Förändringar i allmännyttans bestånd

I drygt hälften av de 267 kommunerna med allmännytta förändrades det allmännyttiga beståndet under 2022. Totalt sett ökade allmännyttans bestånd nästan lika mycket som under 2021.

Allmännyttan växer långsammare än föregående år

Under 2022 ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet i 100 kommuner medan beståndet minskade i 35 kommuner. I 132 kommuner var beståndet lika stort som föregående år. En sammanställning utifrån kommunernas uppgifter visar att det allmännyttiga beståndet i hela Sverige ökade med knappt 4 250 bostäder under 2022. Att ökningen var i nivå med 2021 berodde huvudsakligen på att både nyproduktionen och försäljningarna av bostäder var lägre än under 2021. Detta medförde att nettot blev ungefär detsamma som under föregående år.

Beståndet förändras genom ny- och ombyggen, inköp, försäljning och rivning

Allmännyttan byggde nya bostäder i 78 kommuner 2022 vilket är något mindre än under 2021. Totalt färdigställdes knappt 6 400 nya bostäder, vilket var cirka 1 300 färre än 2021. I 12 kommuner köptes knappt 200 lägenheter, vilket är drygt 300 färre än 2021. Genom ombyggen i 38 kommuner uppstod ett tillskott om knappt 600 bostäder. Å andra sidan minskade det allmännyttiga beståndet genom att tre kommuner byggde om i sitt bestånd så att det uppstod en total minskning med 36 bostäder. Det ger ett ”ombyggnadsnetto” om ca 550 lägenheter, vilket är en ökning med 150 bostäder jämfört med 2021.

I 13 kommuner revs drygt 400 bostäder vilket var något färre än vad som revs 2021. Jämfört med de föregående två åren nära halverades antalet kommuner som sålde allmännyttiga bostäder till 35 kommuner. Försäljningarna, drygt 2 500 bostäder, var väsentligt färre än 2021 då drygt 3 800 bostäder såldes. Av dessa såldes två tredjedelar till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning vilket andelsmässigt är på samma nivå. Andelen av försäljningarna som gjordes för ombildning till bostadsrätter motsvarade en dryg fjärdedel av lägenheterna, 700 bostäder. Det närmar sig en halvering jämfört med 2021 då 1 200 bostäder såldes för det ändamålet. Siffran är dock högre än 2019 och 2020 men lägre än 2021 vilket framgår av nedanstående diagram.

Antal sålda bostäder per köparkategori

Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd i stort sett oförändrat

Även om Storstockholm under 2022 stod för en knapp fjärdedel av alla allmännyttiga bolags nyproduktion – med ca 1 200 lägenheter – så kom inte det allmännyttiga bostadsbeståndet där att öka med mer än cirka 760 lägenheter. Skälet till det var de relativt stora försäljningarna. För 2021 var nettot ännu lägre för Storstockholmsområdet – cirka 450 lägenheter – vilket gör att ökningen 2022 trots allt är större. Det var dock endast i 6 av Storstockholms 26 kommuner som allmännyttan byggde nya bostäder. I 6 av länets kommuner saknas dessutom allmännyttiga bostadsföretag.

Cirka 750 allmännyttiga bostäder har sålts under 2022 i Storstockholmsområdet vilket är en halvering jämfört med 2021. Av dessa sålde Stockholm 412, Järfälla 149, Österåker 77, Sigtuna 58 samt Norrtälje 51. Av de allmännyttiga lägenheter som såldes i länet omvandlades knappt 700 till bostadsrätter, vilket i ett längre perspektiv kan anses vara normal andel för Storstockholmsområdet. Det är också värt att notera att det var Stockholms stad som för andra året i rad sålde det större antalet hyresbostäder för ombildning till bostadsrätter. Åren 2015–2020 såldes inga bostäder för ombildning till bostadsrätter av Stockholms stad, enligt uppgift från kommunen.

Stockholms stad stod för den helt övervägande andelen av färdigställda allmännyttiga bostäder i Storstockholmsområdet med drygt 1 200 bostäder. Vid en jämförelse framstår nyproduktionen i övriga Storstockholmskommuner som marginell.

Allmännyttan ökar något i Storgöteborg och Stormalmö

Allmännyttan i Storgöteborg ökade med knappt 880 bostäder under 2022, vilket är två tredjedelar av 2021 års nivå. Förändringarna i de allmännyttiga bostadsbestånden i Storgöteborgsområdet berodde i allt väsentligt på nyproduktion om drygt 800 bostäder. Det byggdes allmännyttiga bostäder i 5 av områdets 13 kommuner. Flest bostäder, knappt 500, byggdes i Göteborgs stad. Ale kommun och Kungsbacka kommun byggde ungefär lika många bostäder, tillsammans knappt 260 lägenheter. Övriga 2 kommuner –Stenungssund och Mölndal – stod för knappt 60 tillsammans. Det såldes mycket få allmännyttiga lägenheter i Storgöteborg, 7 stycken, och dessa såldes till privatpersoner i form av äganderätter. Alla kommuner utom 2 anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag men det ena har för stor lokalandel för att uppfylla lagens krav på ett allmännyttigt bostadsbolag.

I Stormalmö ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med knappt 760, vilket är drygt 100 färre bostäder än 2021. Nyproduktion av bostäder har skett i 5 av regionens 12 kommuner. Malmö stad står för det största antalet med närmare drygt 400 färdigställda bostäder, därefter Lund med drygt 120 och Trelleborg med 100 bostäder. Därutöver var bostadsbyggandet marginellt. Inga försäljningar har genomförts.

Allmännyttan ökar något i högskolekommunerna

I landets 17 större högskolekommuner utanför storstadsområdena har det allmännyttiga beståndet ökat med knappt 1 460 bostäder. De väsentligaste beståndsdelarna är en sammantagen nyproduktion om ca 1 400 bostäder samt ombyggnader som tillfört drygt 200 bostäder, vilka tas ut av försäljningar av samma storlek. 7 av kommunerna byggde mellan 100 och 200 nya bostäder medan 8 kommuner i gruppen byggde 60 eller färre. Ett större ombyggnadstillskott kom från Borås kommun. Den största försäljningen gjordes av Halmstads kommun, där bostäderna såldes till en privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Övriga förändringar var marginella.

Bland de mindre högskolekommunerna – 13 kommuner – har antalet allmännyttiga bostäder ökat med ca 50 bostäder. Bakom denna blygsamma nettosiffra döljer sig nyproduktion i 8 av kommunerna: sammanlagt knappt 800 bostäder i framför allt Kalmar, Varbergs och Skellefteå kommun. Mot denna ökning ställs drygt 740 sålda bostäder i 5 av kommunerna varav 640 såldes i Östersunds (ca 440) respektive Gotlands (ca 200) kommun. I övrigt var förändringarna små. Samtliga högskolekommuner anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökade marginellt i de övriga större kommunerna ...

I de 36 större kommunerna utanför storstadsområdena, det vill säga de som har fler än 25 000 invånare men som inte har någon högskola, tillkom endast knappt 700 bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnation, medan drygt 160 bostäder såldes och revs. Sammanlagt blev nettotillskottet drygt 500 bostäder vilket var ca 100 fler än under 2021.

I kommungruppen nyproducerades bostäder i 13 av de 36 kommunerna. Endast i Ängelholm uppgick den allmännyttiga nyproduktionen till över 100 bostäder, där knappt 120 byggdes. Försäljningarna av allmännyttiga bostäder var marginella och genomfördes i allt väsentligt av Laholms kommun. De såldes till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Samtliga kommuner i denna grupp anger att de har ett allmännyttigt bostadsbolag.

... men minskade i de övriga mindre kommunerna

I de 173 kommuner som har färre invånare än 25 000, har 162 kommuner uppgett att de har allmännyttiga bostadsbolag. I dessa minskade det allmännyttiga beståndet med knappt 200 bostäder under 2022. Det får anses vara en låg siffra. Totalt tillkom knappt 800 allmännyttiga bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnad medan knappt 1 000 såldes eller revs. En kommun – Hallsberg – står för tre fjärdedelar av försäljningarna som totalt uppgick till ca 670 bostäder. I samtliga fall utom för ett dussintal bostäder så var köparna privata fastighetsägare som avsåg att fortsätta hyra ut.

Under 2022 nyproducerades det allmännyttiga bostäder i 25 av gruppens kommuner, vilket är 8 färre än 2021. Det motsvarar en sjättedel av de 162 mindre kommunerna som har ett allmännyttigt bostadsföretag. Ingen kommun byggde mer än 71 bostäder.

Allmännyttan inom och utanför storstadsområdena

Sammanfattningsvis kan sägas att storstadsområdena ökade sitt bostadsbestånd med ca 2 400 under 2022, vilket är i nivå med ökningen under 2021. Nyproduktion, förvärv och ombyggen uppgick till cirka 3 250 bostäder samtidigt som försäljningar, ombyggen där lägenheter tagits bort och rivningar uppgick till knappt 850 bostäder.

Samtidigt ökade kommungrupperna utanför storstadsområdena beståndet med drygt 1 800 bostäder under 2022, vilket är ca 200 fler än 2021. Totalt sett uppgick nyproduktion, förvärv och ombyggen till knappt 4 000 bostäder samtidigt som försäljningar och rivningar uppgick till drygt 2 100 i dessa kommungrupper.

Allmännyttans försäljning – Stockholm i relation till övriga riket

I ett längre perspektiv har andelen sålda allmännyttiga bostäder inom övriga riket varit starkt beroende av hur många bostäder Stockholms stad – men även övriga kommuner i Stockholms län – beslutat sig för att sälja. Det framgår av diagrammet nedan.

Som framgår är Stockholms stad i princip osynlig i statistiken mellan 2015 och 2020 medan Stockholms län i övrigt är har en jämnare fördelning av sålda allmännyttiga bostäder. För 2021 och 2022 ser vi dock en tydlig uppgång för Stockholms stad, vars andelar enbart avser försäljningar för ombildning till bostadsrätt.

Framför allt ekonomiska motiv bakom försäljningarna

Kommunerna har oftast flera motiv till att sälja allmännyttiga bostäder, i första hand ekonomiska. De vanligaste motiven har de senaste åren varit att förbättra det kommunala bostadsföretagets ekonomi, möjliggöra nyproduktion, att försäljningarna ska ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning samt att effektivisera bolagets förvaltning. Men i årets enkät nämns även att göra det möjligt för fler att äga sin bostad i samma utsträckning. Jämfört med 2021 är även att få in fler privata hyresvärdar och andra aktörer på hyresmarknaden ett vanligt motiv.