Friluftsliv

Det marina friluftslivet består av flera aktiviteter så som exempelvis bad, fritidsfiske, fritidsbåtar, paddling, vatten- och båtsporter, skridskoåkning, fågelskådning och andra naturupplevelser. Marint friluftsliv innefattar även besök till olika kulturmiljöer såsom fyrar, lotsplatser, fiskelägen och vrakdykning.

Att tänka på i översiktsplaneringen

• Arbeta med tillgänglighet och kopplingar till strategiska besökspunkter och noder genom att utveckla infrastruktur såsom; gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och parkeringsplatser med mera. Planera för hållplatser vid bytespunkter mellan båt- och kollektivtrafik och strategiska punkter för att se havet och uppleva havet.
• Utveckla farleder för båtlivet, kartlägg populära naturhamnar och noder för fritidsbåtar. Skapa bra servicepunkter för tankning, avfalls- och latrintömning, sjösättningsramper med mera.
• I ett långsiktigt perspektiv kan det på grund av landhöjningen i landets norra delar vara viktigt att planera för nya båtleder, då de gamla inte går att nyttja längre.
• Långsiktigt kan ett förändrat klimat med förväntad havsnivåhöjning i landets södra delar medverka till att skärgården förändras. Kustens bebyggelse kan hotas av översvämning eller ras på grund av erosion.
• Behåll stränderna tillgängliga för allmänheten vid utbyggnad av ny bebyggelse.
• Säkerställ framkomlighet till och tillgänglighet vid friluftsområden och badplatser, även för personer med funktionsnedsättning.
• Om det behövs, föreslå hänsynsområden till länsstyrelsen för att skapa möjligheter till ostörda naturupplevelser.

Friluftsaktiviteter

Dykning, snorkling

Allt fler personer ägnar sig åt dykning och på senare år har antalet certifierade dykare ökat. Sverige har ett rikt biologiskt marint liv och många bevarade vrak som är intressanta för dykare.
För att främja intresset för undervattensmiljön har det anordnats dykleder och snorkelleder, naturstigar under vattnet, på flera platser i landet.

Fritidsfiske

Det finns goda förutsättningar för fritidsfiske i Sverige. Undersökningar visar att cirka 1,6 miljoner svenskar ägnar sig åt fritidsfiske varje år, enligt Havs- och vattenmyndigheten. Allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskarlicens eller enskild rätt är att beteckna som fritidsfiske. Regler för fritidsfiske i svenska havsområden och landets fem största insjöar finns på webbplatsen svenska fiskregler, läs mer i relaterad information.

En stor del av fritidsfisket sker i havet. Fritidsfisket är utspritt längs hela kusten men eftersom fritidsfisket ofta sker nära bostadsorten är fiskets intensitet ofta relaterat till befolkningstätheten. I vissa kustnära områden kan fritidsfisket stå för en betydande del av den totala fiskfångsten. Det finns även andra faktorer som påverkar fisketrycket lokalt som skyddade områden för väder och vind och tillgången till service.

Besöksnäring - turism, camping och fisketurism

Båtliv

Båtlivet är en betydande fritidsaktivitet i Sverige, som är ett av världens båttätaste länder. Det finns, enligt uppgifter i Transportstyrelsens båtlivsundersökning 2015, fler än 1 500 fritidsbåtshamnar och av dessa klassas knappt 600 som gästhamnar, enlig svenskagasthamnar.se.

Naturhamnen vanligaste övernattningsplatsen

Den vanligaste övernattningsplatsen för båtturister är naturhamnar. Naturhamnar är områden som genom sin naturliga utformning och läge inbjuder till förtöjning och som bör hanteras med varsamhet för att bibehålla naturupplevelsen. De mest besökta kan eventuellt förbättras med förtöjningsmöjligheter, toaletter, sopkärl och skötsel av närliggande naturmarker.

Kartlägg båtplatser

Analysera behovet av båtplatser idag i kommunen och förväntat behov framöver. Undersök olika sätt att möta framtida behov vad gäller ägande av egen båt, uthyrningsverksamhet och förvaring. Utveckla i första hand befintliga områden för båtplatser genom förtätning av båtplatser istället för att ta nya områden i anspråk. Marinor och kommunala hamnar ska bidra till en bättre miljö och vara attraktiva platser för vistelse och båtvård. Var finns det befintliga sjösättningsramper och var behövs eventuella nya? Finns det bra ytor för båtuppläggning och vinterförvaring? Var finns det båtbottentvättar? Hur ser tillgången ut till tankställen för fritidsbåtar? Var finns de, och behövs det flera?

Planera för omhändertagande av avfall och latrin

Det är sedan 2015 förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet omfattar hela Sveriges sjöterritorium och planering för hamnar med tömningsställen för latrin behöver därför ske. Alla fritidsbåtar omfattas av förbudet utom de som är k-märkta.

Utveckla möjligheterna för båtlivet

Utveckla farleder och målpunkter för båtlivet med bra servicepunkter. Skapa allmänt tillgängliga bryggor för fritidsfiske, båtar, paddling där det kan ske utan konflikt med konkurrerande intressen.

Muddring av båtleder och hamnar

Landhöjningen varierar och är störst i norra Sverige vid Bottenvikskusten cirka 10 mm/år och minst i Skåne cirka 1 mm/år. Förutom att landhöjningen skapar problem vad gäller framkomlighet så tillför den också en ekologisk dimension. Den skapar hela tiden ny natur vilket inte förekommer på så många platser i världen. Muddring är kostsamt och muddermassor ska hanteras och det finns också en konflikt om det måste ske på bekostnad av höga naturvärden, exempelvis flador och glosjöar. I ett långsiktigt perspektiv kan det vara viktigt att planera för nya båtleder, då de gamla inte går att nyttja längre.

Camping

Att tälta med ett fåtal tält under något dygn ingår i allemansrätten. I nationalparker och naturreservat är det inte tillåtet att tälta annat än på särskilt angivna platser. Det kan också finnas förbud mot att tälta i friluftsområden. De flesta kommuner har bestämmelser om camping i de lokala ordningsföreskrifterna. Läs mer om Allemansrätten under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Tillgänglighet till havet och skärgården

Allemansrätten och därmed allmänhetens långsiktiga tillgång till stränder och hav hävdas genom strandskyddet som regleras i 7 kap. miljöbalken. Syftet med strandskyddet är också att bevara goda livsvillkor för djur- och växtriket.

Strandskydd

Kusten bör vara tillgänglig för alla, oavsett rörelse- eller orienteringsförmåga. Det innebär bland annat att kommunen ska planera för goda möjligheter att nå kusten, skärgården och sjön med kollektivtrafik. Här är det av betydelse att tilläggningsplatser och hållplatser ligger nära varandra, så det går lätt att byta mellan de olika kollektivtrafiksslagen.

Ibland är det svårt att hitta och ta sig fram till havet och ta sig ut i skärgården. Förutom kommunikationer behövs också tillgängliga målpunkter. Att arbeta med kopplingar på olika sätt så som gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, parkeringsplatser, vandringsleder med mera kan vara ett sätt att göra badplatser och andra besöksmål vid kusten tillgängliga. Det kan också inkludera parkeringsplats för funktionshindrade, en spångad led och informationsskyltar.

Krav på vattenkvalitet på badplatser

I Sverige ska badplatser som har mer än 200 badande per dag under badsäsongen registreras som EU-bad. På dessa badplatser kontrolleras badvattnet regelbundet av kommunen enligt vissa regler. Kommuner kan även frivilligt registrera och kontrollera övriga bad enligt reglerna. Läs mer om vattenkvalitet under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Friluftsliv och besöksnäring

Besöksnäring och friluftsliv nyttjar till stora delar samma geografiska områden men besöksnäringen har ett direkt näringslivsperspektiv. Det finns en viss motsättning mellan tillgängligheten till naturen och bibehållandet av värdena. Ur denna aspekt är förutsättningarna och anspråken för friluftsliv likartade dem för turism. Friluftsliv och turism kan vara både i konflikt med, och samverka med varandra.

Besöksnäring - turism, camping och fisketurism

Miljöpåverkan och klimatförändringar

Klimatförändringar kan påverka såväl fiskars geografiska utbredning som deras reproduktion och födotillgång. Klimatförändringarna har lett till en ökning av havsvattnets medeltemperatur, men även minskad salthalt på grund av ökad avrinning. Förändringarna kan leda till att befintliga fiskbestånd minskar eller rör sig bort från ett traditionellt fångstområde.

Mer långsiktigt kan ett förändrat klimat medverka till förändrad tillgänglighet till kusten. Som en effekt av höjda havsnivåer kommer kusterosionen att öka längs landets kuster, framförallt i södra Sverige. Bebyggelse vid kusten kan hotas av översvämning eller ras på grund av erosion. Det är framförallt längs sandkuster som erosionen kommer att öka. Havsnivån kommer att stiga och därmed nå tidigare opåverkade strandlinjer och kraftigare vindar bidrar till ökad våghöjd, vilket ger allt större eroderande kraft. Olika typer av kustskydd kan behövas för att skydda befintlig bebyggelse och andra samhällsviktiga funktioner.

Kustskydd

Avgaser, utsläpp, svallvågor och ljud från båttrafik förorenar vattnet och kan skada viktiga naturvärden. Ökad sjöfart har även inneburit att spridningen av främmande arter ökat. Båtbottenfärgerna innebär problem för både vattenmiljön och uppläggningsplatserna där de hamnar som förorenade massor.

Riksintresse för friluftsliv

Riksintresseanspråk enligt miljöbalkens tredje kapitel behandlar områden som på grund av sina speciella förutsättningar är av nationellt intresse. Dessa anspråk pekas ut av olika centrala myndigheter. Att området verkligen är av riksintresse avgörs först i samband med ett rättsverkande beslut. Naturvårdsverket pekar ut anspråk på land för riksintresseområden för friluftsliv och Havs- och vattenmyndigheten har motsvarande ansvar för vattenområden.

I miljöbalkens fjärde kapitel har riksdagen pekat ut ett antal geografiska områden som i sin helhet är av riksintresse. Områdena, som i de flesta fall är stora, har pekats ut med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som finns i dem. I 4 kap. 2 § miljöbalken anges ett antal områden där turism och friluftsliv särskilt ska beaktas vid prövning av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

Vad är ett riksintresse

Veta mer?

Här hittar du exempel på mål, planer och program samt planeringsunderlag som berör friluftslivet. Länkarna nedan går till andra webbplatser.

Förutom ovanstående myndigheter finns ett flertal intresseorganisationer för friluftsliv.