Expediering och kungörelse av lov och förhandsbesked

När ett beslut om förhandsbesked eller lov har tagits ska det expedieras och kungöras. Ett beslut om förhandsbesked och lov vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.

Det finns tre olika begrepp som byggnadsnämnden måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41,41a,41b §§

Delgivning

Vilka ska delges

Ett beslut om förhandsbesked eller lov ska delges:

  • sökanden,
  • annan part,
  • kända sakägare som ska underrättas om ansökan och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda,
  • kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs och som ska underrättas om ansökan och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, och
  • kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är ansluten till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen och som ska underrättas om ansökan och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Ingen av de ovan nämnda behöver delges beslutet om det är uppenbart obehövligt. För att vara uppenbart obehövligt ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel att den som skulle delges inte kan tänkas ha något att invända mot beslutet. Detta är viktigt eftersom det kan bli möjligt för dem som annars skulle delgivits beslutet att överklaga detta långt efter det att beslutet har meddelats. Möjligheten att låta bli delgivning är just en möjlighet, nämnden kan alltid välja att delge beslutet ändå. Ett exempel på när byggnadsnämnden skulle kunna bedöma att det är uppenbart obehövligt att delge annan part kan vara vid avslagsbeslut. Detta eftersom beslutet oftast enbart går sökanden emot. Ett annat exempel är när en granne har yrkat att en ansökan ska avslås och kommunen avskriver ansökningen efter att sökanden har återkallat den. Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet istället skickas med vanligt brev. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 55, 123-124)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 25,41 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 11 §

Annan part som ska delges kan vara fastighetsägaren i ärenden där denne inte är sökanden. Även andra rättighetshavare, t.ex. arrendatorer kan vara annan part. Det finns en skyldighet att delge annan part, även om denne inte har yttrat sig i ärendet om lov eller förhandsbesked. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 57)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

För punkterna 1-2 ovan ska delgivning ske till samtliga ägare eller rättighetsinnehavare till en fastighet. Det innebär att det inte räcker att delge en person i hushållet.

För punkterna 3-5 ovan är det enbart krav på delgivning för dem som ska underrättas om ansökan och som har lämnat synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 25,41 §§

Vad ska delgivningen innehålla

Det som ska delges är beslutet om lov eller förhandsbesked samt en upplysning om hur man går tillväga om man vill överklaga beslutet.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Hur ska delgivningen gå till

Det framgår varken av plan- och bygglagen eller dess förarbeten hur delgivning ska gå till i praktiken, men delgivningen ska utföras enligt vad som anges i delgivningslagen. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 57)

Delgivningslagen anger att sättet för delgivning ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning. Delgivningen ska medföra så lite kostnader och besvär som möjligt.

Delgivningslag (2010:1932) 4 §

Det som framgår av plan- och bygglagen när det gäller hur delgivningen ska gå till är att stämningsmannadelgivning endast får användas om sökanden påträffas. Lagen anger också att sökanden inte får delges genom kungörelsedelgivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Delgivningslag (2010:1932) 34-38, 47-51 §§

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning får användas vid all delgivning och innebär att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Hur delgivningen ska gå till är teknikneutralt och kan ske med brev, bud eller med elektronisk delgivning såsom telefax, e-post eller sms. När det avgörs vilken form som ska användas ska det beaktas hur omfattande handlingarna som ska delges är. Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen. Hur bekräftelsen av mottagandet ska ske är också teknikneutralt och kan vara att mottagaren eller ett bud kvitterar ett mottagningsbevis eller ett delgivningskvitto. Beviset eller kvittot bör sändas till byggnadsnämnden så att det finns ett bevis för när delgivningen har skett. Mottagaren kan även kvittera via telefon, e-post, bank-id eller e-legitimation. Någon form av bevis för att bekräfta att mottagaren tagit emot handlingen bör alltid användas. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 238-239)

Delgivningslag (2010:1932) 16-18 §§

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning innebär att handlingen sänds till mottagaren och att ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats sänds nästa arbetsdag. Handlingen och kontrollmeddelandet skickas till mottagarens senast kända adress. Om den adressen inte kan användas och det finns en folkbokföringsadress som skiljer sig från den senast kända adressen får handlingen och kontrollmeddelandet skickas dit istället.

Delgivningslag (2010:1932) 22-23 §§

Förenklad delgivning får bara användas om mottagaren tidigare i ärendet har fått information om vad förenklad delgivning innebär och att det kan komma att användas. Denna information ska delges genom vanlig-, muntlig-, särskild- eller stämningsmannadelgivning. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Delgivningslag (2010:1932) 24-25 §§

Förenklad delgivning bör inte användas när det kan anses som olämpligt, till exempel under sommarsemestern eller under jul- och nyårshelgerna. Förenklad delgivning bör heller inte användas om mottagaren inte kan förväntas förstå vad som krävs av honom eller henne. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Förenklad delgivning har skett när två veckor har gått från det att handlingen skickades. Detta gäller bara om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Ett exempel på detta är om handlingen eller kontrollmeddelandet kommer i retur. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 244-245)

Delgivningslag (2010:1932) 26 §

En risk med att använda förenklad delgivning är att det inte finns något bevis för om mottagaren har tagit emot handlingen och i så fall när. Genom att använda vanlig delgivning istället kan frågan om beslutet har vunnit laga kraft lättare avgöras.

Kungörelse

Beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Även beslut att delvis ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras. Avslagsbeslut i fråga om lov eller negativa förhandsbesked behöver inte kungöras. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 124)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Hur ska kungörelsen gå till

Kungörelsen av meddelandet sker elektroniskt eftersom Post- och Inrikes Tidningar numera är en webbtjänst som finns på Bolagsverkets webbsida.

Vad ska kungörelsen innehålla

Meddelandet som ska kungöras ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Meddelande

Vilka ska få ett meddelande

För några grupper är det inte tillräckligt med kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, utan de ska även få ett meddelande skickat till sig. Meddelandet ska skickas till följande:

  • Ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser,
  • Ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som endast skiljs åt av väg eller gata från den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser,
  • Övriga kända sakägare såvida antalet inte är för stort.

(prop. 2010/11:63 sid. 52 f)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41b §

Observera att samtliga ägare, innehavare av särskild rätt till en fastighet och samtliga kända sakägare ska få meddelande. Det innebär att det inte räcker att skicka ett meddelande till hushållet.

Endast beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked behöver kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Avslagsbeslut och negativa förhandsbesked behöver inte kungöras. Det innebär att något meddelande inte behöver skickas i sådana ärenden som inte kungörs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Ägare

Enligt praxis räknas förutom lagfarna ägare även personer som utan lagfart är antecknade som ägare vid fastighetstaxering, så kallade taxerade ägare som ägare. Uppgifter om både lagfarna ägare och taxerade ägare finns i fastighetsregistret. (jfr. Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:25)

Innehavare av särskild rätt

Med innehavare av någon annan särskild rätt avses innehavare av annan rätt i fastigheter än hyresrätt och bostadsrätt. Sådan rätt är ofta inskriven i fastighetsregistret. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)

Övriga kända sakägare

Begreppet sakägare i Plan- och bygglagen är komplext och svårtillämpat. Vem som är sakägare får bedömas bland annat utifrån byggåtgärdens art och omfattning samt förhållandena på platsen. Det är kommunens uppgift att utreda vilka kända sakägare som ska få meddelande. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 31)

Bland övriga kända sakägare ingår exempelvis de som inte är ägare eller innehavare av särskild rätt enligt ovan och som har underrättats om ansökan men som inte haft invändningar. Även de som har haft invändningar som har blivit tillgodosedda ingår. De som inte har underrättats om ansökan, till exempel när åtgärden är planenlig, kan också räknas som övriga kända sakägare. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad sakägarna berörs av beslutet.

Det är inget krav på att skicka meddelande till övriga kända sakägare om antalet är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem. Undantaget bör dock tillämpas restriktivt, bland annat eftersom skyldigheten att skicka meddelande underlättas av att det inte behöver delges. En bedömning om meddelande måste skickas ska göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad sakägarna berörs av beslutet. Det kan handla om exempelvis ett byggnadsverk som påverkar utsikten för fastighetsägarna. I ett sådant fall är behovet att skicka meddelande större. I andra fall kan inverkan på flertalet fastigheter vara mindre påtagligt, exempelvis om ett mycket stort antal boende i en stad påverkas inom ett stort område kring ett nytt höghus som omfattas av ny detaljplan. Det bör då räcka med kungörelse. Behovet att skicka meddelande till övriga kända sakägare får anses mindre om åtgärden stämmer överens med detaljplanen än om åtgärden innebär avvikelse. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 53)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41b §

Att det är svårt att avgränsa sakägarkretsen är inget giltigt skäl för att låta bli att skicka meddelande om beslutet. Eftersom det är relativt enkelt för kommunen att skicka meddelandet bör meddelande skickas även om det är osäkert om mottagaren verkligen är sakägare. Bara det faktum att någon meddelats eller ska ha meddelats om beslutet enligt plan- och bygglagen ger inte denne rätt att överklaga exempelvis bygglovsbeslut. En vanlig prövning görs om beslutet angår den som klagar, om det gått honom emot och beslutet kan överklagas. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 33, 52-53)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 8 §

Förvaltningslag (2017:900) 42 §

Kravet på att skicka meddelande gäller inte i de fall då kommunen trots ansträngningar inte kunnat få fram de uppgifter som behövs för att kunna skicka meddelandet. Om sakägarna förblir okända anses de underrättade om beslutet genom kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 52-53)

Vad ska meddelandet innehålla

Det är samma meddelande som kungörs i Post- och Inrikes Tidningar som ska skickas. Meddelandet ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Utskicket behöver inte innehålla uppgifter om hur man överklagar.
(jfr prop. 2010/11:63 sid. 52)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41 §

Hur ska meddelandet skickas

Det finns inget krav på delgivning enligt delgivningslagen. Det naturliga är att skicka meddelandet med vanlig post. En risk med att inte använda sig av någon form av mottagningsbevis vid utskick av meddelandet är att adressaterna kan hävda att de inte fått något meddelande. Det är därför viktigt att dokumentera meddelandets innehåll, vilka meddelandet har skickats till och när det har skickats.

Det finns ett rättsfall från Högsta domstolen som handlar om återställande av försutten tid. Byggnadsnämnden ansåg att överklagandena hade kommit in för sent. Klagandena hävdade att de inte hade fått något meddelande om att bygglov hade beviljats. Nämnden kunde inte visa någon tjänsteanteckning om att meddelande hade skickats och inte heller framgick det på något annat sätt att meddelande hade skickats. Domstolen ansåg att det därmed inte var utrett om något meddelande hade skickat. Klagandenas begäran om återställande av försutten tid bifölls och överklagandena ansågs ha kommit in i rätt tid. (HD 2014-04-16, mål nr Ö 3119-13) (jfr prop. 2010/11:63 sid. 32-34)

När ska meddelandet skickas

Meddelandet som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar ska skickas till dem som lagen anger senast den dag då kungörandet sker.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 41b §

Expediering till Länsstyrelsen

I vissa fall ska beslut om lov eller förhandsbesked skickas till länsstyrelsen. Detta gäller om länsstyrelsen eller regeringen har beslutat att byggnadsnämndens beslut att lämna lov eller förhandsbesked, inom ett visst geografiskt område, ska prövas av länsstyrelsen. Prövningen görs på motsvarande sätt som för detaljplaner. Byggnadsnämnden är skyldig att genast skicka beslut i sådana ärenden till länsstyrelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 42 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 12 §

När ett beslut vinner laga kraft

När ett beslut om lov eller förhandsbesked vinner laga kraft beror på hur beslutet expedierats, till vilka det har expedierats och om beslutet överklagas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej