Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Spara underlag

Granskad:
Visar de sju processtegen i klimatdeklarationen. Steg 6 Spara är aktivt.

Byggherren måste spara det underlag som verifierar uppgifterna i den inlämnade klimatdeklarationen i fem år från inlämningsdatum. Boverket kan i sin tillsyn begära att få ta del av detta underlag för att kunna granska deklarerad klimatpåverkan. Här finns mer information om vilka underlag som lämpligen sparas.

Byggherren ska spara underlaget i fem år

Dator vars skärm visar mappar som läggs in i molnet. Även tre mappar som symboliserar olika fastigheters dokumentation.
Illustration: Boverket

Byggherren ska spara de underlag som verifierar uppgifterna som har angetts i klimatdeklarationen enligt förordning om klimatdeklaration för byggnader. Dessa uppgifter ska sparas i minst fem år efter det att klimatdeklarationen lämnats in.

12 §
  Byggherren ska se till att de underlag som verifierar uppgifterna som har angetts i klimatdeklarationen sparas i fem år från det att klimatdeklarationen har getts in.

Det är viktigt att ha en samlad dokumentation för varje byggnad med tydlig koppling till fastighetsbeteckning och adress.

Boverket har ansvar för tillsyn av klimatdeklarationer och kan vid ett tillsynsärende begära att byggherren lämnar ut den dokumentation som verifierar uppgifterna i klimatdeklarationen, det vill säga beräkningsunderlaget och verifikat.

Ett beräkningsunderlag innehåller:

  1. Underlag som redovisar beräkningen av klimatpåverkan för byggnaden för modul A1–A3 produktskede, modul A4 transport, modul A5 byggspill och modul A5 energi. Det gäller för de ingående byggprodukterna i byggdelarna: bärande konstruktionsdelar - grundläggning, bärande konstruktionsdelar - övrigt, klimatskärm och innerväggar.
  2. En beskrivning av hur täckningsgrad har bestämts.
  3. Beskrivning av gjorda antaganden.

Ett verifikat kan bestå av:

  1. Verifikat på inköpta byggprodukter som använts i byggnaden, mängd och enhet, för de byggprodukter som står för mer än hälften av byggprodukternas klimatpåverkan (inköpt mängd, det vill säga A1–A3, och A5 Spill). Verifikatet ska bekräfta att byggprodukterna levererats till byggarbetsplatsen.
  2. Verifikat av specifika klimatdata som använts i beräkningarna, det vill säga miljövarudeklarationer i form av EPD:er eller motsvarande.

Verifikaten för inköpta byggprodukter ska kunna kopplas till beräkningsunderlaget. Om specifika klimatdata använts för byggprodukter ska produktnamn och identifikationsnummer för EPD:n finnas i beräkningsunderlaget så att dessa kan kopplas till de inköpta byggprodukterna.

Se beräkningsmallen nedan som kan underlätta framtagandet av beräkningsunderlaget. Se även sidan ”Detaljerat om klimatberäkning” för mer information om hur klimatpåverkan beräknas. För vägledning om hur täckningsgrad kan bestämmas se sidan ”Täckningsgraden ska beräknas”.

Detaljerat om att beräkna klimatpåverkan

Täckningsgraden ska beräknas

Mall till beräkningsunderlag

Illustration på laptop med diagram på skärmen
Foto: Infab

För att underlätta för aktörer i byggbranschen att upprätta en klimatdeklaration har en mall till beräkningsunderlag tagits fram (beräkningsmall).

Den underlättar även för byggherren vid Boverkets tillsyn, då byggherren ska verifiera de uppgifter som angetts i klimatdeklarationen.

Mer om verifikat av byggprodukter och dess mängder

För att verifiera att klimatdeklarationen speglar den färdiga byggnaden ska det finnas verifikat för byggprodukter motsvarande minst 50 procent av byggprodukternas klimatpåverkan (A1–A3 och A5 byggspill). Det avser 50 procent av den uppräknade klimatpåverkan för byggprodukterna utifrån täckningsgrad.

Det krävs ingen uppdelning av vad som är inbyggd mängd respektive byggspill i själva verifikatet. Det behöver heller inte framgå i vilken byggdel byggprodukten finns i byggnaden. Den uppdelningen redovisas däremot i beräkningsunderlaget. Byggprodukter som saknar verifikat på inköpt mängd kan naturligtvis användas i klimatberäkningen, så länge minst 50 procent av klimatpåverkan kan verifieras.

En BIM-modell eller kostnadskalkyl är ofta en del i en klimatberäkning men kan inte användas som verifikat för en klimatdeklaration, eftersom uppgifter om leveranser av byggprodukter till byggarbetsplatsen saknas.

Verifikat kan exempelvis utgöras av en digital sammanställning av leveranser av aktuella byggprodukter till ett byggprojekt från olika leverantörer, där egenskaper som är viktiga för klimatpåverkan framgår.

Det är till exempel bra om ett verifikat på betong från en viss leverantör innehåller information om vilka mängder som erhållits av respektive kvalitet. Om byggprodukten är klimatförbättrad är det lämpligt att detta framgår av verifikatet. För stål är det bra om andelen skrotbaserat stål framgår. Om specifika klimatdata för byggprodukten använts behöver verifikaten för byggprodukterna som använts kunna kopplas till dessa klimatdata.

För prefabricerade byggdelar som yt- eller volymelement kan dokumentation från tillverkaren i form av utdrag från affärssystem utgöra verifikat om de innehåller information om leveranser av byggprodukter och mängder till byggarbetsplatsen.

Uppgifterna i verifikaten ska överensstämma med de uppgifter som lämnats i beräkningsunderlaget och som använts i klimatdeklarationen.

Byggherren bygger ett flerbostadshus och förbereder för en klimatdeklaration i ett tidigt skede. Redan i förfrågningsunderlaget ställer byggherren krav på att entreprenören ska leverera beräkningsunderlag och tillhörande verifikat för de mest klimatpåverkande materialen. En tidig klimatberäkning har visat att betong (55 procent av klimatpåverkan), armering (7 procent av klimatpåverkan), isolering (6 procent av klimatpåverkan) och konstruktionsstål (11 procent av klimatpåverkan) står för den största klimatpåverkan från byggprodukterna. När byggprojektet är i slutskedet levererar entreprenören verifikat enligt följande:

  • Sammanställning från betongleverantören av levererade mängder av respektive betongkvalitet. EPD finns för betong som har använts i grunden där det framgår att betongen är klimatförbättrad.
  • Stålleverantörer har som en bilaga till fakturor specificerat mängder armering och konstruktionsstål. Dessutom har hänvisningar till aktuella EPD:er för produkterna lämnats. I EPD:erna framgår att armeringen är skrotbaserad och att 20 procent skrotbaserad råvara har använts i konstruktionsstålet.
  • Leveransbeskeden har sammanställts för isoleringsprodukterna XPS, EPS och mineralull. Inget underlag som motsvarar verifikat finns för isolering till drevning. Klimatpåverkan från drevning utgör dock en liten del av den totala klimatpåverkan.

Totalt har byggherren nu fått in verifikat som motsvarar 79 procent av klimatpåverkan från byggprodukterna.

Byggherren konstruerar ett kontorshus med stomme i korslimmat trä (KL-trä). I förfrågningsunderlaget kravställs att entreprenören ska leverera verifikat för betong, armering och stål. När byggherren räknar samman klimatpåverkan från de material som det finns verifikat för så motsvarar det endast 49 procent av den totala klimatpåverkan från byggprodukterna.

Byggherren tar då kontakt med både fönster- och stomleverantören och efterfrågar verifikat för fler byggprodukter. Efter att entreprenörerna levererat leveranssedlar som specificerar levererade mängder visar det sig att den största klimatpåverkan från byggnaden kommer från betong (26 procent), konstruktionsstål (18 procent), fönster, dörrar samt glas (19 procent), trä (5 procent) samt armering (5 procent). Nu har byggherren verifikat för 73 procent av klimatpåverkan.

Verifikat för specifika klimatdata för byggprodukterna

Byggherren ska, om Boverket begär det i sin tillsyn, kunna visa EPD:er eller motsvarande klimatdata om sådana har använts för klimatdeklarationen. Notera att EPD:er kan bli ogiltiga under den femårsperiod som underlag ska sparas, och att det då finns en risk att dessa EPD:er inte längre finns tillgängliga i EPD-databaser. Därför behöver kopior av EPD:er som har använts i beräkningen sparas i dokumentationen för byggnaden.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen