krävs det inte bygglov. I det aktuella rättsfallet hade Försvarsmakten sålt till en privatperson. (MÖD 2015-10-26, mål nr P 1028-15)

Från handel till handel

Detaljplanebestämmelser för handel med varor kan se olika ut. Planbestämmelsen kan till exempel ange användning partihandel eller detaljhandel. Med partihandel, även kallat grosshandel eller grossisthandel, menas försäljning av varor till detaljhandeln och större förbrukare, det vill säga inte till privata konsumenter. Med detaljhandel menas handel till privata konsumenter. Inom kategorin detaljhandel kan handel med skrymmande varor och handel med livsmedel skiljas från övrig detaljhandel. Det är även möjligt att utesluta handel med skrymmande varor, handel med livsmedel eller handel med både skrymmande varor och livsmedel från övrig detaljhandel. En övergång mellan dessa olika former av handel, till exempel från partihandel till detaljhandel, innebär ett väsentligt ändrat användningssätt. Samma sak gäller vid ändring från handel med skrymmande varor till handel med icke skrymmande varor eller från handel med livsmedel till handel med andra varor. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 678)

Handel kan delas in i handel med varor och handel med tjänster. Handel med tjänster kan till exempel vara restaurang, café, bank, bilskola, frisör eller massör. Om det krävs bygglov när en ändring sker mellan handel med varor och handel med tjänster framgår varken av förarbetena eller av rättspraxis.

Om till exempel en restaurang ska inredas i en butikslokal krävs omfattande tekniska ändringar så som exempelvis brandskydd, ventilation, vatten- och avloppsinstallationer och fettavskiljare. Åtgärden blir dock inte lovpliktig på grund av att dessa åtgärder ska göras utan lovplikten beror på om det är ett väsentligen annat ändamål eller inte.

Ändring till och från bostad

En vanlig ändring när det gäller bostäder har åtminstone tidigare varit att omvandla bostadslägenheter till kontor. En sådan ändring betraktas som en ändring till ett väsentligen annat ändamål. Kravet på väsentlighet medför dock att ändring av en mindre del av en bostad till kontor inte kräver bygglov. (RÅ 1985 2:70) (jfr prop. 1985/86:1 sid. 677 f.)

I ett avgörande från MÖD bedömde domstolen att det var en ändring till ett väsentligen annat ändamål att använda en hel bostad till bed and breakfast. Att hela bostaden ändrade användning och att detta ledde till en förändrad omgivningspåverkan var avgörande i domstolens bedömning. (MÖD 2014-11-28, mål nr P 4072-14)

I ett annat mål bedömde MÖD att en ändring av en carport med förråd till ett bostadsutrymme och varmförråd inte krävde bygglov. Carporten med förrådet var i detta fall en del av ett enbostadshus. Domstolen bedömde att eftersom carporten och förrådet inte använts yrkesmässigt var dess användning att se som bostadsändamål och en ändring till bostadsutrymme var därmed inte en ändring till ett väsentligen annat ändamål. (MÖD 2015-03-18, mål nr P 9086-14)

Det är tydligt i praxis att det inte krävs bygglov för att använda ett fritidshus som permanentbostad. (RÅ 1965 K 534)

Andra former av boende

En vanlig ändring de senaste åren har varit ianspråktagande och inredande av befintliga byggnader för ändamålen hem för vård eller boende, anläggningsboende och asylboende. Dessa ianspråktaganden eller inredanden kräver bygglov om det nya ändamålet är ett väsentligen annat det som den befintliga byggnaden används för. Enligt praxis saknar det betydelse vad verksamheten kallas vid bedömning om det är ett väsentligen annat ändamål. Det är den faktiska verksamheten som ska drivas som är avgörande för lovplikten.

Hem för vård eller boende - HVB

Det finns ett rättsfall från kammarrätten där ett HVB-hem för 4-5 ungdomar inte krävde bygglov. Boendet skulle inrättas i ett befintligt bostadshus och verksamheten hade tillstånd enligt socialtjänstlagen. Ingen vård eller behandling skulle ske på plats. Domstolen ansåg att boendet inte var av institutionellt slag utan syftade till att efterlikna ett traditionellt familjeboende. Att det fanns personal som skulle ge stöd och uppfostran ändrade inte verksamhetens boendekaraktär. Att verksamheten bedrevs yrkesmässigt spelade heller ingen roll. Störningarna avvek inte från vad som kan förväntas av ett vanligt familjeboende. (KR Gbg 2005-12-15 mål nr 5612-04)

I en dom från MÖD bedömde domstolen att det inte krävdes bygglov för att ändra från ett omsorgsboende för förståndshandikappade till en HVB-verksamhet. Det som var avgörande i detta mål var att ändamålen i allt väsentligt liknade varandra, det vill säga liknande antal boende och personaltäthet samt att omgivningspåverkan inte skulle förändras nämnvärt. Domstolen bedömde även vårdinslaget i HVB-verksamheten som underordnat. Att verksamheten krävde tillstånd enligt annan lagstiftning saknade betydelse. (MÖD 2015-02-13, mål nr P 4729-14)

Asylboende

I två avgöranden har MÖD slagit fast att en ändring från vandrarhem/bed and breakfast till asylboende respektive hotell till asylboende inte kräver bygglov. Domstolen ansåg att asylboende närmast är att se som tillfällig vistelse och därmed kan liknas vid boende på hotell, vandrarhem eller camping. I domarna klargörs även att det i bedömningen inte spelar någon roll att asylboende omfattas av andra specialregleringar än vandrarhem, bed and breakfast och hotell. (MÖD 2015-12-15, mål nr P 1565–15 och P 5105–15)

Krav på anmälan

Om en ändring av en byggnads användning inte kräver bygglov kan åtgärden trots detta kräva en anmälan. Det kan exempelvis handla om ändring av en byggnads planlösning, bärande konstruktion, ventilation, vatten- och avlopp eller brandskydd.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Här kan du läsa mer om anmälan

Preskriptionstid

Normalt är preskriptionstiden tio år för byggnadsnämndens möjlighet att ingripa mot olovliga åtgärder med ett rättelseföreläggande. Men om någon utan bygglov har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål får byggnadsnämnden besluta om ett rättelseföreläggande trots att det har gått mer än tio år från överträdelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om rättelseföreläggande

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej