Gröna tak och väggar

Gröna väggar och fasader

Växter på fasader är inget nytt koncept. Klätterväxter har traditionellt använts för att skapa gröna inslag i städer främst på kontinenten. En nyare lösning är levande väggar. Det är system där växter sitter planterade i en konstruktion som är fäst i väggen. Här beskrivs gröna väggar kortfattat samt hur de kan bidra med ekosystemtjänster i stadsmiljö.

Om gröna väggar

Gröna väggar innefattar all grönska som på ett eller annat sätt växer eller är monterad vertikalt mot en fasad. Vanligast förekommande är heltäckande väggar av grönska där vegetationen antingen består av självklättrare direkt på fasad eller växter som på olika sätt kan klättra på monterade stödanordningar till exempel vajrar eller galler. Dessa kallas ofta för gröna fasader. Alla klätterväxter planteras i mark eller väl tilltagen växtbädd och de behöver en bra jord med gott om rotutrymme för att kunna växa sig höga och stora.

Levande väggar

Gröna väggar kan också installeras med moduler som är helt separerade från marken och kallas då levande väggar. Modulsystemen består oftast av metall eller plast och kan antingen bestå av lutande lådor som stapplas tätt ovanpå varandra eller större block av vertikala kassetter med hål där växterna planteras. Substratet som växterna växer i kan antingen vara mineralbaserade jordar (både lådliknande system och vertikala kassettsystem) eller mineralull (endast vertikala kassettsystem). I vissa fall är dessa förodlade och i andra fall tillförs substrat och växtmaterial vid installation. Det positiva med förodlade system är att fasaden täcks av en grön vägg redan från dag ett och de är ofta lätta att installera.

Platsetablerade system har å andra sidan fördelen att växtval kan göras mer flexibelt, samt att växterna ges möjlighet att vänja sig vid den specifika plats där växtväggen är monterad. Med en växtvägg skapas en grön lösning på platser där det kan vara svårt att ha grönska på marken och de rekreativa tjänsterna kan dessutom finnas året runt om växtväggen innehåller inslag av vintergrön vegetation.

Växtval beror på platsens klimat

En levande vägg behöver inte vara en torr växtplats eftersom det finns kontinuerlig bevattning. Den är däremot en ljus och vindutsatt växtplats, vilket gör att växternas vattenbehov blir stort. På våren är behovet av vatten särskilt framträdande. Växternas mekanismer mot vårtorka är därför viktiga, det kan vara produktion av det röda färgämnet antocyanin. Växtmaterialet kan förutom detta utgöras av stenpartiväxter, ängsväxter, gräs och storbladiga perenner. Det kan med fördel innehålla vintergröna växter.

Gröna väggar kan ge många ekosystemtjänster

Gröna väggar gynnar många organismer. I en grön fasad med tät vegetation bildas optimala platser för fåglar att häcka och söka skydd på. Växter på en vägg attraherar även många insekter. Andra dokumenterade fördelar är temperatur- och bullerreducering. Vegetationen, men främst substratet som växten växer i, fungerar som ljudabsorbent. En grön vägg, oavsett modul- eller klättersystem, ger även ett skyddande lager utanpå fasaden eftersom växterna hindrar att slagregn och UV-ljus sliter på fasaden. Idag finns det dessutom system som bidrar till viss reducering av dagvattenmängderna genom att regnvatten magasineras och används för bevattning.

Skötsel av gröna väggar

Då en grön vägg ibland sitter högt upp på en fasad krävs det en plan för hur skötsel ska kunna utföras. Rimligt är att försöka minimera skötseln så mycket som möjligt med kloka växtval och tillförlitliga bevattningssystem. Gröna väggar med modulsystem där vatten måste tillföras kontinuerligt för att förhindra uttorkning är sårbara. Vattnet kan av någon händelse utebli och då är det viktigt att växtmaterialet klarar några dagar utan vatten samt att substratet har så pass god vattenhållande förmåga att det kan försörja växterna under tiden. I våra nordiska förhållanden krävs därtill att vatten inte blir stående i slangar och ledningar under frostperioder. Därför har flertalet levande väggar idag en luftkompressor som automatiskt sätts igång vid låga temperaturer och blåser ut vattnet som står kvar i ledningar.

Vid skötsel av en grön fasad med klätterväxter kan en del arter kräva mer skötsel än andra. Skötseln omfattar främst beskärning så de inte skuggar fönster eller klättrar in i stuprör, in under vindskivor eller andra öppningar i fasaden. Beroende på hur många olika arter den gröna fasaden har kan en beskärning också gynna dess artsammansättning så vissa arter inte tar över.

Gröna väggar och samhällets krav på brandsäkerhet

Regler om brandskydd för ytterväggar och fasadbeklädnader finns i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:7). Fasader får vid brand endast utveckla en begränsad mängd rök och värme. I flervåningsbyggnader ska ytterväggar dessutom uppfylla följande krav:

  1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller
  2. brandspridning inuti väggen begränsas
  3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas
  4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader. BFS 2024:7

Gröna väggar och samhällets krav på fuktsäkerhet

I Boverkets föreskrifter finns krav på att byggnader och deras installationer ska utformas så att inte fukt orsakar skador, lukt eller mikrobiell påverkan som kan påverka hygien eller hälsa.

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. BFS 2024:8

Det är byggherren som ska se till att alla samhällets krav följs. Har hen inte kompetens själv så kan hen behöva anlita en rådgivare med kunskap om fuktsäkerhet. Rådgivaren bör komma med tidigt i projektplaneringen.

Med syfte att säkerställa att byggnaden inte får fuktskador bör en fuktsäkerhetsprojektering göras. I resultatet av fuktsäkerhetsprojekteringen anges även förslag på fuktkontroller i produktionsskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsfasen. I kontrollplanen kan byggnadsnämnden ställa krav på redovisning av egenkontroll och dokumentation från både projekteringen och utförandet.

Fuktsäkerhet

Fuktsäkerhetsprojektering

Att tänka på: Gröna väggar

  • Bevattningen måste fungera vid alla årstider vilket innebär regleringar för att möta förändringar i temperatur och växternas aktivitet. Speciellt vid övergångar från och till fryspunkten är situationen besvärlig för växter.
  • En dimensionerande hållfasthetsberäkning behöver göras för att en modulvägg ska sättas upp. Det blir stora laster på förankringspunkter från det vattenfyllda substratet.
  • En växtvägg drar till sig uppmärksamhet och behöver se attraktiv ut året runt. Det ställer höga krav på växtvalet som ska vara väldigt tåligt men också helst ha karaktär även på vintern.
  • Vissa klätterväxter kan utveckla rötter på rankorna om de stöter på ett lämpligt material. Detta kan vara dålig puts och trä i dåligt skick som murknande fönster och träfasader.
  • Kraftiga växter som sitter i en dålig puts kan trilla ner väldigt hastigt om ytterligare laster som vind eller snö och is adderas.

Exempel på gröna väggar

Här finns några exempel på gröna väggar i ett svenskt klimat.

  • Den gröna väggen på Sundstorget i Helsingborg installerades 2013. Väggen fungerar som ett grönt tillskott på torget som i huvudsak är hårdgjort med få gröna inslag. Sundstorget är ett torg där många människor passerar varje dag och den frodiga väggen gör stor skillnad för hur platsen upplevs. Systemet är uppbyggt med kassetter som är fyllda med mineralull som växterna växer i och bevattningsslang som förser växterna med vatten och näring. Varje kassett i växtväggen är förodlad med tätt sittande plantor, totalt nästan 4 000. Platsens förutsättningar är lite annorlunda då byggnaden är rund och växtväggen är vänd mot tre olika väderstreck. Den runda formen har krävt en del platsspecifika anpassningar till väggens olika mikroklimat genom olika växtval. Dessutom har trycket i de olika bevattningsslangarna anpassats över väggen.

    Läs mer om Helsingborgs arbete med gröna väggar:

    Vertikala trädgårdar (på Helsingborg stads webbplats) 

    En frodig grön vägg vid Sundstorget i Helsingborg. Den gröna väggen är monterad på ett pumphus och ägs och förvaltas av Helsingborg Stad. Foto: John Block

  • Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har installerat en grönskande vägg vid sin entré. Istället för växter som klättrar direkt på väggen har ett vajersystem från mark till taknock kombinerats med armeringsnät mellan våningsplanen för att få växterna att fylla ut väggen i både höjd och sidled. På taket ovanför fasaden växer sedum och närmast takfot har ett lite tjockare parti monterats med klätterväxter som hänger ned och möter de växter som klättrar uppåt. På fasaden växer bland annat kaprifol, humle, rostvin och murgröna. Klätterväxterna är planterade i väl tilltagna planteringskärl i form av rektangulära rätblock. För att minska ogräsetablering och skapa ett trevligare uttryck är marktäckande perenner placerade mellan klätterväxterna i planteringskärlen. Platsen är ganska vindutsatt och det mest vindutsatta partiet av den har vuxit lite långsammare än andra delar av den gröna fasaden.

    Stadsbyggnadskontoret Göteborg Foto: Jonathan Malmberg

  • Växtväggen på Påvel Snickares Gränd i Uppsala uppfördes 2016 och är en av Skandinaviens nordligaste växtväggar i full storlek. För att klara utmaningen med temperaturer som kan variera mellan -30 och +30, samt för att hålla nere skötselkostnaderna måste väggen se bra ut både med och utan växter. Den har klarat första säsongen bra och hade ett trevligt uttryck under 2017. Genom att införliva vissa bakbelysta kassetter så tillförs kvalitéer årets mörkaste månader, då växtligheten också är som minst. Samtliga kassetter i den gröna väggen är lätt vågformade och roströda vilket också bidrar till väggens karaktär. Hållbarhet har stått i fokus för alla beslut i projektet: från platsvalet som är en av Uppsalas centrala "bakgator" till att använda regnvatten för bevattningen och välja en skötselsnål lösning. Växterna är valda så blommorna kommer att växla i olika färger 9 månader om året. Vissa växter tillåts dock att vissna på vintern, eftersom de har särskilt vacker blomning.

    Levande vägg på Påvel Snickares Gränd i Uppsala. Foto: Butong

  • Fasaden på flera byggnader i Alnarp, SLU, är till delar täckt av murgröna. Den har funnits på platsen under väldigt lång tid, det är oklart exakt hur länge, men troligen nära 100 år. Flera av dessa fasader undersöktes för att testa om murgrönan hade negativ påverkan på fuktigheten i fasaden eller i luften direkt utanför fasaden. Mätningarna visar att temperatur och fuktighet varierar mer där murgröna inte täcker fasaden. Växttäckta delar var inte heller fuktigare totalt sett. Murgrönan gör klimatet mer stabilt i fasaden.

  • Polishuset på Davidshall i Malmö invigdes 1934 och har sedan dess utgjort det huvudsakliga blickfånget på torget som fastigheten vetter mot. Huset är mycket elegant med drag av tjugotalsklassism och ett gammalt rådhusvin som stärker dess karaktär, inte minst under hösten när fasaden blir sprakande rödgrön. I över 80 år var detta Malmös huvudpolisstation, men 2016 såldes huset till Riksbyggen. Den vackra fasaden och rådhusvinet som klättrar ända upp till femte våningen är några av de delar som Riksbyggen valde att bevara när huset renoverades och omvandlades till bostadsrätter. Rådhusvinet har de senaste tio åren bara behövt en större skötselinsats varje år, då beskärs vinet kraftigt runt samtliga fönster och stuprör.

    Ett gammalt rådhusvin som klättrar på putsad fasad vid Davidhalls torg i Malmö. Foto: Cliff Ellingsworth
Senast ändrad 17 juli 2026 • Publicerad 28 mars 2019
Boverket (2026). Gröna fasader och väggar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/praktiken/grona/vaggar/ Hämtad 2026-07-20