Friluftsliv

Det marina friluftslivet omfattar många aktiviteter så som bad, fritidsfiske, båtliv, paddling, skridskoåkning, fågelskådning och vrakdykning men även besök vid kulturmiljöer som fyrar, lotsplatser eller fiskelägen. I planeringen behöver också möjligheten att uppleva olika natur- och landskapstyper beaktas, liksom tillgången till tystare områden.

Att tänka på i översiktsplaneringen

• Arbeta med tillgänglighet och anslutningar mellan strategiska besökspunkter och noder genom att utveckla infrastruktur som gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och parkeringsplatser. Planera för hållplatser vid bytespunkter mellan båt- och kollektivtrafik och lämpliga platser för att se och uppleva hav och landskap.
• Utveckla farleder för fritidsbåtar och kartlägg populära naturhamnar och noder för båtlivet. Skapa bra servicepunkter för tankning, avfalls- och latrintömning, sjösättningsramper med mera.
• I ett långsiktigt perspektiv kan det på grund av landhöjningen i landets norra delar vara viktigt att planera för behovet av nya båtleder när de gamla inte går att nyttja längre.
• Ett förändrat klimat med förväntad havsnivåhöjning i landets södra delar kan medverka till att skärgården förändras både på kort och på längre sikt. Kustens bebyggelse kan hotas av översvämning eller ras på grund av erosion.
• Behåll stränder och kustlinjer tillgängliga för allmänheten vid utbyggnad av ny bebyggelse.
• Säkerställ att friluftsområden och badplatser är tillgängliga och användbara även för personer med funktionsnedsättningar.
• Planera också för möjligheter till stilla och ostörda naturupplevelser. Vid behov föreslå att länsstyrelsen inrättar hänsynsområden.

Friluftsaktiviteter vid kust och hav

Dykning, snorkling

Allt fler personer ägnar sig åt dykning och på senare år har antalet certifierade dykare ökat. Sverige har ett rikt marinbiologiskt liv och många bevarade vrak som är intressanta för dykare.
För att främja intresset för undervattensmiljöer har det anordnats dykleder och snorkelleder, det vill säga naturstigar under vattnet, på flera platser i landet.

Fritidsfiske

Det finns goda förutsättningar för fritidsfiske i Sverige. Undersökningar visar att cirka 1,7 miljoner svenskar ägnar sig åt fritidsfiske varje år. Allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskarlicens eller enskild rätt är att beteckna som fritidsfiske. Regler för fritidsfiske i svenska havsområden och i landets fem största insjöar finns på webbplatsen svenska fiskregler, läs mer i relaterad information.

En stor del av fritidsfisket sker i havet. Fritidsfisket är utspritt längs hela kusten men eftersom fritidsfisket ofta sker nära bostadsorten är fiskets intensitet ofta relaterat till befolkningstätheten. I vissa kustnära områden kan fritidsfisket stå för en betydande del av den totala fiskfångsten. Andra faktorer som påverkar fisketrycket lokalt är tillgången till service och till områden skyddade för väder och vind.

Båtliv

Båtlivet är en betydande fritidsaktivitet i Sverige och planeringen för båtlivets behov kräver ett långsiktigt perspektiv. Enligt uppgifter i Transportstyrelsens båtlivsundersökning 2020 ökar båtintresset, liksom efterfrågan på båtplatser i fritidshamnar och gästhamnar.  Samma undersökning visar också ett ökat behov av tjänster för uppsamling av miljöfarligt avfall som olja, glykol och färgrester.

Naturhamnar

Den vanligaste övernattningsplatsen för fritidsskeppare är naturhamnar, vilket är områden som genom sin naturliga utformning och läge inbjuder till trygg förtöjning. Naturhamnar behöver hanteras med varsamhet för att bibehålla sina natur- och upplevelsevärden. De mest besökta kan förbättras med exempelvis goda förtöjningsmöjligheter, toaletter, sopkärl och organiserad skötsel av närliggande naturmarker.

Utveckla båtplatser

Analysera behovet av båtplatser idag i kommunen och förväntat behov i framtiden. Undersök olika sätt att möta kommande behov med hänsyn till enskilt båtägande, samägande, uthyrningsverksamhet och uppläggningsplatser. Utveckla i första hand befintliga fritids- och gästhamnar med fler båtplatser, istället för att ta nya områden i anspråk.

Marinor och kommunala hamnar ska bidra till en bättre miljö och vara attraktiva platser för vistelse och båtvård. Kartlägg därför befintliga sjösättningsramper och ytor för båtuppläggning och vinterförvaring.  Undersök också tillgången till båtbottentvättar och tankställen för fritidsbåtar.  Det pågår även en snabb utveckling av eldrivna båtar med ett följaktigt behov av laddstolpar längs kusterna. 

Planera för omhändertagande av avfall och latrin

Det är sedan 2015 förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Alla fritidsbåtar omfattas av förbudet utom de som är k-märkta av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Förbudet omfattar Sveriges hela sjöterritorium och planering för hamnar med tömningsställen för latrin måste därför ske. Kommunerna är från och med 1 maj 2023 tillsynsansvariga för att fritidsbåtshamnarna kan ta emot avfall från fritidsbåtarna.

Utveckla båtlivets möjligheter

Utveckla farleder och målpunkter för båtlivet med bra servicepunkter. Skapa allmänt tillgängliga bryggor för fritidsfiske, båtar, paddling där det kan ske utan konflikt med konkurrerande intressen.

Muddring av båtleder och hamnar

Landhöjningen i Sverige varierar och är störst i norra Sverige och Bottenvikskusten med cirka 10 mm/år och minst vid skånska sydkusten med cirka 1 mm/år. Detta gör att båtleder och hamnar grundar upp och blir oanvändbara på sikt. Muddring av farleder är kostsamt och muddermassorna ska hanteras miljösäkert. Det finns också risk för konflikter om muddringen sker på bekostnad av höga naturvärden vid exempelvis flador och glosjöar. I ett långsiktigt perspektiv kan det vara nödvändigt att planera för nya båtleder, då de gamla inte går att nyttja längre.

Camping

Att tälta med enstaka tält under något dygn ingår i allemansrätten. I nationalparker och naturreservat är det inte tillåtet att tälta annat än på särskilt angivna platser. Det kan också finnas förbud mot att tälta i friluftsområden. De flesta kommuner har bestämmelser om camping i de lokala ordningsföreskrifterna. Att ställa upp husbil eller husvagn med dragfordon ingår inte i allemansrätten. Läs mer om Allemansrätten under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Tillgänglighet till havet och skärgården

Det ska vara enkelt för alla att ta sig fram till sjö och kust eller ut i skärgården, oavsett rörelse- eller orienteringsförmåga. Det innebär bland annat väl utbyggd kollektivtrafik av olika slag, där busshållplatser och tilläggsplatser för båtar ligger nära varandra så att bytet går lätt. 

Förutom goda kommunikationer behövs också lätt tillgängliga målpunkter. Att på olika vis binda samman gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, parkeringsplatser, vandringsleder med mera är ett sätt att göra badplatser och andra besöksmål vid kusten mer tillgängliga. Tillgänglighet omfattar även parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning, spångade leder eller tillgänglighetsanpassade badplatser och informationsskyltar.

Allemansrätten och därmed allmänhetens långsiktiga tillgång till stränder och hav hävdas genom strandskyddet som regleras i 7 kap. miljöbalken. Syftet med strandskyddet är också att bevara goda livsvillkor för djur- och växtriket.

Läs mer om strandskydd på sidan strandskydd.

Strandskydd

Friluftsliv och besöksnäring

Anspråken och förutsättningarna för friluftsliv och besöksnäring är likartade men kan delvis innebära motstående intressen. Till stor del är det samma geografiska områden som nyttjas men besöksnäringens näringslivsperspektiv skapar andra behov av markanvändning.  I båda fallen kan det dock finnas motsättningar mellan tillgängligheten till naturen och bibehållandet av dess värden.

Läs mer om besöksnäring på sidan om besöksnäring.

Besöksnäring - turism, camping och fisketurism

Klimatförändringar och miljöpåverkan

Klimatförändringar kan påverka såväl fiskars geografiska utbredning som deras reproduktion och födotillgång. Klimatförändringarna har lett till en ökning av havsvattnets medeltemperatur, men även minskad salthalt på grund av ökad avrinning. Förändringarna kan leda till att befintliga fiskbestånd minskar eller rör sig bort från ett traditionellt fångstområde.

Mer långsiktigt kan ett förändrat klimat medverka till försämrad tillgänglighet till kusten. Som en effekt av höjda havsnivåer kommer kusterosionen att öka längs landets kuster, framför allt i södra Sverige. Bebyggelse vid kusten kan hotas av översvämning eller ras på grund av erosion. Det är främst längs sandkuster som erosionen förväntas öka. Havsnivån kommer att stiga och därmed nå tidigare opåverkade strandlinjer och kraftigare vindar bidrar till ökad våghöjd, vilket ger allt större eroderande kraft. Olika typer av kustskydd kan behövas för att skydda befintlig bebyggelse och andra samhällsviktiga funktioner.

Läs mer om kustskydd  på sida om kustskydd.

Kustskydd

Riksintresse för friluftsliv

Riksintresseanspråk enligt miljöbalkens tredje kapitel behandlar områden som på grund av sina speciella förutsättningar är av nationellt intresse. Dessa anspråk pekas ut av olika centrala myndigheter. Att området verkligen är av riksintresse avgörs först i samband med ett rättsverkande beslut. Naturvårdsverket pekar ut anspråk på land för riksintresseområden för friluftsliv och Havs- och vattenmyndigheten har motsvarande ansvar för vattenområden.

I miljöbalkens fjärde kapitel har riksdagen pekat ut ett antal geografiska områden som i sin helhet är av riksintresse. Områdena, som i de flesta fall är stora, har pekats ut med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som finns i dem. I 4 kap. 2 § miljöbalken anges ett antal områden där turism och friluftsliv särskilt ska beaktas vid prövning av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

Vad är ett riksintresse

Veta mer?

Här hittar du exempel på mål, planer och program samt planeringsunderlag som berör friluftslivet. Länkarna nedan går till andra webbplatser.

Förutom ovanstående myndigheter finns ett flertal intresseorganisationer för friluftsliv.