Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Internationella mål och initiativ

Granskad:

Det finns övergripande internationella mål och strategier som påverkar den nationella planeringen i Sverige. EU och FN är exempel på aktörer som har påverkan.

EU:s strategier och policydokument

Övergripande strategier och policydokument anger mål som medlemsländerna har att rätta sig efter när de utarbetar nationella program. Denna typ av styrdokument är inte juridiskt bindande men den öppna samordningsmetoden, som innebär att länderna sätter upp gemensamma mål för att sedan jämföra sig och utbyta erfarenheter med varandra, ger medlemsländerna incitament för att uppfylla de överenskomna målen. Kommissionen koordinerar medlemsländernas insatser inom dessa områden som många gånger ligger utanför EU:s formella ansvar. Exempel på strategier med koppling till fysisk planering är EU:s Östersjöstrategi, den nya Leipzigstadgan och  Territoriella agendan 2030.

Konventioners påverkan

Inom FN tas olika program och konventioner fram. Sverige förbinder sig sedan att följa dem genom att ratificera dessa globala överenskommelser. Barnkonventionen är ett exempel som antogs av FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades i Sverige 1990. År 2018 beslutade riksdagen om att göra Barnkonventionen till svensk lag och denna lag trädde sedan i kraft år 2020. Konventionen om biologisk mångfald är ett annat FN-fördrag som antogs på Rio-konferensen 1992. Sverige undertecknade konventionen år 1993, samma år som den trädde i kraft, och har sedan 2010 införlivat konventionens mål i Sveriges miljömålsarbete.

Agenda 2030 för hållbar utveckling

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt, bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Världens länder har beslutat att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla med hänsyn till olika nivåer av nationell utveckling och kapacitet.

Agendan består av fem delar:

  • En ingress.
  • En politisk deklaration.
  • Ett målramverk (de 17 globala målen och 169 delmål).
  • Medel för genomförande.
  • Ramverk för uppföljning och ansvarsskyldighet.

De 17 globala målen för hållbar utveckling:

  1. Ingen fattigdom.
  2. Ingen hunger.
  3. God hälsa och välbefinnande.
  4. God utbildning för alla.
  5. Jämställdhet.
  6. Rent vatten och sanitet för alla.
  7. Hållbar energi för alla.
  8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
  9. Hållbar industri, innovation och infrastruktur.
  10. Minskad ojämlikhet.
  11. Hållbara städer och samhällen.
  12. Hållbar konsumtion och produktion.
  13. Bekämpa klimatförändringarna.
  14. Hav och marina resurser.
  15. Ekosystem och biologisk mångfald.
  16. Fredliga och inkluderande samhällen.
  17. Genomförande och globalt partnerskap.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen