Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Standard för bostadsutformning

Granskad:

I allmänna råd i Boverkets byggregler, BBR hänvisas till den svenska standarden SS 91 42 21 när det gäller mått i bostaden. Det handlar både om mått för tillgänglighet och mått och inredning för bostadsutformning.

Svenska standarder antas av nationella standardiseringsorgan. SS 91 42 21:2006 Byggnadsutformning-Bostäder-Invändiga mått är antagen av det nationella standardiseringsorganet Svenska institutet för standarder (SIS). BBR hänvisar i avsnittet om tillgänglighet och användbarhet och i avsnittet om bostadsutformning i allmänna råd till dimensionerande mått och inredningslängder i standarden. I standarden finns invändiga mått som gör bostaden möblerbar och tillgänglig och användbar. Den ger mått på möblerbart utrymme, fast inredning och fast utrustning och betjäningsareor till dessa.

3:142 Entré- och kommunikationsutrymmen

Entré- och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa.

Transport med sjukbår ska kunna ske från varje enskild bostadslägenhet. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Ett kommunikationsutrymme bör
  • a)  ha en fri bredd på minst 1,30 meter, gäller dock inte trappor,
  • b)  vid begränsade hinder, t.ex. pelare, ha en fri bredd på minst 0,80 meter,
För bostadslägenheter finns lämpliga mått på entré- och kommunikationsutrymmen i SS 91 42 21 (normalnivån). I publika lokaler bör ett kommunikationsutrymme särskiljas från möblerade ytor med exempelvis belysning eller avvikande material. Regler om när transport med sjukbår behöver kunna ske med hiss finns i avsnitt 3:144. Regler om säker transport med sjukbår finns i avsnitt 8:232. (BFS 2013:14).
3:143 Dörrar och portar

Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Även andra öppningar i förflyttningsvägar ska utformas så att de medger passage med rullstol.

Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga.

Roterdörrar ska kompletteras med en dörr som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°, vid
  • a)  entrédörrar,
  • b)  hissdörrar,
  • c)  korridordörrar som är placerade vinkelrätt mot korridorens längdriktning,
  • d)  öppningar i förflyttningsvägar,
  • e)  dörrar till hygienrum i publika lokaler som ska vara användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga,
  • f)  dörrar till samlingslokaler, och
  • g)  dörrar till bostadskomplement.
För dörrar i bostäder finns lämpliga passagemått och lämpliga mått på betjäningsareor i SS 91 42 21 (normalnivån). Regler om bredder i utrymningsvägar finns i avsnitt 5:334. Regler om dörrar i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket. Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga. Vid dörrar med automatisk dörröppnare är det viktigt att markera utrymmet där dörren slås upp eller att förse dörrarna med säkerhetssensorer eller liknande. Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge.
Figur 3:143 Placering av manöverdon för dörröppnare
Manöverdon bör kunna hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga. Dörr- och portöppningar bör utformas utan nivåskillnader, om det inte behövs en tröskel av t.ex. fukt- eller klimatskäl. En eventuell tröskel bör dock vara så låg som möjligt och fasad, så att den är lätt att passera med rullstol eller rollator, och så att risken för att snubbla minimeras. Exempel på hur dörrar kan utformas i andra hänseenden än de som har behandlats i detta allmänna råd finns bland annat i Myndigheten för delaktighets Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet. (BFS 2014:3).
3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan

Rum, balkonger, terrasser och uteplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp.

Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen.

Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare.

I det tillgängliga och användbara hygienrumet ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån). Studentbostäder om högst 35 m2 enligt avsnitt 3:225 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida. Plats för medhjälpare och separat dusch kan ordnas t.ex. genom att ett badkar tas bort. Regler om lämplig utformning av trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2016:6).
3:22 Allmänt om utformning av bostäder

Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning.

Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

I bostaden ska finnas

  • a)  minst ett rum för personhygien,
  • b)  inredning och utrustning för personhygien,
  • c)  rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,
  • d)  rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,
  • e)  rum eller avskiljbar del av rum för matlagning,
  • f)  inredning och utrustning för matlagning,
  • g)  utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning,
  • h)  entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.,
  • i)  utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas,
  • j)  utrymmen för förvaring, och
  • k)  inredning för förvaring.

Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6).

Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden. Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21. Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23. Regler om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).
3:23 Bostadskomplement

I bostadslägenhetens närhet ska det finnas en gemensam tvättstuga med möjlighet att tvätta och torka maskinellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda bostadslägenheten.

I bostadslägenheten eller i dess närhet ska det finnas låsbart utrymme för förvaring av säsongsutrustning och liknande.

I bostadslägenhetens närhet ska det finnas rum för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar.

Allmänt råd Förvaringsutrymmen samt gemensamma tvättstugor bör finnas inom 25 meters gångavstånd från en sådan entré som avses i avsnitt 3:132. I SS 91 42 21 finns lämpliga mått för förvaring. Regler om tillgängliga och användbara bostadskomplement finns i avsnitt 3:148. Regler om avfallsutrymmen finns i avsnitt 3:4.
3:511 Tillgänglighet och användbarhet i byggnader

Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i avsnitt 3:1. Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande nivå på tillgänglighet och användbarhet ändå uppnås.

Avsteg från nivån får dock göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22.

Regler om krav på hissar vid ändringar finns i avsnitt 3:513.

Allmänt råd Att ett av kraven enligt avsnitt 3:1 inte kan uppfyllas fullt ut kan inte tas som intäkt för att göra avkall på övriga krav i avsnitt 3:1. I entréer till flerbostadshus, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde som har nivåskillnader innanför huvudentrédörren bör en ramp, hiss eller annan lyftanordning installeras. En förutsättning är att det finns tillräckligt utrymme och att installationen utförs så att byggnadens kulturvärden kan behållas. Nivåskillnader mellan hygienrum och utrymmet utanför dörren bör utjämnas. Tillgängligheten till hygienrum får inte försämras t.ex. genom att golvet höjs, om det inte finns synnerliga skäl. Ett exempel på synnerligt skäl är om det krävs för att få lutning mot golvbrunn. Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon bör vara lätta att upptäcka och hitta fram till för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Detta kan t.ex. handla om att kontrastmarkera. Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara, och som inte uppfyller kraven i avsnitt 3:143, bör breddas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg. Om en publik lokal har en eller flera toaletter för allmänheten bör minst en toalett vara tillgänglig och användbar. Kraven på ljudmiljö enligt 3:1451 bör uppfyllas om det inte finns synnerliga skäl för avsteg. Om kraven inte går att uppfylla i hela lokalen, exempelvis på grund av att det inte finns plats för tillräcklig absorptionsmängd, bör de åtminstone uppfyllas i delar av lokalen. Samlingslokaler och receptioner bör utrustas med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. Hygienrum i bostäder bör göras så tillgängliga och användbara som möjligt. Är det inte möjligt att flytta väggarna bör man i alla fall placera toalettstol, tvättställ, dusch och badkar i förhållande till varandra enligt bilaga A i SS 91 42 21 (normalnivån). Avfallsutrymmen bör vara tillgängliga och användbara. Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att
  • -   åtgärden skulle medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL,
  • -   golvet behöver höjas lokalt i ett hygienutrymme för att säkerställa fall mot golvbrunn, och
  • -   det i bostäder exempelvis inte finns utrymme att bredda dörrar.
Ytterligare regler om tillgänglighet och användbarhet finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder, till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. (BFS 2016:6).

Det är i allmänt råd som hänvisning görs till standarden. Det innebär att om byggherren gör på annat sätt än enligt standarden så behöver byggherren kunna visa att den bindande föreskriften ändå uppfylls.

Föreskrifter och allmänna råd i Boverkets byggregler

I BBR hänvisas i de allmänna råden enbart till standardens dimensionerande mått och inredningslängder. I standarden SS 91 42 21 finns vidare hänvisningar till andra standarder. BBR hänvisningen till SS 91 42 21 gäller inte dessa vidare hänvisningar.

Om det i BBR finns angivna mått så gäller dessa mått som miniminivå oavsett mått i standarden. Här följer ett exempel för att åskådliggöra detta. I allmänt råd i BBR anges att inredningslängden för matlagning bör vara minst 1,80 meter bred i bostäder med en BOA om högst 35 kvadratmeter. Dessutom finns i allmänt råd i BBR angivet allmänt att dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21. Men då det i BBR finns angivna mått på 1,80 meter för inredningslängden så gäller detta som miniminivå i bostäder med en BOA om högst 35 kvadratmeter, inte det mått som finns i standarden.

3:224 Bostäder om högst 35 m2

Bostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.

I sådana bostäder får utrymmena för funktionerna

  • a)  daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och
  • b)  daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis.

(BFS 2016:6).

Allmänt råd I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter brett,
  • b)  utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och
  • c)  platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.
I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter bred, och
  • b)  inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred.
Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227 (BFS 2016:6).
3:22 Allmänt om utformning av bostäder

Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning.

Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

I bostaden ska finnas

  • a)  minst ett rum för personhygien,
  • b)  inredning och utrustning för personhygien,
  • c)  rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,
  • d)  rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,
  • e)  rum eller avskiljbar del av rum för matlagning,
  • f)  inredning och utrustning för matlagning,
  • g)  utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning,
  • h)  entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.,
  • i)  utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas,
  • j)  utrymmen för förvaring, och
  • k)  inredning för förvaring.

Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6).

Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden. Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21. Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23. Regler om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).

Boverkets hänvisning till standarden gäller enbart normalnivån, inte andra nivåer. Sänkt nivå på tillgänglighet enligt standarden kan användas när det inte finns något krav på tillgänglighet i byggreglerna, till exempel i fritidshus. Höjd nivå är frivillig för byggherrar och projektörer att använda och är inte kopplat till byggreglerna.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen