Material och detaljer i en väl gestaltad vårdmiljö

Val av material och detaljer utgör grunden till en vårdmiljös identitet. Med genomtänkta materialval och omsorgsfull detaljering kan både patienter och personal erbjudas en attraktiv vårdmiljö som stödjer användbarhet, som åldras vackert och som ger sinnliga upplevelser.

Att tänka på

Höj patient- och personalnöjdhet med stöd av genomtänkta materialval

En grundförutsättning för att uppnå en vårdmiljö av hög kvalitet utgörs av materialval och detaljering. Material, materialmöten och detaljer uppfattas med alla sinnen och har stor betydelse för hur byggd miljö upplevs och används. Detta är särskilt viktigt när användaren är i en utsatt situation. Därför är kvalitet i utformningen av material och detaljer i vårdmiljöer mycket angeläget. Hur olika material doftar, känns att ta på, vara nära och omges av har betydelse för hälsa, vårdkvalitet och omsorg om både patienter och personal.  

En hantverksmässig bearbetning av material och detaljer skapar en känsla av omsorg och kvalitet. Det visar på att det finns en omtanke som har betydelse för människors upplevelse av värde. Det speglar att någon har brytt sig om de personer som besöker eller arbetar i en vårdverksamhet och visar på att de är betydelsefulla och viktiga (Morichetto 2019, Västra Götalandsregionen, 2011).

Eftersom ett vårdbesök ofta inleds med stöd av den fysiska miljöns utformning, är det viktigt att vårdens arkitektur upplevs välkomnande och trygg. Kombinationen av materialval och detaljering bidrar till möjligheten att skapa en attraktiv och behaglig vårdmiljö som är viktigt för både personal- och patientnöjdhet. Hur material sätts samman och vilken stämning de förmedlar inverkar också på mötet mellan människor. Därför är det viktigt att medvetet arbeta med materialverkan för att också kunna ge det stöd som behövs i vården för att främja goda relationer och tillit mellan människor.

Läs mer på sidan ”byggnadens karaktär” i menyn.

En attraktiv miljö förmedlar tillit och respekt

Vårdmiljöer som är attraktiva kan öka tillit i relationer mellan patienter och personal eftersom den genom sin utformning också kan spegla en välfungerande och ordnad vårdverksamhet. När en vårdmiljö upplevs sliten, torftig, rörig eller ovårdad kan det i stället generera tolkningar om brist på vårdens kvalitet och kompetens. (Edvardsson & Sandman, 2015) Den fysiska vårdmiljöns attraktivitet har därför betydelse för tillit till vårdens kompetens och kvalitet. En väl gestaltad vårdmiljö kan bidra till att förmedla empati, värme och vänlighet. Den kan främja lägre stressnivåer och förmedla en känsla av trygghet och välbefinnande. (Fröst 2015, Ulrich 2012, Ulrich 2008)

Material som upplevs som varma ger exempelvis förutsättningar för att skapa en vårdmiljö som är välkomnande, inbjudande och vänlig. Mjuka material, växtmaterial och trä är exempel på material som kan ge en upplevelse av värme i sitt sammanhang. Massivt trä kan också bidra till ett bra inomhusklimat, kännas skönt att ta på och ge en koppling till naturen (Wood2New, 2017).

Stöd vårdens praktik och omsorg genom val av material

Materialverkan och detaljering är en del av vårdens praktik och omsorg. I en vårdverksamhet pågår flera olika aktiviteter som materialval och detaljering har inverkan på. Högteknologiska vårdmiljöer vid kirurgi kräver exempelvis särskilda egenskaper av material och detaljer för att fungera väl. Material och detaljer ger också associationer som kan påverka uppfattningen av en vårdupplevelse och samspelet mellan människor. Dess egenskaper utgör även stöd för att minska smittspridning, öka säkerhet och underlätta det praktiska arbetet. (Byggenskap och vårdhygien, 2016) Materialen och dess egenskaper är därför ett viktigt stöd för de olika vårdprocesser, aktiviteter och mänskliga möten som pågår i en vårdverksamhet.

Material kan upplevas varma, kalla kännas hårda och mjuka samt bidra till ljud, tystnad, ljus eller mörker. Det har inverkan på komfort och behaglighet i ett rum utifrån exempelvis hur ljudnivå, dagsljus och temperatur hanteras med stöd från materialval. Enkelhet i att orientera sig och att förstå en vårdmiljö, påverkas också av materialval och detaljering. Det kan då handla om att särskilja material för att förtydliga eller definiera rum eller funktioner för särskilda syften.

Hur mönster och kontraster hanteras har även betydelse som stöd vid olika funktionsnedsättningar som exempelvis vid synnedsättning eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Ett exempel är att ljushets/kulörskillnader i golvnivå upplevs lätt som ett tredimensionellt mönster som uppfattas som en nivåskillnad med fallrisk som följd. Därför har materialens färg, textur, form och känsla en betydande roll vid all gestaltning för att uppnå kvalitet och ett ändamålsenligt stöd för vårdverksamhetens aktiviteter, utveckling och förvaltning samt för personalens och patienternas välmående och interaktion med varandra. Det handlar om tillämpning av material i såväl utemiljöer, växtmaterial, fasadmaterial, inredning, golv, väggar, fönster och dörrar som material i trappräcken, handtag och armaturer.

Läs mer i ”BOV - Byggenskap och vårdhygien” på Svensk Förening för Vårdhygiens webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer om i ”Utformningskravet god form-, färg- och materialverkan" i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.

Använd material och detaljering för att skapa en sammanhållen helhet

Materialval, materialmöten och detaljering bidrar till den fysiska vårdmiljöns identitet som speglar en vårdverksamhets värdegrund samt dess lokala sammanhang. När material sätts samman med genomtänkt gestaltning uppstår ett samspel av materialverkan och detaljering som tillsammans bidrar till en vacker funktionell och sammanhållen helhet av den fysiska vårdmiljön.

Dess verkan sker i både det stora sammanhanget och i de små detaljerna. Det handlar om såväl utemiljö, byggnad, rum och inredning samt kopplingen dem emellan. Materialverkan och detaljering sker därför på flera nivåer av skalor som tillsammans utgör en fysisk helhet av vårdverksamhetens arkitektur som upplevs av människor på både nära och långt håll.

Helhetsupplevelsen av en vårdverksamhet som sker på håll består av en tolkning av den stora skalan. Det handlar då om gestaltningen av större byggnadsdelar som exempelvis tak, fasadmaterial och fönster samt materialbeklädnad och växtmaterial av den kringliggande utemiljön. Dess sammansättning ger betraktaren eller besökaren en upplevelse, helhetsförståelse och tolkning av vårdverksamheten i det stora sammanhanget som också skapar förväntningar på mötet med vården.

När besökaren rör sig vidare mot vårdverksamheten upplevs materialen och detaljerna på ett allt närmare håll som inverkar på helhetsupplevelsen och förväntningarna. Gestaltningen och samspelet mellan material och detaljer på olika skalor i allt ifrån exempelvis fasadmaterial, möbelmaterial, handtag och krokar inverkar och bidar alla tillsammans till helhetsupplevelsen som ger besökaren en förståelse och upplevelse av vårdmiljön.

Materialverkan som stöd för platsanknytning och historia

Materialval kan användas för att knyta an till historiska eller platsspecifika värden, företeelser och berättelser som kan finnas lokalt eller i en bygd. Gestaltningen kan på så vis bidra till att förstärka den lokala identiteten som också ger förutsättningar för människor att uppleva sig som en del av sett större sammanhang och en gemenskap.

Stöd människor, klimat och ekonomi genom kloka materialval

Byggnadsmaterialen har stor påverkan på såväl, människor, klimat och byggnadsekonomin. Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Investeringar i hållbara material av hög kvalitet för såväl stomme som för fasad och invändiga ytskikt lönar sig i längden. Den initiala kostnaden utgör en mycket liten del av den totala kostnaden under en byggnads hela livslängd. Att underhålla befintliga ytskikt eller möbler i stället för att byta ut dem mot nyproducerade sparar såväl pengar som motverkar ökade utsläpp och ökad råvaruförbrukning.

Att arbeta ur ett hållbart livscykelperspektiv ger också bättre förutsättningar för att minska fel och brister. Fel och brister kostar idag samhället 111 miljarder och utgör cirka 25% av den totala produktionskostnaden. Konsekvenser av ombyggnader och reparationer innebär också störningsmoment för vårdtagare samt vårdens medarbetare och verksamhetens arbete. Väl genomtänkta och kloka materialval som bidrar till hållbara lokaler och attraktiva vårdmiljöer är därför också angeläget för att minska brister med störningar som konsekvens.

Utbudet av material utvecklas ständigt och många material går att återvända. Genom att tydliggöra vårdverksamhetens olika behov och förväntningar på vad materialen ska bidra med i olika utrymmen kan smarta lösningar utvecklas och tillämpas.

Att välja material som åldras hållbart och vackert utan att kräva högfrekvent underhåll utgör positiva effekter på miljö, ekonomi samtidigt som de ger upplevelsemässiga värden. Material som inte behöver ersättas sparar råvarumaterial. Fundera på om materialen behöver ytbehandlas eller inte och vad som händer när ytan repas.

Västra Götalandsregionen har utarbetat ett processtöd för att öka utbud och efterfrågan på hållbar design för offentlig miljö. De rekommenderar användning av naturliga material och miljömärkta alternativ. Det kan till exempel handla om slitstarka golv, som trä, linoleum eller keramiska plattor. (Design med omtanke, VGR)

Läs mer om ”att förebygga fel, brister och skador", länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer om ”Design med omtanke" på Västra Götalandsregionens webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”.

Materialens påverkan på människors hälsa

Det är angeläget att välja material som kan fungera för alla som inte är allergena. Byggnadsmaterialen påverkar den fysiska hälsan genom att de avger kemiska ämnen – så kallade emissioner. En del material avger ämnen som kan ge upphov till allergier och andra besvär. I vissa fall kan ämnena vara cancerogena eller hormonstörande.

Läs mer om på sidan ”Farliga ämnen i byggprodukter och byggnader" i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.

Exempel på frågeställningar – Material och detaljer

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja?