Skissen som blev verklighet
Arbetet med Arkitekturstaden Malmö startade som en skiss på stadsbyggnadskontoret.
Stadsarkitekten väckte idén och en förstudie påbörjades
Redan 2012 såg stadsarkitekten att staden behövde formulera sig kring en arkitekturpolitik och skapa ett dokument som kunde användas som ett redskap i det vardagliga arbetet som ett komplement till Handlingsplanen för arkitektur. Stadsbyggnadsdirektören delade bilden och några tjänstepersoner började i en förstudiefas skissa och testa hur en sådan strategi skulle kunna se ut. Redan i detta skede väcktes också tanken på att strategin borde förankras i en översiktsplaneprocess. Väldigt tidigt landade man i tio teser som sammanfattade de viktiga frågorna. Dessa blev sedan nio teser.
Samtalet med politiken
Under 2013 hade man något att utgå ifrån i sin diskussion med politikerna. Man tog då upp arkitekturstrategiarbetet i en grupp som bestod av politiker på övergripande nivå och olika förvaltningsdirektörer. Samtidigt som man förde diskussion med politiken arbetades ett samrådsförslag fram. Under 2014 fick stadsbyggnadskontoret ett formellt uppdrag från kommunstyrelsen att ta fram en samrådshandling för Arkitekturstaden Malmö. Samrådet påbörjades i september 2014, efter att man inväntat beslutet om översiktsplanen är aktuell.
Under 2015 kom den stora flyktingvågen och trycket blev stort på Malmö stad att snabbt bygga moduler för tillfälliga bostäder. Frågan om att stärka diskussionerna om kvalitet blev då svåra att ta sig an. Politiken valde därför att avvakta med arkitekturstrategin. I början av 2017 godkändes dock strategin för utställning. Nästa gång översiktsplanen lyftes för beslut, i maj 2018, antogs också samtidigt tillägget Arkitekturstaden Malmö.
En arbetsgrupp med lätt packning
Samrådsförslaget arbetades fram internt på stadsbyggnadskontoret av en liten grupp tjänstepersoner. Efter samrådet tillkom två personer från gatukontoret och arbetsgruppen på fem personer arbetade gemensamt fram en granskningshandling av tillägget. Stadsbyggnadskontoret höll i projektledningen.
Det började egentligen som ett arkitekturprogram, främst för byggnaderna, men när vi hållit på ett tag så vidgade vi perspektivet till hela staden, allt vi gör. Även gatukontoret deltar, de är också en byggherre för den offentliga miljön och det är också arkitektur. Vi tyckte att programmet fick mer mening när vi fick med alla processer och framförallt ett kvalitetsresonemang i det vi gör.
Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt.
En bredare referensgrupp
Till arbetsgruppens stöd fanns en förvaltningsgemensam referensgrupp. Denna bestod av representanter för olika förvaltningar inom kommunen, serviceförvaltningen, kulturförvaltningen, gatukontoret och fastighetskontoret. Kring 20 personer träffades vid tre tillfällen för att diskutera strategins målgrupp, vad strategin ska åstadkomma och liknande. Syftet var att komma med förslag och få en bättre förståelse för organisationens behov. Det var viktigt att hämta in perspektiv från olika förvaltningar utan att för den delen få ett dokument som blev för tungt.
Tips: Ha inte en för stor arbetsgrupp, utan hellre ett fåtal personer som kan arbeta mer fokuserat tillsammans. Perspektiven kan i stället inhämtas geno