På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Förändringar i allmännyttans bestånd

Granskad:

I två av tre kommuner förändrades det allmännyttiga beståndet under 2020. Den totala ökningen av allmännyttans bestånd var knappt två tredjedelar av 2019 års ökning och stannade vid 6 200 bostäder.

Allmännyttan slår av på takten

En sammanställning utifrån kommunernas uppgifter visar att det allmännyttiga beståndet i Sverige ökade med 6 200 bostäder under 2020. Färre nyproducerade och betydligt fler sålda respektive rivna bostäder under 2020 innebar att den totala ökningen stannade vid två tredjedelar av 2019 års ökning.

Beståndet förändras genom ny- och ombyggnad, inköp, försäljning och rivning

Allmännyttan byggde nya bostäder i 114 kommuner vilket är i nivå med de två föregående åren. Totalt färdigställdes 9 000 nya bostäder, vilket var cirka 1 200 färre än 2019. I 25 kommuner köptes totalt 600 nya lägenheter, vilket är något fler än 2019. Genom ombyggnader i 61 kommuner uppstod ett nettotillskott om drygt 1 000 bostäder. Det var 200 färre än under 2019.

I 14 kommuner revs närmare 600 bostäder vilket var 6 gånger fler än vad som revs 2019. Liksom under föregående år såldes allmännyttiga bostäder i ett 60-tal kommuner. Dock var försäljningarna mer omfattande 2020 och uppgick till totalt knappt 3 900 bostäder vilket är cirka 1 500 bostäder fler än som såldes under 2019. Av dessa såldes cirka 90 procent till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning. Det är en högre andel än föregående år då drygt två tredjedelar såldes till privata hyresvärdar. Försäljningarna för ombildning till bostadsrätter inskränkte sig till blygsamma 160 lägenheter vilket – tillsammans med de 168 bostäderna under 2015 – är ett bottenrekord sett över de senaste 19 åren vilket framgår av diagrammet nedan.

Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på köpare år 2002–2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2003–2021 Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd i stort sett oförändrat

Till skillnad från de fem föregående åren förändrades inte Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd mer än marginellt. Storstockholm stod för en sjättedel av alla allmännyttiga bolags nyproduktion samtidigt som försäljningar var större än nyproduktionen. Nettot för hela Storstockholmsområdet stannade på cirka 50 lägenheter främst tack vara ett tillskott av ett hundratal ombyggda bostäder. I sju av Storstockholms 26 kommuner byggde allmännyttan nya bostäder, totalt knappt 1 250. I 6 av länets kommuner saknas allmännytta.

Cirka 1 600 allmännyttiga bostäder har sålts under 2020 i Storstockholmsområdet. Av dessa sålde tre kommuner nästan samtliga; Södertälje 880, Sollentuna 540 och Norrtälje 145. Övriga försäljningar var marginella. Av de allmännyttiga lägenheter som såldes i länet omvandlades knappt 100 till bostadsrätter vilket får betraktas som väldigt lågt för Storstockholmsområdet.

I Stockholms stad färdigställdes knappt 930 allmännyttiga bostäder, vilket är cirka 400 färre än året före. Därutöver var förändringarna marginella. Det kan dock noteras att 10 bostäder såldes för ombildning till bostadsrätter vilket inte hänt sedan 2014.

Allmännyttan ökar något i Storgöteborg och Stormalmö

Allmännyttan i Storgöteborg ökade med drygt 1 200 bostäder under 2020 vilket är en minskning jämfört med 2019 då ökningen var knappt 1 500 bostäder. Beståndsförändringarna i Storgöteborg berodde i allt väsentligt på nyproduktion av drygt 1 200 bostäder. Det byggdes allmännyttiga bostäder i 7 av områdets 13 kommuner. Flest bostäder (knappt 900) tillkom i Göteborgs stad, men Mölndal, Kungälv, Kungsbacka och Härryda stod också för en påtaglig del av nyproduktionen (drygt 300). Det såldes nästan inga (5) allmännyttiga lägenheter i Storgöteborg.

I Stormalmö ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med knappt 1 300 vilket är 400 fler bostäder än 2019. Nyproduktion har skett i 5 av regionens 12 kommuner, varav Malmö stad står för det största antalet med närmare 1 000 färdigställda bostäder och Lund med drygt 300. Därutöver var bostadsbyggandet begränsat. Försäljningar har skett i 2 kommuner – Skurup sålde ca 300 medan Eslöv sålde 50 bostäder. I båda fallen har bostäderna sålts till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Det saknas allmännytta i 2 av kommunerna i Stormalmö.

Allmännyttan ökar – i viss mån – i högskolekommunerna

I landets större högskolekommuner – 17 kommuner – utanför storstadsområdena har det allmännyttiga beståndet ökat med 750 bostäder. De väsentligaste delarna är en total nyproduktion av 1 700 bostäder samt försäljningar och rivningar som reducerat bestånden med cirka 1 000 bostäder. Nyproduktion förekommer – i varierande grad – i 12 av kommunerna i gruppen. Uppsala, Halmstad, Linköping och Norrköping är de kommuner vars allmännyttiga bolag producerat mer än 200 bostäder vardera.

Bland de mindre högskolekommunerna – 13 kommuner – har antalet allmännyttiga bostäder ökat med cirka 760 bostäder. Det hänger huvudsakligen ihop med nyproduktion om sammanlagt drygt 800 bostäder ett förvärv av cirka 100 lägenheter i Piteå samt en försäljning av knappt 200 bostäder varav Piteå även här stod för merparten. I övrigt var förändringarna relativt små. Samtliga högskolekommuner anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökade något i de övriga större kommunerna ...

I de 36 större kommunerna utanför storstadsområdena, det vill säga de som har fler än 25 000 invånare men som inte har någon högskola, tillkom endast drygt 1 100 bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnation, medan drygt 320 bostäder såldes. Sammanlagt blev nettotillskottet drygt 800 bostäder.

I kommungruppen nyproducerades bostäder i 23 av de 36 kommunerna och nyproduktionen varierade mellan 6 och 115 bostäder med merparten under 50 bostäder under 2020. De största försäljningarna är däremot koncentrerade till fyra kommuner; Sandviken, Härnösand, Mjölby och Boden. I inget fall såldes bostäderna för ombildning till bostadsrätter. Bostäderna såldes till privata fastighetsägare utom i Boden och i några enstaka fall i andra kommuner. Skälen till försäljningarna var flera men att förbättra ekonomin i kommunerna samt att möjliggöra nyproduktion och underhåll dominerar. Samtliga kommuner i denna grupp anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

... liksom i de övriga mindre kommunerna

I de 157 kommuner vars invånarantal understiger 25 000 – och som dessutom har allmännyttiga bostadsföretag – ökade det allmännyttiga beståndet med drygt 1 300 bostäder under 2020. Det är i genomsnitt cirka 9 per kommun. Totalt tillkom drygt 2 100 allmännyttiga bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnad medan drygt 800 såldes eller revs. Inte heller i denna kommungrupp såldes någon bostad för ombildning till bostadsrätt. De flesta, drygt 600 sålde bostäderna till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning medan cirka 100 såldes till annan köpare.

Liksom under föregående år nyproducerades bostäder under 2020 i 50 kommuner. Det motsvarar en knapp tredjedel av de mindre kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag. Elva kommuner stod för hälften av nyproduktionen och de byggde som minst 48 bostäder och som mest 83 bostäder. De elva kommunerna ligger jämnt fördelad över riket.

För 107 kommuner som har ett invånarantal som understiger 25 000 och som har allmännyttiga bostadsföretag finns inga nybyggen redovisade. Det är i nivå med siffran för 2019. Bland dessa kommuner som saknar nyproduktion är det totala nettotillskottet blygsamma 90 bostäder när förvärv, ombyggnader, försäljningar och rivningar beaktats.

Allmännyttan inom och utanför storstadsområdena

Sammanfattningsvis kan sägas att storstadsområdena ökade sitt bostadsbestånd med knappt 2 600 under 2020 vilket är drygt hälften av ökningen under 2019. Nyproduktion, förvärv och ombyggnad uppgick till cirka 4 600 bostäder samtidigt som försäljningar och rivningar uppgick till cirka 2 000 bostäder.

Samtidigt ökade kommungrupperna utanför storstadsområdena beståndet med knappt 3 600 bostäder under 2020 vilket är knappt två tredjedelar av ökningen 2019. Totalt sett uppgick nyproduktion, förvärv och ombyggnad till cirka 6 000 bostäder samtidigt som försäljningar och rivningar uppgick till 2 400 i nämnda kommungrupper

Minskningen är således relativt sett mindre utanför storstäderna under 2020 jämfört med 2019.

Allmännyttans försäljning – Stockholm jämfört med övriga riket

I ett längre perspektiv har andelen sålda allmännyttiga bostäder inom övriga riket varit starkt beroende av hur många bostäder Stockholms stad – och övriga kommuner i Stockholms län – beslutat sig för att sälja, vilket framgår av diagrammet nedan.

Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på Stockholm och riket i övrigt år 2000–2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2000–2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Som framgår är Stockholms stad i princip osynlig i statistiken sedan 2015 medan Stockholms län i övrigt uppvisar en jämnare representation vad gäller sålda allmännyttiga bostäder.

Framför allt ekonomiska motiv bakom försäljningarna

Kommunerna har oftast flera motiv till att sälja allmännyttiga bostäder, och motiven är företrädesvis ekonomiska. Det vanligaste motivet har de senaste åren varit att förbättra det kommunala bostadsföretagets ekonomi, möjliggöra nyproduktion, att försäljningarna ska ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning samt att effektivisera bolagets förvaltning.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen