Digitaliseringens betydelse för en cirkulär bygg- och fastighetssektor

Denna sida beskriver hur digitala data från byggfasen kan användas vid förvaltning och underhåll av fastigheter samt hur digital information kan stödja återbruk och återvinning vid demontering och rivning.

Vad innebär digitalisering vid omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn?

I arbetet med omställningen till en mer cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn handlar digitalisering om mer än att omvandla data från analoga källor till digitala former och format. Digitalisering innebär i detta sammanhang framför allt att formerna för hantering av digitala data utvecklas och effektiviseras, exempelvis i syfte att:

• Kunna hantera större datamängder. Digitalisering gör det möjligt att hantera större mängder data som bär på mer information.
• Kunna hitta svar på mer komplexa frågeställningar i data. Digitalisering skapar större möjligheter att sortera, söka igenom och kombinera data på fler och effektivare sätt, vilket skapar större möjligheter att filtrera ut sådan information som du är intresserad av, så att du därigenom snabbare kan få svar på mer komplexa frågeställningar i större mängder av data.
• Få tillgång till mer data. Digitalisering gör det möjligt att få bättre tillgång till mer data. Exempelvis genom fler och bättre möjligheter att läsa, dela, kommunicera, samla och kombinera data från olika källor. Den samlade kunskapen blir större när fler aktörer delar mer information med varandra.
• Få fler insikter och mer underlag från analys av data. Digitalisering skapar fler möjligheter att beräkna, analysera, visualisera och förstå informationen som finns i data. Det blir också enklare att dra fler slutsatser och skapa mer beslutsunderlag som bygger en större kunskapsbas av tillgängliga data.

• Automatisera med hjälp av data. Digitalisering gör det möjligt att överlåta vissa repetitiva och tidsödande beslut. Exempelvis:
  
  
  • Maskininlärning och automatiserad optimering, såsom att låta algoritmer finna resurseffektiva lösningar vid generativ design.
  • Automatiserat beslutsfattande, exempelvis vid sortering eller andra industriella processer.

En sammanhängande digital samhällsbyggnadsprocess

Boverkets har arbetat med att försöka åstadkomma en sammanhängande digital samhällsbyggnadsprocess med ett obrutet flöde av digitala data, från digitala översiktsplaner (fasen "Markanvändning"), via digitala detaljplaner och fastighetsbildning, till en digital lov- och byggprocess, som övergår i fasen "Förvaltning".

Även om det i illustrationen av den sammanhängande digitala samhällsbyggnadsprocessen finns ett nästintill cirkulärt flöde av data, så visar denna illustration inte uttryckligen hur cirkulära flöden av material kan stödjas av dessa data. Data skulle förvisso kunna flöda även från fasen ”Förvaltning” tillbaka till fasen ”Markanvändning” för att skapa en komplett krets av data, men det är oklart i illustrationen vad som händer med byggnadens material efter fasen "Förvaltning".

Illustrationen över den sammanhängande digitala samhällsbyggnadsprocessen (figur 1) visualiserar således inte de faser och flöden av data som behövs för att digitaliseringen ska stödja cirkulära flöden av byggdelar och byggmaterial fullt ut.

Digitaliseringens betydelse för en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor

Genom omställningen till en mer cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn eftersträvas bland annat att fler byggdelar ska återbrukas och att mer byggmaterial ska återvinnas. Detta innebär fysiska flöden av material och byggdelar och från faser såsom ”Förvaltning” eller ”Demontering, rivning och resurshantering” tillbaka till exempelvis ”Byggfas”.

Det behövs flöden av data som kan stödja beslutsprocesser för den typen av cirkulära fysiska materialflöden. För att stödja mer cirkulära flöden av material och en mer effektiv resursanvändning ställs det samtidigt höga krav på digitalisering i faserna ”Byggfas” och ”Förvaltning”. Det kan exempelvis handla om att det i ”Byggfas” skapas en digital tvilling med uppgifter om vissa delar och produkter i byggnaden. Dessa uppgifter kan sedan bland annat ligga till grund för en digital underhållsplan i fasen ”Förvaltning”. Uppgifterna kompletteras sedan med information som kan stödja beslut om eventuellt återbruk eller återvinning. Exempelvis information om hur byggdelarna har åldrats eller underhållits under byggnadens livslängd.

Data om byggnaden, dess delar, produkter och deras ingående material kan sedan användas som beslutsunderlag vid renovering, rivning eller demontering, samt som beslutsunderlag inför eventuellt återbruk av byggdelar i nya byggnader och återvinning av byggmaterial i nya produkter. På så sätt kommer flödet av data att stödja flödet av material tillbaka in i nya byggnader efter demontering eller rivning av gamla byggnader.

Det kan krävas en hel del information om en byggdel för att den ska kunna återbrukas eller återvinnas i framtiden. Exempelvis uppgifter om dess unika identitet, dess produkttyp, dess ålder, kvalitet och innehåll. Data kan behöva inhämtas från flera olika källor och delas mellan flera olika aktörer. Därför behöver data kunna överföras och hämtas smidigt. Data behöver ofta både kunna läsas av maskiner och förstås av människor på samma gång. Sammanfattningsvis kan det handla om stora mängder data som behöver hanteras effektivt. Allt detta gör att digitalisering i den betydelse som beskrivs ovan är en viktig förutsättning för omställningen till en mer cirkulär bygg- och fastighetssektor.

Data som redan finns för byggprodukter som tas från en gammal byggnad för att återbrukas i nya byggnader, bör enkelt kunna överföras till eventuella digitala tvillingar för de nya byggnaderna. Detta förutsätter gemensamma standarder och format för att lagra och överföra data samt gemensamma serier för identifiering av exempelvis produkter, material och så vidare.

I en sammanhängande digital och cirkulär samhällsbyggnadsprocess behöver flöden av data stödja cirkulära flöden av material. När en byggnad ska demonteras eller rivas, behöver det finnas data som kan användas för att ta beslut om vilka byggprodukter som kan återbrukas och hur dessa ska tas om hand. God information om avfall som uppstår vid rivning kan användas för att underlätta beslut om hur avfallet ska hanteras. Exempelvis kan uppgifter om avfallets innehåll av ämnen användas för att avgöra om några av dessa är farliga och hur en säker hantering av dessa farliga ämnen i så fall kan åstadkommas.