På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bygglov för väsentligen annat ändamål

Granskad: 

Det krävs bygglov om en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål. Vad som är ett väsentligen annat ändamål är en bedömningsfråga där vägledning kan hämtas från rättspraxis.

När krävs det bygglov för ett väsentligen annat ändamål?

Det krävs bygglov för en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än tidigare. Detta krav på bygglov gäller för alla typer av befintliga byggnader, även för ekonomibyggnader och oavsett var de är placerade. Bygglov krävs även om det inte görs några inredningsåtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 677)

2 §
  Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

3 §
  Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335) .

3a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden
   1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till,
   2. placeras på platsen högst tre månader,
   3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
   4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.

Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424) .

3b §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden
   1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
   2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.

Första stycket gäller inte om
   1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller
   2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

3c §
  Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov,
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
   3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324) .

I första hand är det byggnadens senaste faktiska användning som är avgörande för om bygglov behövs. Det kan vara både en pågående användning eller den senast kända användningen. Det har ingen betydelse för bedömningen av lovplikten om denna användning saknar bygglov. I andra hand är det den användning som byggnaden senast har fått bygglov för som avgör. Men det gäller enbart om en byggnad eller en del av en byggnad har anpassats för ett ändamål men inte har börjat användas för det ändamålet. I sådana fall får ändamålet i det lämnade bygglovet vara avgörande i bedömningen om bygglov behövs. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 467)

Vad är ett väsentligen annat ändamål?

Att ändra användningssätt i hela eller delar av en byggnad kräver bygglov först om det nya ändamålet är ett väsentligen annat än det pågående, det senast kända eller det som det senast har beviljats bygglov för. Att exempelvis börja använda ett fritidshus till helårsbostad är en ändring av byggnadens ändamål men inte en ändring till ett väsentligen annat ändamål. Det kan många gånger vara uppenbart att ett nytt ändamål är något helt annat än det tidigare och därmed ett väsentligen annat ändamål. I vissa fall krävs dock en bedömning om det är ett väsentligen annat ändamål och vid en sådan bedömning kan vägledning hämtas från rättspraxis. (RÅ 1965 K 534)

Vad bör ingå i bedömningen om det är ett väsentligen annat ändamål?

Kravet på väsentlighet kan vara uppfyllt oberoende av om det är en stor eller liten del av byggnaden som tas i anspråk för ett nytt ändamål. Omfattningen kan dock spela en viss roll, särskilt när det är fråga om en verksamhet som bedrivs i en bostad. I rättspraxis har även yrkesmässigheten och störande inverkan på omgivningen varit avgörande vid bedömningen. Om ett nytt ändamål är störande för omgivning tyder det på att ändringen kräver bygglov. Det krävs också att ändringen har viss varaktighet och inte är av tillfällig karaktär. Om ändringen är säsongsbetonad och avsedd att återkomma år efter år så är den att anse som varaktig. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 678 och Didón m.fl. (2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:2)

Lovplikt och planenlighet

Det är viktigt att inte blanda ihop frågorna om bygglovsplikt och planenlighet, även om det till viss del är samma faktorer som är relevanta i de båda bedömningarna. Begreppet "ändamål" i samband med lovplikt är inte självklart synonymt med de "användningar" eller "ändamål" som finns som planbestämmelser i detaljplaner. Även en ändring till ett ändamål som är planenligt är lovpliktig om ändamålet är ett väsentligen annat ändamål än det tidigare. (jfr Blomberg och Gunnarsson, Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 2 §, Lexino 2017-01-01)

Enligt rättspraxis kan en övergång mellan de ändamål som traditionellt används i detaljplaner indikera att ändringen är till ett väsentligen annat ändamål. (RÅ 1998 ref.57)

Rättspraxis

Det finns en mängd domstolsavgöranden som utgör grunden i dagens rättspraxis. Exempel på rättsfall där ändringen har bedömts vara lovpliktig:

  • från garage till lager (RÅ 1963 K 1334)
  • från lager och garage till plåtslageri och bilverkstad (RÅ 1964 K 239)
  • inrättande av caférörelse i en villabyggnad (RÅ 1969 C 93)
  • inrättande av billackeringsverkstad i ett garage (RÅ 1971 C 370)
  • från lager till stormarknad (RÅ 1977 2:17)
  • från fabrik till detaljhandel (RÅ 1983 2:83)
  • försäljning av livsmedel utöver så kallat kiosksortiment på bensinstation (RÅ 1991 ref. 45)

Det finns även flera nyare avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, där en viss ändring har bedömts kräva bygglov:

Det finns även några rättsfall där domstolen har bedömt att ändringen inte kräver bygglov:

  • från fritidshus till permanentbostad (RÅ 1965 K 534)
  • från möbelförsäljning till bilförsäljning (RÅ 1980 2:51)

Att en fastighet eller byggnad har bytt ägare, påverkar i sig inte den faktiska användningen. Så länge inte användningen ändras till ett väsentligen annat ändamål i samband med ägarbytet så krävs det inte bygglov. I det aktuella rättsfallet hade Försvarsmakten sålt till en privatperson. (MÖD 2015-10-26, mål nr P 1028-15)

Från handel till handel

Detaljplanebestämmelser för handel med varor kan se olika ut. Planbestämmelsen kan till exempel ange användning partihandel eller detaljhandel. Med partihandel, även kallat grosshandel eller grossisthandel, menas försäljning av varor till detaljhandeln och större förbrukare, det vill säga inte till privata konsumenter. Med detaljhandel menas handel till privata konsumenter. Inom kategorin detaljhandel kan handel med skrymmande varor och handel med livsmedel skiljas från övrig detaljhandel. Det är även möjligt att utesluta handel med skrymmande varor, handel med livsmedel eller handel med både skrymmande varor och livsmedel från övrig detaljhandel. En övergång mellan dessa olika former av handel, till exempel från partihandel till detaljhandel, innebär ett väsentligt ändrat användningssätt. Samma sak gäller vid ändring från handel med skrymmande varor till handel med icke skrymmande varor eller från handel med livsmedel till handel med andra varor. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 678)

Handel kan delas in i handel med varor och handel med tjänster. Handel med tjänster kan till exempel vara restaurang, café, bank, bilskola, frisör eller massör. Om det krävs bygglov när en ändring sker mellan handel med varor och handel med tjänster framgår varken av förarbetena eller av rättspraxis.

Om till exempel en restaurang ska inredas i en butikslokal krävs omfattande tekniska ändringar så som exempelvis brandskydd, ventilation, vatten- och avloppsinstallationer och fettavskiljare. Åtgärden blir dock inte lovpliktig på grund av att dessa åtgärder ska göras utan lovplikten beror på om det är ett väsentligen annat ändamål eller inte.

Ändring till och från bostad

En vanlig ändring när det gäller bostäder har åtminstone tidigare varit att omvandla bostadslägenheter till kontor. En sådan ändring betraktas som en ändring till ett väsentligen annat ändamål. Kravet på väsentlighet medför dock att ändring av en mindre del av en bostad till kontor inte kräver bygglov. (RÅ 1985 2:70) (jfr prop. 1985/86:1 sid. 677 f.)

I ett avgörande från MÖD bedömde domstolen att det var en ändring till ett väsentligen annat ändamål att använda en hel bostad till bed and breakfast. Att hela bostaden ändrade användning och att detta ledde till en förändrad omgivningspåverkan var avgörande i domstolens bedömning. (MÖD 2014-11-28, mål nr P 4072-14)

I ett annat mål bedömde MÖD att en ändring av en carport med förråd till ett bostadsutrymme och varmförråd inte krävde bygglov. Carporten med förrådet var i detta fall en del av ett enbostadshus. Domstolen bedömde att eftersom carporten och förrådet inte använts yrkesmässigt var dess användning att se som bostadsändamål och en ändring till bostadsutrymme var därmed inte en ändring till ett väsentligen annat ändamål. (MÖD 2015-03-18, mål nr P 9086-14)

Det är tydligt i praxis att det inte krävs bygglov för att använda ett fritidshus som permanentbostad. (RÅ 1965 K 534)

Andra former av boende

En vanlig ändring de senaste åren har varit ianspråktagande och inredande av befintliga byggnader för ändamålen hem för vård eller boende, anläggningsboende och asylboende. Dessa ianspråktaganden eller inredanden kräver bygglov om det nya ändamålet är ett väsentligen annat det som den befintliga byggnaden används för. Enligt praxis saknar det betydelse vad verksamheten kallas vid bedömning om det är ett väsentligen annat ändamål. Det är den faktiska verksamheten som ska drivas som är avgörande för lovplikten.

Hem för vård eller boende - HVB

Det finns ett rättsfall från kammarrätten där ett HVB-hem för 4-5 ungdomar inte krävde bygglov. Boendet skulle inrättas i ett befintligt bostadshus och verksamheten hade tillstånd enligt socialtjänstlagen. Ingen vård eller behandling skulle ske på plats. Domstolen ansåg att boendet inte var av institutionellt slag utan syftade till att efterlikna ett traditionellt familjeboende. Att det fanns personal som skulle ge stöd och uppfostran ändrade inte verksamhetens boendekaraktär. Att verksamheten bedrevs yrkesmässigt spelade heller ingen roll. Störningarna avvek inte från vad som kan förväntas av ett vanligt familjeboende. (KR Gbg 2005-12-15 mål nr 5612-04)

I en dom från MÖD bedömde domstolen att det inte krävdes bygglov för att ändra från ett omsorgsboende för förståndshandikappade till en HVB-verksamhet. Det som var avgörande i detta mål var att ändamålen i allt väsentligt liknade varandra, det vill säga liknande antal boende och personaltäthet samt att omgivningspåverkan inte skulle förändras nämnvärt. Domstolen bedömde även vårdinslaget i HVB-verksamheten som underordnat. Att verksamheten krävde tillstånd enligt annan lagstiftning saknade betydelse. (MÖD 2015-02-13, mål nr P 4729-14)

Asylboende

I två avgöranden har MÖD slagit fast att en ändring från vandrarhem/bed and breakfast till asylboende respektive hotell till asylboende inte kräver bygglov. Domstolen ansåg att asylboende närmast är att se som tillfällig vistelse och därmed kan liknas vid boende på hotell, vandrarhem eller camping. I domarna klargörs även att det i bedömningen inte spelar någon roll att asylboende omfattas av andra specialregleringar än vandrarhem, bed and breakfast och hotell. (MÖD 2015-12-15, mål nr P 1565–15 och P 5105–15)

Krav på anmälan

Om en ändring av en byggnads användning inte kräver bygglov kan åtgärden trots detta kräva en anmälan. Det kan exempelvis handla om ändring av en byggnads planlösning, bärande konstruktion, ventilation, vatten- och avlopp eller brandskydd.

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

Här kan du läsa mer om anmälan

Preskriptionstid

Normalt är preskriptionstiden tio år för byggnadsnämndens möjlighet att ingripa mot olovliga åtgärder med ett rättelseföreläggande. Men om någon utan bygglov har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål får byggnadsnämnden besluta om ett rättelseföreläggande trots att det har gått mer än tio år från överträdelsen.

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Här kan du läsa mer om rättelseföreläggande

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen