Segregationen inom skolväsendet utmanar möjligheten till en likvärdig förskola och skola
Segregationen inom skolväsendet har ökat i Sverige under de senaste decennierna vilket riskerar att skapa olika livschanser för barn och elever. Vid gestaltning av förskolor och skolor behövs en medvetenhet kring segregationen inom skolväsendet och dess effekter. På den här sidan diskuteras skolsegregationens konsekvenser och orsaker, hur kvalitén på den fysiska miljön påverkar om eleverna känner sig satsade på samt betydelsen av skolans lokalisering och av att skapa mötesplatser.
Rätten till en likvärdig utbildning
Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. (1 kap. 8-9 § i Skollagen) Det betyder inte lika mycket resurser, utan förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, där hänsyn ska tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov.
Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.
(Nationellt mål för arkitektur-, form- och designpolitiken, Prop. 2017/18:110)
I grunden handlar skolans likvärdighet om att en elevs möjlighet att lyckas i skolan inte på ett systematiskt sätt ska bero på elevens familjebakgrund, var i landet eleven bor eller vid vilken skola eleven går. I grundskolans läroplan står det att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. (Lgr 22) Likvärdighet är alltså snarare en fråga om lika livschanser än om lika resurser. (SOU 2020:28) Motsvarande gäller för förskolan. Skolverket skriver i sin lägesbedömning för år 2020 att kvalitén på förskolor varierar alltför mycket och att bristande likvärdighet i förskolan är allvarlig med tanke på en ökande skolsegregation och betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund för skolframgång. Både gällande förskola och skola riskerar en utbildning som inte är likvärdig att bidra till att förstärka segregation och ojämlikhet. (SOU 2020:28; Skolverket 2020; Skolverket 2021)
Det är av yttersta vikt att den nödvändiga utbyggnad av skolan som Sverige står inför det kommande decenniet på grund av att antalet elever ökar görs på ett sätt som främjar likvärdigheten och minskar segregationen.
(SOU 2020:28 sidan 210)
Ökad segregation inom skolväsendet
Skolsegregation innebär att elever är uppdelade mellan olika skolor utifrån socioekonomisk bakgrund. För att få en korrekt bild av skolsegregationen, eller hur det går att arbeta för att motverka skolsegregation, är det viktigt att vara medveten om att det inte bara är skolor som har en stor andel elever med socioekonomiska utmaningar som är segregerade, utan att alla skolor som skiljer sig från genomsnittet är segregerade. (SOU 2020:28) Motsvarande gäller för segregation inom förskolan.
De senaste decennierna har den svenska förskolan och skolan blivit alltmer segregerad avseende socioekonomisk bakgrund. Det innebär att barn och elever i allt högre grad har liknande socioekonomisk bakgrund som de andra barnen och eleverna i den egna förskolan eller skolan. Segregationen är högst för de yngsta barnen eftersom de i större utsträckning går i förskolor och mindre skolor placerade närmare hemmet. Högstadieskolor samlar i högre utsträckning elever från ett större geografiskt område, vilket bidrar till en mer blandad elevsammansättning. Forskning visar att skolsegregationen är lägre i områden där skolorna är stora, men att stora skolor samtidigt kan ge upphov till andra problem som tenderar att slå hårdare mot exempelvis elever med svaga hemförutsättningar. (SOU 2020:28; Skolverket 2021)
Storlekens betydelse – för och nackdelar med stora eller små enheter
Förmedlingen av demokratiska värden påverkas
Allsidigt sammansatta skolor och klasser stärker skolans demokratiska roll som mötesplats och ger bättre förutsättningar för elever att utveckla tolerans och förståelse för andra perspektiv. Elever med olika bakgrund möts idag i allt lägre grad inom ramen för sin skolgång. Det gör att skolor kan få problem med att axla sitt demokratiuppdrag. (SOU 2020:28)
Det finns forskning som visar att attityder, beteenden och värderingar påverkas av att möta personer med en annan bakgrund än den egna i vardagen. Om kontakten med andra samhällsgrupper är låg leder det till lägre social tillit och sämre social sammanhållning i samhället. (SOU 2020:28) Även förskolan har ett demokratiuppdrag som på motsvarande sätt blir svårare att utföra om inte förskolebarn med olika bakgrund möts. (Skolverket 2021)
Olika möjlighet att lyckas med utbildningen
Utbredd segregation i skolväsendet kan också leda till att elever får olika möjligheter att lyckas med sin utbildning. Enligt betänkandet om en mer likvärdig skola (SOU 2020:28) finns det ett tydligt samband mellan skolans socioekonomiska elevsammansättning och arbetsron i klassrummen. De lyfter även att språkinlärningen för de elever som har sämre språkkunskaper främjas av en större integration mellan svensktalande och icke-svensktalande elever. (SOU 2020:28)
Språkinlärningen grundläggs i förskoleåldern och det är viktigt att barnen går regelbundet i förskolan. I dag är det fler föräldrar med sämre socioekonomisk ställning och föräldrar med utländsk bakgrund som inte skriver in sina barn i förskolan. Eftersom en förskola av god kvalitet kan ha positiva effekter för den fortsatta skolgången – och det gäller särskilt för socioekonomiskt utsatta barn – så riskerar det att ge negativa konsekvenser för barnens skolresultat. (Skolverket 2020; Skolverket 2021; Vetenskapsrådet 2015)
Skolsegregationen kan även påverka skolors möjlighet till god personalförsörjning då det är lättare att rekrytera personal till skolor med elever med starkare socioekonomisk bakgrund och att det är högre personalomsättning på skolor med elever med mindre goda förutsättningar. Skolans arbetssätt och ambitionsnivå kan också påverkas. (SOU 2020:28) En förskolas möjlighet att vara utjämnande är avhängigt att den har hög kvalitet och den viktigaste faktorn för det är personalens utbildningsnivå. (Skolverket 2021; Vetenskapsrådet 2015)
Livsutfall
Det finns även studier som visar att skolsegregation påverkar utsatta elevers långsiktiga utbildningsval, deras kommande ställning på arbetsmarknaden, hälsa och risk för att dras in i kriminalitet i negativ riktning. I betänkandet om en mer likvärdig skola benämns detta som skillnader i livsutfall. (SOU 2020:28) Dessa skillnader kan få samhällsekonomiska konsekvenser.
Boendesegregationen
Segregationen inom skolväsendet beror till största delen på boendesegregationen. Eftersom vårdnadshavare tenderar att välja förskolor och skolor som ligger nära hemmet avspeglas boendesegregationen i segregationen inom skolväsendet. (SOU 2020:28)
Det fria skolvalet och friskolor förstärker skolsegregationen
Även det fria skolvalet har till viss del bidragit till utvecklingen då det framför allt är elever med goda bakgrundsförutsättningar som går i fristående förskolor och skolor. Fristående förskolors och skolors urvalsgrunder skulle i princip kunna motverka den skolsegregation som boendesegregationen ger upphov till, men det har, bland annat genom en statlig utredning och en rapport från Skolverket, visat sig att det fria skolvalet i praktiken förstärker segregationen ytterligare. (SOU 2020:28; Böhlmark m.fl. Skolverket 2021)
Familjers preferenser påverkar skolsegregationen
Vilka elever som går i fristående förskolor och skolor beror på föräldrarnas preferenser, deras kunskap om skolvalet, den information de har om skolvalet och urvalsgrundernas utformning. Den vanligaste preferensen hos vårdnadshavare är geografisk närhet till hemmet. Det finns även en tydlig trend att lika söker lika. Olika grupper väljer bort varandra och väljer till varandra i olika utsträckning. Familjer med svensk bakgrund samt högutbildade vårdnadshavare med utländsk bakgrund tenderar exempelvis att välja bort skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund. (SOU 2020:28; Skolverket 2021)
Skolans fysiska miljö påverkar om eleverna känner sig satsade på
Om skillnaden mellan förskolor och skolor upplevs som stor ökar incitamenten för familjer att göra skolval som ytterligare ökar skolsegregationen. Föräldrars tilltro till skolan, dess ledning och dess lärare, till undervisningen och utbildningen i stort påverkar skolvalen. Det kan även påverka elevernas egen förväntan på vad skolutbildningen kan ge dem. (SOU 2020:28) Även skolans fysiska miljö och materiella resurser kan påverka elevernas självbild, hur de tänker om skola och utbildning, samt sina egna utbildnings- och karriärmöjligheter. Elever som går i skolor med bättre kvalitet känner sig ofta mer utvalda och premierade, vilket bidrar till föreställningar om akademiska yrken eller livsstilar som motsvarar deras nuvarande standard. På skolor med sämre kvalitet känner elever sig oftare missnöjda eller tveksamma inför de möjligheter som miljön erbjuder, vilket bidrar till framtidsvisioner kring yrken som reproducerar elevernas socioekonomiska klass och utbildningsbakgrund. Elever som omges av elever med hög studiemotivation presterar ofta bättre och tvärtom. (Isling Poromaa, 2016; Göteborgs Stad, 2020) I dag är förutsättningarna väldigt olika runt om i landet, och möjligheten till en del pedagogiska aktiviteter kan begränsas av att undervisningsmaterial eller lokaler är bristfälliga. Det kan till exempel handla om tillgång till material, inredning studierum, dagsljus, en egen gård, eller närliggande grönska. (Isling Poromaa, 2016)
Lärares förväntningar på elever påverkas också av elevsammansättningen där höga resultat kan öka lärarnas förväntningar att alla elever kan nå höga resultat, eller omvänt att låga resultat hos elevgruppen kan resultera i låga förväntningar på alla elever. Skolor där skolbyggnaden, klassrum och utrustning har hög kvalitet framstår som mer attraktiva arbetsplatser och det blir lättare att rekrytera utbildade lärare. (Isling Poromaa, 2016; Göteborgs Stad, 2020)
Gestaltningens möjligheter att bidra till en mer likvärdig utbildning
Skolans lokalisering och mötesplatser kan motverka segregationen
Skolans lokalisering och utbudet av mötesplatser och offentliga rum i och omkring den spelar en viktig roll för vilka personer som möts i sin vardag. Genom en omsorgsfull gestaltning är det möjligt att skapa tillfällen för olika grupper att mötas. Det kan handla om placering av skola och upptagningsområden, men även om att bygga till andra funktioner som kulturhus eller sportarenor i, eller i anslutning till, skollokalerna.
Strategisk planering
Strategisk planering för långsiktigt hållbara förskolor och skolor – hur enskilda enheter kan lokaliseras och utvecklas i relation till befintliga strukturer. Här ges också exempel på olika lokaliseringsprinciper.
Lokaliseringsprinciper
På den här sidan redogör vi för vanliga lokaliseringsprinciper och deras för- och nackdelar.
Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer
Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer underlättas med samverkan och gestaltning – hur lokalisering och utformning kan skapa mötesplatser och bidra till att kommunens fastighetsbestånd används klokt
Samnyttjande av allmän plats
Skolor och förskolors samnyttjande av allmän plats och kvartersmark – hur kommunen behöver planera när skolor och förskolor ska använda parker, grönområden eller bostadsgårdar som utemiljöer.
Barrett, P. m.fl. (2015): Clever Classrooms - Summary report of the HEAD Project.
Böhlmark, A. Holmlund, H & Lindahl, M. (2015): Skolsegregation och skolval. Rapport 2015:5. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala.
Göteborg Stad, grundskoleförvaltningen (2020): Skolenhetsutredningen. Delrapport.
Isling Poromaa, P (2016): Den subtila ojämlikheten – Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Skollag 2010:800.
Skolverket (2018): Läroplan för förskolan, Lpfö18.
Skolverket (2020): Skolverkets lägesbedömning 2020.
Skolverket (2021): Likvärdig förskola i svårigheter.
Statens offentliga utredningar (2020): En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28). Norstedts juridik, Stockholm.
Vetenskapsrådet (2015): En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer.
Läroplan för förskolan, Lpfö18.
Vetenskapsrådet (2015): En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer.