Expediering och kungörelse av lov och förhandsbesked

Beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras och kungöras. Ett beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.

Det finns tre olika begrepp som byggnadsnämnden måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41,41a,41b §§

Delgivning

Med delgivning menas att en handling eller ett beslut lämnas till en person på ett dokumenterat sätt. Syftet med delgivning är att det ska finnas bevis på att en person har tagit del av en handling eller ett beslut och vid vilken tidpunkt detta skedde. Delgivning kan ske på flera olika sätt.

Vilka ska delges?

Ett beslut om förhandsbesked eller lov ska delges sökanden och annan part. Annan part som ska delges kan vara fastighetsägaren i ärenden där denne inte är sökanden. Även andra rättighetshavare, exempelvis innehavare av servitut, ledningsrätt eller arrende kan vara annan part. Annan part måste delges, även om personen inte har yttrat sig i ärendet om lov eller förhandsbesked. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 30 och 57)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Vid handläggningen av en ansökan om förhandsbesked eller lov ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att lämna synpunkter på ansökan. Om dessa sakägare och organisationer lämnat synpunkter som inte tillgodosetts, ska även dessa delges beslutet. Det gäller

  • kända sakägare
  • kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs, och
  • kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är ansluten till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 25,41 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 11 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

När delgivning ska ske till sökanden eller annan part måste samtliga sökande, fastighetsägare eller rättighetsinnehavare delges beslutet. Det innebär att det till exempel inte räcker att delge enbart en vuxen person i hushållet. (Didón m.fl. (okt 2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:41).

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 25,41 §§

Delgivning behövs inte om det är uppenbart obehövligt

Någon delgivning behöver inte ske om det är uppenbart obehövligt. För att det ska vara uppenbart obehövligt måste det vara ställt utom allt rimligt tvivel att den som skulle delges inte kan tänkas ha något att invända mot beslutet. Det finns annars en risk att den som skulle ha blivit delgiven kan få möjlighet att överklaga beslutet långt efter det att beslutet har meddelats. Ett exempel på när det kan vara uppenbart obehövligt att delge annan part är vid avslagsbeslut eftersom beslutet då oftast enbart går sökanden emot. Ett annat exempel är när en granne har yrkat att en ansökan ska avslås till viss del och byggnadsnämnden avslår ansökan i sin helhet. Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet istället skickas med vanligt brev. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 55, 123-124)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Vad ska delgivningen innehålla?

Det som ska delges är beslutet om lov eller förhandsbesked samt en upplysning om hur mottagaren kan överklaga beslutet.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Hur ska delgivningen gå till?

Delgivning ska ske enligt bestämmelserna om delgivning i delgivningslagen. Det finns flera olika sätt att delge enligt delgivningslagen. Enligt plan- och bygglagen, PBL, får dock inte alla tillvägagångssätt i delgivningslagen användas för att delge sökanden ett beslut om förhandsbesked eller lov. Sättet för delgivning ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning. Delgivningen ska medföra så lite kostnader och besvär som möjligt. Det är lämpligt att först delge på det minst ingripande sättet, det vill säga vanlig delgivning. Om byggnadsnämnden inte får en bekräftelse från delgivningsmottagaren måste ett nytt försök att delge göras med något annat tillvägagångssätt. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 57)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning får användas vid all delgivning och innebär att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Hur delgivningen ska gå till är teknikneutralt och kan ske med brev, bud eller med elektronisk delgivning såsom e-post eller digital brevlåda. Handlingar som skickas via e-post bör skickas till en adress som delgivningsmottagaren själv har angett. När det avgörs vilken form som ska användas ska det beaktas hur omfattande handlingarna som ska delges är. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 121)

Vanlig delgivning har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Om handlingen har hämtats av bud är det när budet har tagit emot handlingen. Hur bekräftelsen av mottagandet ska ske är teknikneutralt och kan vara att mottagaren eller ett bud kvitterar ett mottagningsbevis eller ett delgivningskvitto. Beviset eller kvittot bör skickas till byggnadsnämnden så att det finns ett bevis för när delgivning har skett. Det är viktigt att byggnadsnämnden bevakar att mottagningsbeviset eller delgivningskvittot har kommit in. Mottagaren kan även kvittera via telefon, e-post, bank-id eller e-legitimation men även i dessa fall bör det krävas någon form av bevis för att bekräfta att mottagaren har tagit emot handlingen. Om bekräftelse sker via telefon kan till exempel en kontrollfråga ställas till den som utger sig för att vara delgivningsmottagare. Frågan och svaret bör sedan noteras i en tjänsteanteckning. För att bekräftelse via e-post ska godtas krävs att meddelandet sänts från en adress som är känd eller som kan kontrolleras i efterhand genom exempelvis en Internetleverantör. Det är lämpligt att vänta cirka två veckor på en bekräftelse att delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Därefter måste byggnadsnämnden på nytt försöka delge den som ska delges. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 238-239)

Delgivningslag (2010:1932) 16-18 §§

Muntlig delgivning

Muntlig delgivning innebär att innehållet i till exempel ett beslut blir uppläst för den som är delgivningsmottagare. Tidpunkten för delgivning är när handlingen har blivit uppläst. Det bör noteras i en tjänsteanteckning att muntlig delgivning skett. Det skriftliga beslutet ska även skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det är möjligt och inte bedöms obehövligt. Muntlig delgivning är mest lämpligt när innehållet är kortfattat och enkelt. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 241)

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning innebär att handlingen sänds till mottagaren och att ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats sänds nästa arbetsdag. Handlingen och kontrollmeddelandet skickas till mottagarens senast kända adress. Om den adressen inte kan användas och det finns en folkbokföringsadress som skiljer sig från den senast kända adressen får handlingen och kontrollmeddelandet skickas dit istället.

Delgivningslag (2010:1932) 22-23 §§

Förenklad delgivning får användas till den som är part eller har en liknande ställning i ett ärende men får bara användas om mottagaren tidigare i ärendet har fått information om vad förenklad delgivning innebär och att det kan komma att användas. Denna information ska delges genom vanlig, muntlig, särskild eller stämningsmannadelgivning. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Delgivningslag (2010:1932) 24-25 §§

Förenklad delgivning bör inte användas när det kan anses som olämpligt, till exempel under sommarsemestern eller under jul- och nyårshelgerna. Förenklad delgivning bör heller inte användas om mottagaren inte kan förväntas förstå vad som krävs av honom eller henne. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Förenklad delgivning har skett när två veckor har gått från det att handlingen skickades. En förutsättning är dock att handlingen och kontrollmeddelandet har skickats till rätt adress samt att kontrollmeddelandet har skickats i rätt tid. Det ska även vara sannolikt att handlingen kommit fram. Om handlingen eller kontrollmeddelandet kommer i retur har förenklad delgivning inte skett. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 244-245)

Delgivningslag (2010:1932) 26 §

Stämningsmannadelgivning

Stämningsmannadelgivning innebär att en särskilt förordnad stämningsman personligen överlämnar handlingen.

Delgivning till sökanden genom stämningsman får endast användas direkt till sökanden. Det innebär att delgivning med stämningsman inte får ske genom att handlingen lämnas till någon annan än sökanden. Delgivningstidpunkten är när handlingen har överlämnats till delgivningsmottagaren eller när han eller hon vägrat ta emot handlingen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

För andra än sökanden som ska delges är det däremot möjligt att antingen lämna beslutet direkt till personen som ska delges eller till någon annan person än delgivningsmottagaren. Beslutet får lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som anträffas i eller i omedelbar anslutning till mottagarens hemvist. Beslutet får även lämnas till mottagarens arbetsgivare om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats på sin vanliga arbetstid. Handlingen får endast lämnas till en person som samtycker till att ta emot handlingen och som inte själv är part i ärendet. Den som har mottagit handlingen på delgivningsmottagarens vägnar är i sin tur skyldig att så snart det kan ske lämna handlingen till delgivningsmottagaren. I vissa fall kan stämningsmannen lämna beslutet i delgivningsmottagarens hemvist eller i anslutning till hemvisten. En underrättelse om att delgivning har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren. Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas till någon annan än delgivningsmottagaren eller lämnas i hans eller hennes hemvist eller i dess anslutning, har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats till delgivningsmottagaren.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Särskild delgivning till juridisk person

Till juridiska personer, till exempel företag, kan särskild delgivning användas om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats. Särskild delgivning kan också användas om sådan delgivning bedöms som utsiktslös. Särskild delgivning sker genom att handlingen skickas till den juridiska personen. Dagen efter att handlingen som ska delges har skickats ska ett kontrollmeddelande skickas. Både handlingen som ska delges och kontrollmeddelandet ska skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen. Delgivningstidpunkten för en juridisk person är när två veckor har gått från det att handlingen skickades. För att delgivningstidpunkten ska infalla måste kontrollmeddelandet ha skickats på rätt sätt och det med hänsyn till omständigheterna inte framstår som osannolikt att handlingen kommit fram.

Kungörelsedelgivning

Kungörelsedelgivning kan enbart tillämpas för andra än sökanden och kan bara användas under vissa förutsättningar som framgår av delgivningslagen. Kungörelsedelgivning innebär att beslutet som ska delges finns tillgängligt viss tid hos en myndighet eller på annan plats. Ett meddelande om detta och beslutets huvudsakliga innehåll ska inom tio dagar från det att beslutet har fattats kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och om det finns skäl till det i ortstidning.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Kungörelse

Beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Även beslut att delvis ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras. Beslut om att avslå en ansökan om lov eller ge ett negativt förhandsbesked behöver inte kungöras. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 124)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Hur ska kungörelsen gå till?

Kungörelsen av meddelandet sker elektroniskt eftersom Post- och Inrikes Tidningar numera är en webbtjänst som finns på Bolagsverkets webbsida.

Vad ska kungörelsen innehålla?

Meddelandet som ska kungöras ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Meddelande

För några grupper är det inte tillräckligt med kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, utan de ska även få ett meddelande skickat till sig. Endast beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked behöver kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Avslagsbeslut och negativa förhandsbesked behöver inte kungöras. Det innebär att något meddelande inte behöver skickas i sådana ärenden som inte kungörs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Vilka ska få ett meddelande?

De kända sakägare som inte underrättas om beslutet genom delgivning ska få meddelandet om kungörelsen skickat till sig. Meddelandet ska skickas till

  • ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser,
  • ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som endast skiljs åt av väg eller gata från den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser,
  • övriga kända sakägare såvida antalet inte är för stort.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41b §

Samtliga ägare, samtliga innehavare av särskild rätt till en fastighet och samtliga kända sakägare ska få ett eget meddelande. Det innebär att det inte räcker att skicka ett meddelande till varje hushåll om det finns flera kända sakägare i hushållet, till exempel två makar.

Ägare

Enligt praxis räknas förutom lagfarna ägare även personer som utan lagfart är antecknade som ägare vid fastighetstaxering, så kallade taxerade ägare som ägare. Uppgifter om både lagfarna ägare och taxerade ägare finns i fastighetsregistret. (jfr. Didón m.fl. (okt 2018). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:25)

Innehavare av särskild rätt

Med innehavare av särskild rätt avses innehavare av annan rätt i fastigheter än hyresrätt och bostadsrätt. Sådan rätt är ofta inskriven i fastighetsregistret och kan vara servitut, ledningsrätt, tomträtt eller arrende. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)

Övriga kända sakägare

Begreppet sakägare i PBL är svårtillämpat. Vem som är sakägare får bedömas bland annat utifrån byggåtgärdens art och omfattning samt förhållandena på platsen. Det är kommunens uppgift att utreda vilka kända sakägare som ska få ett meddelande. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 31)

Bland övriga kända sakägare ingår exempelvis de som ska underrättas om ansökan men inte är ägare eller innehavare av särskild rätt, till exempel bostadsrättsinnehavare och hyresgäster. De sakägare som har underrättats om ansökan men inte haft några invändningar samt de som har haft invändningar som har blivit tillgodosedda ingår också i denna grupp. De som inte har underrättats om ansökan, till exempel när åtgärden är planenlig, kan också räknas som övriga kända sakägare. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad sakägarna berörs av beslutet. (HD 2017-01-04, mål nr Ö 1901-16)

Det är inget krav på att skicka meddelande till övriga kända sakägare om de är så många att det skulle innebära större kostnader och besvär att skicka det till var och en av dem än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet. Undantaget bör dock tillämpas restriktivt. En bedömning om meddelande måste skickas ska göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad sakägarna berörs av beslutet. Det kan handla om exempelvis ett byggnadsverk som påverkar utsikten för fastighetsägarna. I ett sådant fall är behovet att skicka meddelande större. I andra fall kan inverkan på flertalet fastigheter vara mindre påtagligt, exempelvis om ett mycket stort antal boende i en stad påverkas inom ett stort område kring ett nytt höghus som omfattas av ny detaljplan. Det bör då räcka med kungörelse. Behovet att skicka meddelande till övriga kända sakägare får anses mindre om åtgärden stämmer överens med detaljplanen än om åtgärden innebär avvikelse. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 53)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41b §

Att det är svårt att avgränsa sakägarkretsen är inget giltigt skäl för att låta bli att skicka meddelande om beslutet. Eftersom det är relativt enkelt för kommunen att skicka meddelandet bör meddelande skickas även om det är osäkert om mottagaren verkligen är sakägare. Bara för att någon har meddelats eller skulle ha meddelats om beslutet enligt PBL ger det inte denne rätt att överklaga beslutet. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 33)

Förvaltningslag (2017:900) 42 §

Kravet på att skicka meddelande gäller inte om kommunen trots ansträngningar inte kunnat få fram de uppgifter som behövs för att kunna skicka meddelandet. Om sakägarna förblir okända anses de underrättade om beslutet genom kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 52-53)

Vad ska meddelandet innehålla?

Det är samma meddelande som kungörs i Post- och Inrikes Tidningar som ska skickas. Meddelandet ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Utskicket behöver inte innehålla uppgifter om hur man överklagar.
(jfr prop. 2010/11:63 sid. 52)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Hur ska meddelandet skickas?

Det finns inget krav på delgivning enligt delgivningslagen. Det naturliga är att skicka meddelandet med vanlig post. Tillsammans med meddelandet kan det bifogas någon form av mottagningsbevis som ska returneras till byggnadsnämnden. En risk med att inte använda sig av någon form av mottagningsbevis vid utskick av meddelandet är att mottagarna kan hävda att de inte har fått något meddelande. Det är därför viktigt att oavsett om mottagningsbevis används eller inte dokumentera meddelandets innehåll, vilka meddelandet har skickats till och när det har skickats.

Det finns ett rättsfall från Högsta domstolen som handlar om återställande av försutten tid. Byggnadsnämnden ansåg att överklagandena hade kommit in för sent. Klagandena hävdade att de inte hade fått något meddelande om att bygglov hade beviljats. Nämnden kunde inte visa någon tjänsteanteckning om att meddelande hade skickats och inte heller framgick det på något annat sätt att meddelande hade skickats. Domstolen ansåg att det därmed inte var utrett om något meddelande hade skickat. Klagandenas begäran om återställande av försutten tid bifölls och överklagandena ansågs ha kommit in i rätt tid. (HD 2014-04-16, mål nr Ö 3119-13) (jfr prop. 2010/11:63 sid. 32-34)

När ska meddelandet skickas?

Meddelandet ska skickas senast den dag då kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar sker.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41b §

Expediering till Länsstyrelsen

I vissa fall ska beslut om lov eller förhandsbesked skickas till länsstyrelsen. Detta gäller om länsstyrelsen eller regeringen har beslutat att byggnadsnämndens beslut att lämna lov eller förhandsbesked, inom ett visst geografiskt område, ska prövas av länsstyrelsen. Prövningen görs på motsvarande sätt som för detaljplaner. Byggnadsnämnden är skyldig att genast skicka beslut i sådana ärenden till länsstyrelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 42 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 12 §

När ett beslut vinner laga kraft

När ett beslut om lov eller förhandsbesked vinner laga kraft beror på hur beslutet expedierats, till vilka det har expedierats och om beslutet har överklagas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej