Återvinning av byggmaterial

I de fall en byggprodukt eller byggnadsdelar inte kan eller bör återbrukas är det viktigt att försöka återvinna så mycket material som möjligt. Denna sida behandlar särskilt materialåtervinning, det vill säga att material återvinns i en återvinningsprocess och upparbetas på nytt. Sidan ger en översiktlig, dock inte heltäckande, bild av nuläget inom återvinning av byggmaterial.

Utsorteringsgrad och återvinningsgrad

2020 var återvinningsgraden av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ungefär 53 procent. Vissa material med uppskattningsvis högre återvinningsgrad som krossad betong ingår dock inte i denna statistik. Det är i nuläget svårt att få en mer detaljerad bild över vilka material som faktiskt materialåtervinns. Du kan läsa mer om tillgänglig återvinningsstatistik i Boverkets miljöindikatorer.

Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall

Angående materialåtervinning är det viktigt att hålla isär utsortering och faktisk materialåtervinning. Att ett material sorteras ut för återvinning är inte i sig någon garanti för att materialet återvinns. Utsortering är bara en förutsättning för att mängden material som materialåtervinns ska kunna öka. Det är därför viktigt att bygg- och fastighetssektorn som helhet hjälps åt att skapa fungerande rutiner för utsortering och omhändertagande. Det är också viktigt att försöka följa upp den faktiska materialåtervinningsgraden.

Utveckling sker, men utmaningar kvarstår

För att bygg- och fastighetssektorn ska få till en bättre cirkulär hantering av material är samarbetet mellan aktörer centralt. Det gäller såväl beställare, fastighetsägare, byggföretag, projektörer, hantverkare och rivningsfirmor som återvinningsföretag. Att göra processen från befintligt material till ny (återvunnen) råvara så enkel som möjligt och undvika fördyrning är två viktiga aspekter. Det är också viktigt att vid nybyggnad utforma och konstruera så att det i framtiden blir möjligt att ta isär och sortera ut material.

En gemensam utmaning för de flesta byggmaterial är att återvinningsgraden är starkt beroende av materialens sammanfogning och renhet. Det är vanligt att material som lämpar sig väl för materialåtervinning kontamineras under hantering eller blandas med andra material. Det gäller även inom enskilda materialkategorier, exempelvis glas- och mineralull eller plaster. God kunskap om de material man hanterar och en noggrann sorteringsprocess är därför två grundläggande förutsättningar för att materialåtervinningen ska öka.

I tabellen nedan ges en översikt över materialåtervinning av vanligt förekommande byggnadsdelar och material. (Scrolla i sidled för att se hela tabellen.)

Materialåtervinning av vanligt förekommande byggnadsdelar och material

Byggnadsdel – material	Bärverksdelar - betong	Bärverksdelar - stål	Bärverksdelar - trä	Stomkomplettering - betong	Stomkomplettering - gips	Stomkomplettering - glas	Stomkomplettering - metaller	Stomkomplettering - plast	Stomkomplettering - tegel	Stomkomplettering - trä
Nuläge - utmaningar	Betong materialåtervinns till viss del, framför allt som betongkross. Tillverkning av cement har i dag stor klimatpåverkan. Relativt låg risk med miljö- och hälsofarliga ämnen med rivningsbetong, men det förkommer och behöver inventeras för en säker hantering. Det är viktigt att sortera bort murverk, metaller och annat som kan förorena betongen.	Materialåtervinning av stål är i dag nära 100 procent. Inblandning av ny malm är däremot viktigt även på sikt.	Ingen betydande materialåtervinning i dag. Limträ fungerar väl för materialåtervinning och kan tillverkas med återvunnet material.	Lättbetong som tillverkats efter 1976 kan generellt materialåtervinnas. Äldre lättbetong innehåller ofta uran (blåbetong).	Kan ofta återvinnas om det hållits rent från föroreningar under rivning.	Begränsade återvinningsmöjligheter i dag, i synnerhet planglasprodukter på grund av höga renhetskrav.	Materialåtervinns i hög utsträckning.	Låg återvinningsgrad i dag. Främst återvinns golv- och väggmattor, rör och EPS-isolering. För att en större mängd plast ska kunna materialåtervinnas krävs bättre sortering av olika plastfraktioner.	Tegel som inte återbrukas går ofta på deponi tillsammans med andra mineral.	Kan materialåtervinnas i vissa fall om det inte är förorenat från exempelvis färg.
Framtid - potential	Betongkross har potential att ersätta natursten och grus i olika användningsområden.	En större andel av det stål som i dag materialåtervinns bör återbrukas i stället, vilket leder till en klimatbesparing.	Finns potential att med små förändringar av befintliga metoder återvinna många träprodukter i närtid.	Med tiden kommer andelen betong som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen att minska, vilket kan öka materialåtervinningen.	Har relativt lägre klimatbesparing än andra material per ton insamlat material, men har andra fördelar avseende resurshushållning.	Materialåtervinning kan på sikt bli lika fördelaktigt som återbruk.	Stor klimatbesparingspotential i att materialåtervinna.	Det är både ekonomiskt och miljömässigt motiverat att materialåtervinna de flesta byggprodukter i plast.	Finns potential i att använda som exempelvis växtsubstrat om det särsorteras från andra mineral och porslin.	Fortsatta utmaningar med kontaminering och föroreningar.

Nedan följer närmare beskrivningar av olika byggmaterial.

Sammansatta material är ofta svåra att materialåtervinna

Sammansatta byggprodukter som dörrpartier, fönster och fasadelement (exempelvis sandwichelement) sorteras sällan ut. Det gäller även hopsmälta och sammanfogade material som inte har designats för att tas isär, vilka därmed kan vara svåra att separera. Det är därför viktigt att noga återbruksinventera befintliga sammansatta material för att se om de i stället kan återbrukas. Det är också viktigt att redan nu utforma produkter och sammanfoga material så att de kan delas upp och särsorteras för materialåtervinning i framtiden.

Vanligt förekommande byggmaterial

Under rubrikerna nedan kan du läsa mer fördjupat om enskilda materialslag.

Plast

Plast tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. Trots detta är det långt ifrån all plast som sorteras ut för att materialåtervinnas och mycket material går därmed till förbränningsanläggningar. För att möjliggöra en högre grad av plaståtervinning är det viktigt att göra skillnad på plast som lämpar sig för materialåtervinning och plast som inte gör det.

Du kan läsa mer om materialåtervinning av plast på Naturvårdsverket. 

Materialåtervinning av plast (på Naturvårdsverkets webbplats)

Lästips om plaståtervinning

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen presenterade våren 2024 två regeringsuppdrag om plastanvändning och plaståtervinning. Uppdragen har resulterat i fördjupade kartläggningar av plast i bland annat byggsektorn. Man har även tagit fram vägledning om förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen.

Rätt plast på rätt plats (på Naturvårdsverkets webbplats)

Farliga kemikalier hindrar återvinning av plast (på Kemikalieinspektionens webbplats)

Gips

Gips tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. I huvudsak sorteras gips faktiskt ut för materialåtervinning i dag. Däremot materialåtervinns det dock mer sällan i praktiken och hamnar ofta på deponi. En omständighet som kan försvåra återvinning av gips är att materialet är fuktkänsligt.

Glas

Glas tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. Glas materialåtervinns idag i begränsad utsträckning och hamnar oftast på deponi. För att glas ska kunna materialåtervinnas krävs en hög grad av renhet, vilket kan vara svårt att åstadkomma om glaset krossas i container och förorenas. Det gäller både föroreningar från container och att olika typer av glas blandas. Det är därför lämpligt att exempelvis fönster sorteras hela på pall.

I synnerhet planglas har särskilt höga renhetskrav. Planglas kan däremot inte materialåtervinnas till nytt planglas i Sverige i dag, även om det kan komma att ändras. Däremot kan det i vissa fall återvinnas till glasull.

Trä

Trä tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. Utsorteringsgraden för trä är förhållandevis hög. Faktisk materialåtervinning sker dock i låg utsträckning i dag och materialet går generellt till fjärrvärme- eller förbränningsanläggningar för energiåtervinning.

Mineral

Mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik och sten tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. I huvudsak sorteras mineral ut för materialåtervinning i dag. Graden av materialåtervinning är dock fortfarande låg. Vanligtvis används mineral till fyllnadsmassor i stället för att materialåtervinnas i rena materialflöden. Det skulle i stället kunna materialåtervinnas till exempelvis ”nytt” tegel eller betong. I synnerhet betong krossas däremot ofta i dag till konstruktionsmaterial, vilket är en form av materialåtervinning.

Metaller