Framkomlighet för utryckningsfordon på tomter och till byggnader
De krav på tomter som ställs i plan- och bygglagen omfattar även framkomlighet för utryckningsfordon så som räddningstjänst och ambulans. I denna text kan du läsa mer om hur räddningstjänstens framkomlighet på tomter och tillgång till byggnader säkerställs.
Allmänt
För att möjliggöra en räddningsinsats eller sjukvårdsinsats ställs det krav i PBL på att tomter ska förses med anordningar som tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. Det är främst framkomligheten för ambulanssjukvårdens och räddningstjänstens fordon som behöver säkerställas där räddningstjänstens fordon vanligtvis blir dimensionerande på grund av deras storlek.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Kraven på möjligheter till räddningsinsatser preciseras i BBR avsnitt 5:7. Byggnader ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att genomföra. De ska också vara åtkomliga för räddningsinsatser vilket innebär att räddningstjänsten ska kunna ta sig in i byggnaden. Om räddningstjänsten förutsätts utgöra alternativ utrymningsväg via stege så måste man ordna tomten så att det är möjligt att ställa upp stegar för utrymning i tillräcklig omfattning.
Byggnader ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att utföra med tillfredsställande säkerhet. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Räddningsinsatser kan vara både utvändiga och invändiga. Räddningsinsatser kan utföras av räddningstjänst, verksamhetens egen personal eller andra. Möjlighet till räddningsinsats med tillfredställande säkerhet för räddningstjänsten innebär att byggnaden utformas så att räddningstjänsten har möjlighet att ta sig in i en byggnad och att installationer för att underlätta släck- och räddningsinsats finns i tillräcklig omfattning. (BFS 2011:26).Byggnader ska vara åtkomliga för räddningsinsatser. (BFS 2011:26).
Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Räddningsväg och uppställningsplats bör utformas vad avser exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Bärigheten bör motsvara gatunätets. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap. 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter. Om utrymning förutsätts ske med maskinstege eller hävare, bör avståndet från gatan, räddningsvägen eller uppställningsplats till husväggen vara högst 9 meter. Andra förutsättningar kan framgå av kommunens handlingsprogram. Utanför fönster där bärbar stege är tänkt att användas bör marken vara anpassad för utrymning. (BFS 2011:26).Tillträde till byggnad
För att räddningstjänsten ska kunna anses ha tillträde till en byggnad bör avståndet mellan uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och byggnadens angreppspunkt normalt inte överstiga 50 m. Regelns syfte är att räddningstjänsten ska kunna ställa upp ett släckfordon och att byggnaden sedan ska kunna nås utan orimligt lång slangdragning från släckbilen. Annan tung utrustning som utskjutsstege ska inte heller behöva bäras allt för långa sträckor. Beroende på byggnadens utformning kan det finnas flera angreppspunkter som behöver kunna nås av räddningstjänsten vid en insats. Räddningstjänstens angreppspunkt utgörs normalt av byggnadens huvudentré men kan även bestå av andra ingångar till byggnaden.
En uppställningsplats för räddningstjänsten förväntas vanligtvis kunna vara allmän väg eller motsvarande körbar yta. Om en byggnad placeras så att avståndet mellan byggnadens angreppspunkt och räddningstjänstens uppställningsplats blir för långt krävs att särskild räddningsväg anordnas för att säkerställa räddningstjänstens tillgång till byggnaden.
Räddningsväg
Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet till byggnaden ska särskild räddningsväg anordnas. Räddningsväg ska vara skyltad och anpassas för räddningstjänstens fordon med avseende på till exempel fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Eftersom olika fordon kan användas i olika kommuner kan dessa krav variera.
Exempel på vanligt förekommande mått och krav på räddningsvägar är:
-
bredd på körbanan: minst 3 m
-
vertikalradie: minst 50 m
-
fri höjd (avser såväl byggnader som växtlighet): 4 m
-
tåla axeltryck: minst 100 kN
-
högsta längslutning: 8 %
-
högsta tvärfall: 2 %
Vilka mått och detaljkrav som krävs i just din kommun bör framgå av räddningstjänstens handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Du kan också få information om detta av den lokala räddningstjänsten.
Utöver dessa krav behöver räddningsvägen anpassas efter de svängradier som krävs för räddningstjänstens höjdfordon eller släckfordon. En räddningsväg ska även skyltas för att vägleda räddningstjänsten samt förses med skyltning som förhindrar att bilar eller andra hinder försvårar framkomsten för räddningstjänsten. En räddningsväg behöver även vinterväghållas.
Räddningsvägens bärighet bör motsvara den för gatunätet. I de fall en räddningsväg eller uppställningsplats passerar över eller är placerad på ett gårdsbjälklag eller annan konstruktion behöver även bärförmågan i gårdsbjälklaget anpassas efter lasten från räddningstjänstens fordon.
Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Räddningsväg och uppställningsplats bör utformas vad avser exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Bärigheten bör motsvara gatunätets. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap. 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter. Om utrymning förutsätts ske med maskinstege eller hävare, bör avståndet från gatan, räddningsvägen eller uppställningsplats till husväggen vara högst 9 meter. Andra förutsättningar kan framgå av kommunens handlingsprogram. Utanför fönster där bärbar stege är tänkt att användas bör marken vara anpassad för utrymning. (BFS 2011:26).11 § De rekommenderade värdena på nyttig last ska tillämpas i kategori G och F. Nedan anges vissa nyttiga laster från fordon som inte omfattas av kategori G och F. Dessa laster ska tillämpas där de är relevanta.
Byggnader i vilka enstaka lastade tyngre fordon i allmän väg- eller gatutrafik kan väntas köra in, t.ex. för lastning eller lossning, ska dimensioneras för en lastgrupp ( ψ0= 0) med hjultryck enligt figur C-1b. Lastfältet ska placeras på ogynnsammaste sätt inom det område som fordonet kan trafikera. Vidare ska inverkan av en bromskraft Qk = 100 kN i lastfältets längdriktning beaktas.
Bjälklag i garage för uppställning av skrymmande fordon, såsom bussar och renhållningsfordon, ska dimensioneras för lasten från den tyngsta typ av fordon som kan bli aktuell med hänsyn till det totala utrymmet i garaget. För denna last ska lastreduktionsfaktorn ψ0 sättas till 1,0.
Bjälklag till gårdar, på vilka endast utryckningsfordon, mindre lastfordon eller arbetsfordon kan väntas köra, ska dimensioneras för 70 % av en lastgrupp ( ψ0 = 0) enligt figur C-1b och för inverkan av en bromskraft Qk = 70 kN. För placering av lastgruppen och bromskraften gäller vad som ovan anges för enstaka lastade tyngre fordon i allmän väg- eller gatutrafik.
Om specialfordon med en av verksamheten betingad utformning förekommer i en byggnad, t.ex. buss- och godsterminal, brandstation eller flyghangar, ska de bärande byggnadsdelarna dimensioneras för såväl fordonets hjultryck som totallast ökade med ett dynamiskt tillskott. Dessa laster ska bestämmas med beaktande av fordonets art och den trafikerade ytans beskaffenhet, t.ex. i fråga om ojämnheter. Lastreduktionsfaktorn ψ0 ska normalt sättas till 1,0. (BFS 2019:1).
Allmänt råd Ett lägre värde på lastreduktionsfaktorn ψ0för specialfordon kan användas, om det är motiverat av verksamhetens art. Det dynamiska tillskottet bör i sådant fall antas vara lägst 25 %, om det inte genom särskild undersökning visas att ett lägre värde är motiverat. (BFS 2019:1).Pelare, väggar och liknande konstruktioner, som kan bli utsatta för påkörning, ska minst dimensioneras för en koncentrerad horisontell last Qk = 5 kN ( ψ0 = 0). (BFS 2019:1).
Figur C-1b Last av fordon
(BFS 2019:1).
Uppställningsplats höjdfordon och bärbara stegar
Enligt BBR avsnitt 5:323 kan räddningstjänsten i vissa fall utgöra en del av utrymningsstrategin från byggnaden genom att räddningstjänstens stegutrustning används som alternativ utrymningsväg. Räddningstjänstens stegutrustning kan, beroende på byggnadens höjd, utgöras av både bärbara så kallade utskjutsstegar och höjdfordon i form av stegbil eller hävare.
För att säkerställa att räddningstjänstens stegutrustning kan användas krävs att tomter utförs så att det är möjligt att ställa upp stege eller höjdfordon intill byggnaden. För höjdfordon krävs att det finns gata eller uppställningsplats som anpassats för höjdfordon inom 9 m från byggnadens yttervägg och de fönster eller balkonger som ska fungera som utrymningsväg. Exempel på vanligt förekommande mått och krav på uppställningsplats för höjdfordon är:
-
fri bredd: minst 5 m
-
fri längd: minst 12 m
-
maximal lutning: 8,5 %
-
Samma bärighet som räddningsväg
Hänsyn behöver även tas till att höjdfordonet ska kunna resas mot byggnaden utan att hindras av balkonger, träd eller andra hinder.
Andra förutsättningar och krav för att säkerställa räddningstjänstens möjlighet att fungera som alternativ utrymningsväg och krav på uppställningsplatser kan framgå av det kommunala handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor.
Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 meter, bör en plattform eller liknande monteras på insidan. (BFS 2014:3).I utrymmen i verksamhetsklass 1, skolor i verksamhetsklass 2A samt bostäder i verksamhetsklass 3 får en av utrymningsvägarna ersättas av tillgång till fönster. Fönstrets underkant får vara beläget högst 2,0 meter över marknivån utanför och om möjlighet till utrymning i övrigt ges på ett tillfredsställande sätt.
Utrymning från bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnad Br2 och Br3 får även ske enligt avsnitt 5:353. (BFS 2011:26).
Allmänt råd I utrymmen i verksamhetsklass 1, skolor i verksamhetsklass 2A och bostäder i verksamhetsklass 3 förväntas tillfredsställande utrymning genom fönster kunna ske om varje lokal eller bostad utformas för utrymning av högst 50 personer. Varje fönster som är avsett för utrymning bör räknas som utrymningsväg för högst 30 personer. (BFS 2011:26).Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Möjligheten till utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst bör endast användas i byggnader där öppningens underkant ligger högst 23 meter över marknivån. I bedömningen av räddningstjänstens förmåga och dimensionering av uppställningsplats bör hänsyn tas till de faktorer som påverkar möjligheten att effektivt kunna genomföra utrymning. Regler om uppställningsplats finns i avsnitt 5:721. Tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst tre våningsplan kan tillräckligt snabb insatstid vara högst 20 minuter. Med tillräcklig förmåga avses sådan bemanning och utrustning att utrymningen kan genomföras på ett tillfredsställande sätt. Brandceller i lokaler i verksamhetsklass 1 som förväntas utrymmas med räddningstjänstens hjälp genom fönster bör inte vara större än 200 m2. Bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnader i klass Br1 vars övre plan enbart är utformat för utrymning genom fönster med räddningstjänstens hjälp bör avskiljas från underliggande plan i lägst brandteknisk klass E 30. Avskiljningen behöver inte utföras som brandcellsgräns. (BFS 2011:26).Framkomlighet på tomt
En tomt behöver även utformas så att räddningstjänsten har möjlighet att ta både sig själva och sin utrustning från uppställningsplatsen till angreppspunkten. I de fall räddningstjänstens bärbara stegar utgör en del av utrymningsstrategin behöver framkomligheten på tomten anpassas så att det är möjligt att komma fram till uppställningsplatserna. Olika aspekter som påverkar framkomligheten och som behöver säkerställas är bland annat hinder i form av trappor, trånga passager, höjdskillnader och staket.
När prövas räddningstjänstens tillgång till byggnaden?
Eftersom placeringen av byggnaden i förhållande till gatunät eller räddningsväg är en regel som avser tomten prövas den i bygglovet. Däremot ska eventuella uppställningsplatser för räddningstjänstens stegar eller höjdfordon inte prövas i bygglovet även om dessa är placerade på tomten. Detta ska istället hanteras i det tekniska samrådet inför startbeskedet eftersom det går att uppfylla krav på tillfredställande utrymning genom andra byggnadstekniska åtgärder än tillgång till uppställningsplatser. Exempelvis genom att särskilt brand- och röksäkra trapphus anordnas i byggnaden.
Om det i samband med ansökan om bygglov framkommer att alternativ utrymning är tänkt att ske från fönster med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon och räddningstjänsten inte har den förmågan så är detta därför inte skäl till att neka bygglov. Byggnadsnämnden bör ändå meddela byggherren om att ett startbesked eventuellt inte kan medges för den valda utformningen. Om det i bygglovsansökan däremot framkommer att byggnaden överhuvudtaget inte kommer att bli tillgänglig för utryckningsfordon är det ett skäl att neka bygglov.
Glöm inte underhålla räddningsvägen
Ett vanligt problem under byggnadens livslängd är att räddningsvägar och uppställningsplatser inte underhålls. I värsta fall blockeras de eller byggs över av cykelställ, miljöhus, rabatter, lekredskap och liknande. Det är därför viktigt att räddningsvägar och uppställningsplatser märks ut väl, underhålls och snöröjs. Innan man till exempel bygger om på en innergård är det också viktigt att kontrollera mot byggnadens brandskyddsdokumentation och eventuellt höra med räddningstjänsten om det finns räddningsvägar eller uppställningsplatser på tomten. Risk finns annars att det inte är möjligt att utrymma byggnaden vid brand då räddningstjänstens stege som alternativ utrymningsväg är en mycket vanlig lösning för flerbostadshus i Sverige.
Räddningsväg försedd med bom
Det finns inget som förhindrar att en räddningsväg in till ett område förses med låsta bommar. Viktigt är då att räddningstjänsten och ambulanssjukvården har tillgång till nyckel. Det kan säkerställas genom att använda lås med en enklare standardnyckel, så kallad brandkårsnyckel. Alternativ att låset är av sådan kvalité som lätt kan klippas med en bultsax. Avstämning bör ske med den lokala räddningstjänsten för att avgöra vilka lösningar som är lämpliga.
En lösning med öppningsbar bom kan om rätt lås används vara att fördra mot att räddningsvägen riskerar att blockeras med stenar, betongblock, större blomlådor och liknande för att förhindra obehörig trafik.