Förändringar i allmännyttans bestånd

I ungefär hälften av de 269 kommunerna med allmännytta förändrades det allmännyttiga beståndet under 2023. Totalt sett ökade allmännyttans bestånd med 16 procent mer än 2022.

Allmännyttan växer mer än föregående år

Under 2023 ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet i 104 kommuner medan beståndet minskade i 31 kommuner. I 134 kommuner var beståndet lika stort som föregående år. En sammanställning utifrån kommunernas uppgifter visar att det allmännyttiga beståndet i hela Sverige ökade med knappt 4 900 bostäder under 2023. Att ökningen var större än 2022 berodde huvudsakligen på att försäljningarna av bostäder var lägre än under 2022.

Beståndet förändras genom ny- och ombyggen, inköp, försäljning och rivning

Allmännyttan byggde nya bostäder i 69 kommuner 2023 vilket är något mindre än under 2022. Totalt färdigställdes drygt 5 650 nya bostäder, vilket var cirka 750 färre än 2022. I 22 kommuner köptes knappt 850 lägenheter, vilket är hela 660 fler än 2022. Genom ombyggnationer i 45 kommuner uppkom ett tillskott på drygt 650 bostäder. Å andra sidan minskade det allmännyttiga beståndet genom att fyra kommuner byggde om i sitt bestånd så att det uppstod en minskning med totalt 160 bostäder. Det ger ett ”ombyggnadsnetto” om knappt 500 lägenheter, vilket är en minskning med cirka 60 bostäder jämfört med 2022.

I 15 kommuner revs knappt 500 bostäder vilket var knappt hundratalet färre än vad som revs 2022. Jämfört med de föregående år minskade antalet kommuner som sålde allmännyttiga bostäder med 7 kommuner till 28 kommuner. Försäljningarna, drygt 1 600 bostäder, var väsentligt färre än 2022 då drygt 2 500 bostäder såldes. Av dessa såldes två tredjedelar till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning vilket andelsmässigt är på samma nivå. Andelen av försäljningarna som gjordes för ombildning till bostadsrätter motsvarade en dryg fjärdedel av lägenheterna, 700 bostäder. Det närmar sig en halvering jämfört med 2021 då 1 200 bostäder såldes för det ändamålet. Siffran är dock högre än 2019 och 2020 men lägre än 2021 vilket framgår av nedanstående diagram.

Antal sålda bostäder per köparkategori

Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på köpare år 2002–2023. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2003–2024, Boverket. Illustration: Boverket

Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd ökade under 2023

Storstockholm stod under 2023 för knappt 18 procent av alla allmännyttiga bolags nyproduktion – cirka 1 000 lägenheter – men det allmännyttiga beståndet i Storstockholm ökade med drygt 1 200 bostäder. Skälet till det var de relativt få avgångarna, endast 45 sålda och 36 rivna lägenheter. För 2022 var nettot lägre för Storstockholmsområdet – cirka 760 lägenheter – vilket innebär att beståndet ökade med närmare 60 procent mer än föregående år. Det var dock endast i 6 av Storstockholms 26 kommuner som allmännyttan byggde nya bostäder. I 6 av länets kommuner saknas dessutom allmännyttiga bostadsföretag.

Endast 45 allmännyttiga bostäder har såldes under 2023 i Storstockholmsområdet vilket kan jämföras med cirka 750 under 2022. Samtliga dessa lägenheter såldes i Nykvarn. Av de allmännyttiga lägenheter som såldes i länet omvandlades inga till bostadsrätter. Liksom under åren 2015–2020 såldes inga bostäder för ombildning till bostadsrätter av Stockholms stad.

Stockholms stad stod för den övervägande andelen av färdigställda allmännyttiga bostäder i Storstockholmsområdet med drygt 700 bostäder. Det innebar att Stockholms stad stod för cirka 70 procent av den allmännyttiga nyproduktionen i Storstockholm.

Allmännyttan ökade i Storgöteborg och Stormalmö

Allmännyttan i Storgöteborg ökade med endast drygt 180 bostäder under 202, vilket kan jämföras med föregående år då ökningen var knappt 880. Förändringarna i de allmännyttiga bostadsbestånden i Storgöteborgsområdet berodde till övervägande del på nyproduktion av cirka 425 bostäder och rivning av 220 bostäder. Det byggdes allmännyttiga bostäder i endast 3 av områdets 13 kommuner. Flest bostäder, knappt 340, byggdes i Göteborgs stad. Partille kommun och Stenungssunds kommun byggde 63 respektive 24 allmännyttiga bostäder. Det såldes relativt få allmännyttiga lägenheter i Storgöteborg, 48, och majoriteten av dessa såldes till privata företag för fortsatt uthyrning. Alla kommuner utom en anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

I Stormalmö ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med knappt 950 bostäder, vilket är närmare 200 fler bostäder än 2022. Förändringen beror framför allt på nyproduktion av drygt 770 lägenheter. Nyproduktion av bostäder har skett i 7 av regionens 12 kommuner. Lund står för det största antalet med drygt 350 färdigställda bostäder, följt av Malmö stad med 325 bostäder. Därutöver var bostadsbyggandet ganska litet. Inga försäljningar har genomförts och endast 6 bostäder revs i regionen. Alla kommuner utom två anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökar i högskolekommunerna

I landets 17 större högskolekommuner utanför storstadsområdena ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med cirka 1 675 bostäder under 2023. Det var drygt 200 fler än föregående år. Den väsentligaste beståndsdelen till nettoförändringen är en sammantagen nyproduktion om 1 720 bostäder. 14 av de 17 kommunerna producerade nya bostäder. Flest byggde Linköping, 353, följt av Skellefteå, 233. Genomsnittet bland de 14 kommuner som byggde nya bostäder var drygt 100. Få inköp av bostäder gjordes av de allmännyttiga företagen. Bortsett från allmännyttan i Jönköping som köpte 53 bostäder var inköpen marginella.  Inga nämnvärda försäljningar eller rivningar gjordes under 2023.

Bland de mindre högskolekommunerna – 12 kommuner – har antalet allmännyttiga bostäder ökat med drygt 360 bostäder. Bakom denna nettosiffra döljer sig nyproduktion i 5 av kommunerna, sammanlagt drygt 500 bostäder i framför allt Karlskrona och Skövde. Mot denna ökning ställs närmare 300 sålda bostäder i 3 av kommunerna varav drygt 250 såldes i Trollhättan. Samtliga högskolekommuner anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökade i de övriga större kommunerna...

I de 35 större kommunerna utanför storstadsområdena, det vill säga de som har fler än 25 000 invånare men som inte har någon högskola, tillkom drygt 480 bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnation, medan knappt 25 bostäder såldes och revs. Sammanlagt blev nettotillskottet således knappt 460 bostäder vilket var cirka 40 färre än under 2022.

I kommungruppen nyproducerades allmännyttiga bostäder i endast 8 av de 35 kommunerna. Flest bostäder byggdes i Vänersborg, 79, följt av Motala, 64, och Mjölby, 60. Såväl försäljningar som rivningar av allmännyttiga bostäder var marginella. Samtliga kommuner i denna grupp anger att de har ett allmännyttigt bostadsbolag.

... och ökade marginellt även i de övriga mindre kommunerna

I de 174 kommuner som har färre invånare än 25 000, har 162 kommuner uppgett att de har allmännyttiga bostadsbolag. I dessa ökade det allmännyttiga beståndet med 65 bostäder under 2023. Totalt tillkom drygt 1 500 allmännyttiga bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnad medan knappt 1 450 såldes eller revs. Två Kommuner, Lessebo och Kiruna, stod för drygt 80 procent av försäljningarna som totalt uppgick till cirka 1 200 bostäder. Lessebo sålde 540 bostäder, motsvarande 60 procent av beståndet, till en privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning medan Kiruna sålde drygt 430 bostäder till LKAB.

Under 2023 nyproducerades det allmännyttiga bostäder i 26 av gruppens kommuner, vilket är ungefär lika många som föregående år. Det motsvarar ungefär en sjättedel av de 162 mindre kommunerna som har ett allmännyttigt bostadsföretag. Bortsett från Kiruna var det ingen kommun byggde mer än 60 bostäder.

Allmännyttan inom och utanför storstadsområdena

Sammanfattningsvis kan sägas att storstadsområdena ökade sitt allmännyttiga bostadsbestånd med knappt 2 350 under 2023, vilket är marginellt mindre än ökningen under 2022. Nyproduktion, förvärv och ombyggnationer uppgick till cirka 2 700 bostäder samtidigt som försäljningar, ombyggnationer där lägenheter minskat i antal och rivningar uppgick till drygt 350 bostäder.

Samtidigt ökade kommungrupperna utanför storstadsområdena beståndet med drygt 2 550 bostäder under 2023, vilket är cirka 750 fler än 2022. Totalt sett uppgick nyproduktion, förvärv och ombyggnationer till drygt 4 450 bostäder samtidigt som försäljningar, rivningar och ombyggnationer som lett till minskat antal bostäder uppgick till drygt 1 900 i dessa kommungrupper.

Allmännyttans försäljning – Stockholm i relation till övriga riket

I ett längre perspektiv har andelen sålda allmännyttiga bostäder inom övriga riket varit starkt beroende av hur många bostäder Stockholms stad – men även övriga kommuner i Stockholms län – beslutat sig för att sälja. Det framgår av diagrammet nedan.

Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på Stockholm och riket i övrigt år 2000–2023. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2000–2024, Boverket. Illustration: Boverket

Som framgår är Stockholms stad i princip osynlig i statistiken mellan 2015 och 2020 medan Stockholms län i övrigt är har en jämnare fördelning av sålda allmännyttiga bostäder. För 2021 och 2022 ser vi dock en tydlig uppgång för Stockholms stad, vars andelar enbart avser försäljningar för ombildning till bostadsrätt. 2023 såldes dock återigen inga allmännyttiga bostäder i Stockholms stad och endast 45 i hela Stockholms län.

Framför allt ekonomiska motiv bakom försäljningarna

Kommunerna har oftast flera motiv till att sälja allmännyttiga bostäder, i första hand ekonomiska. De vanligaste motiven har de senaste åren varit att förbättra det kommunala bostadsföretagets ekonomi, möjliggöra nyproduktion, att försäljningarna ska ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning samt att effektivisera bolagets förvaltning. Så är fallet även i årets enkät även om motiven att få in fler privata hyresvärdar och andra aktörer på hyresmarknaden, att göra det möjligt för fler att äga sin bostad och att uppnå större variation av upplåtelseformer för att få ett mer varierat bostadsutbud i ett bostadsområde förekommer.