På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Göteborg - medborgardialog

Göteborg växer och utvecklas i snabb takt. Nya byggnader uppförs, stora infrastrukturprojekt omdanar staden, nya kvarter och till och med hela stadsdelar skapas. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har sedan flera år ett arkitekturstrategiskt uppdrag att lyfta frågor som rör livet i staden och det byggdas form, funktion och samband. I detta arbete är samtalet med medborgarna en viktig del.

Fakta om Göteborg

Antal kommuninvånare: 579 281 (31 2019)

Namn: 30 teser om hur vi bygger Göteborg

Typ av dokument: Dialogmaterial

Varför intressant:  Det här är ett bra exempel på hur en kommun kan inleda det arkitekturstrategiska arbetet genom att ta fram ett stöd för dialog. Genom att på ett lättsamt sätt involvera medborgarna har Göteborg lyckats skapa samtal kring komplexa stadsbyggnadsfrågor. Exemplet visar att samtalen inte behöver vara tunga, utan kan göras lustfyllda genom att kombinera bild och text på ett lättillgängligt sätt.

 

Foto och illustration med två personers dialog i pratbubblor.
Utklipp ifrån 30 teser om hur vi bygger Göteborg med stadsarkitekt Björn Siesjö och stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammar. Foto: Göteborgs stad/Naima Callenberg

30 teser om Göteborg leder till samtal

Att ha ett öppet samtal om vad Göteborg bygger är viktigt för att stadsbyggandet ska vil

a på en bred bas. Detta konstateras i skriften 30 teser om hur vi bygger Göteborg som stadsbyggnadskontoret tagit fram för att öka kunskapen om arkitektur och i förlängningen skapa goda livsmiljöer för invånarna. Skriften riktar sig till de som bor i staden, planerar och bygger den, och alla som rör sig i staden.

30 teser om hur vi bygger Göteborg skulle fungera som en utgångspunkt för de samtal, workshoppar och seminarier som staden har arrangerat, och som underlag till den kommande arkitekturpolicyn. Frågor som hur ser den goda staden ut, vad ska prioriteras, vilken stad vill vi lämna över till våra barn, hur kan arkitektur skapa långsiktigt hållbara värden har diskuterats. Teserna blev på så vis ett arbetsmaterial till Göteborgs arkitekturpolicy som beslutades av byggnadsnämnden i december 2018. Arkitekturpolicyn har dock sin plats bredvid de övriga styrande dokumenten Strategi för utbyggnadsplanering, Trafikstrategi för en nära storstad samt Grönstrategi för en tät och grön stad.

Medborgare med behov av samtal

Foto på arkitekt.
Stadsarkitekt i Göteborg Björn Siesjö. Foto: Viktor Synnerdahl

Björn Siesjö, stadsarkitekt i Göteborg, beskriver det uppdämda behov av forum för samtal för att diskutera stadsbyggnad som fanns bland göteborgarna. För att möta detta behov av samtal så anordnades debatter och panelsamtal.

För att göra de 30 teserna mer lättillgängliga och tilltalande tog jag in en illustratör. Med hjälp av illustrationerna som konkretiserade teserna blev det lättare att få igång ett samtal. Björn Siesjö, stadsarkitekt

Det är ingen enkel fråga hur man ska börja ett samtal om arkitektur och den gestaltade livsmiljön när Göteborg har en sådan stor spännvidd av frågor som engagerar och berör. Vad ska en diskussion ta avstamp i och vad ska man börja med?

När breda diskussioner hade genomförts runt om i staden tog stadsbyggnadskontoret med sig materialet, alla synpunkter och inspel tillbaka till kontoret och satte igång arbetet med vad som skulle komma att bli de 30 teserna. När arbetet att ta fram de 30 teserna var klart var det dags att sprida dem. Björn Siesjö och hans kollegor åkte ut på en turné för att presentera teserna och riktade sig då i första hand till allmänheten.

Var finns medborgarna och hur kan kommunen nå dem?

När det gäller att genomföra olika medborgardialoger generellt har Göteborg haft ständigt återkommande möten inplanerade för att nå allmänheten. Ofta hålls dessa möten centralt inne i Göteborgs centrum men Björn Siesjö konstaterar att de behöver bli bättre på att föra dialog på olika platser i staden men också på att genomföra mer praktiska aktiviteter. Det har varit en pågående lärandeprocess att hitta rätt form för aktiviteter som inte är traditionella möten. Ett exempel var ett dialogmöte i en av Göteborgs förorter. Ett exempel var ett dialogmöte i en av Göteborgs förorter. Kommunen köpte då in containrar och använde dem som mötesplats och tillsammans med kommunpolitiker samtalade stadsbyggnadskontoret med medborgarna om arkitektur. Björn Siesjö konstaterar att det handlar mycket om att ställa relevanta frågor och hitta rätt samtalspersoner för de aktuella platserna.

Läs mer om hur Göteborg tidigare har arbetat med medborgdialog med projektet Jubileumsparken under ”Relaterad information”.

Konkreta resultat gagnar dialogen

Medborgardialog handlar ofta om att fånga upp aktuella reaktioner och hålla dialogen levande, både generellt men även om specifika projekt. På senare tid har man genomfört samtal om till exempel Jubileumsparken och Gamlestaden. Björn Siesjö har märkt ett skifte och att medborgardialog är något som bland mycket annat kräver tålmodighet och uthållighet.

Under den tid som jag varit stadsarkitekt kan jag konstatera att folk numera är mer nyfikna än upprörda som många var tidigare. Jag tror det beror på att de projekt som planerades i mitten av 2000-talet nu börjar färdigställas och då är folk mer positiva till dem. De får se resultat och det bäddar för framtidens dialoger. Björn Siesjö, stadsarkitekt

Intresset ökade när teserna blev mer konkreta

Internt på kommunen vittnar Björn Siesjö om att han märkte stor skillnad i uppmärksamheten och engagemanget när teserna väl började ta form och var mer färdigformulerade. Då fanns det ett större intresse att förstå teserna och en nyfikenhet att börja använda dokumentet. Det var dock viktigt att i samband med den interna uppmärksamheten och intresset förmedla att detta dokument var en tjänstepersonprodukt och inte ett politiskt dokument. Men arbetet att förankra, hålla levande och vidareutveckla det arkitekturstrategiska arbetet är ett ständigt pågående arbete och något som Björn ser behöver fortgå. Nu närmast ligger de 30 teserna med i arbetet som pågår med stadens siluett och att testa och utveckla indikatorer för stadskvalitet för att få fram gemensamma mätbara värden och rekommendationer för stadsbyggandet.

Erfarenheter från arbetet med de 30 teserna för dialog:

  • Välj mötesplats med omsorg. Det är viktigt att lägga krut på var en medborgardialog ska äga rum. Det är bra om det sker på en neutral och lättillgänglig plats.
  • Släpp förväntningar och förutbestämda uppfattningar. I arbetet med de 30 teserna kom Göteborg fram till att det är viktigt att vara medveten om att man som tjänsteperson är påverkad av tidigare erfarenheter och tidigare möten.
  • PBL kan behöva lite hjälp på traven. I lagstiftningen finns det mycket litet beskrivet om formen av hur kommunen ska genomföra medborgardialog och samråd. Välj de former och intensitet på medborgardialogen som passar den enskilda situationen bäst och vilka behov och syften som finns i projektet.
  • Tänk på presentationen. Göteborgs 30 teser om hur staden byggs förmedlas framförallt av de illustrationer som med tillhörande citat och kortare förklarande text på ett okonstlat sätt beskriver vad som eftersträvas. I samband med det arkitekturstrategiska arbetet är det även viktigt att fundera över hur man bäst når fram till den tänkta målgruppen. Vilken omfattning, på vilket sätt och vilken kanal som är bäst kräver en hel del eftertanke och ibland även påhittighet.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej