På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Miljöindikatorer - aktuell status

Granskad:
Sju figurer som visar siffror för Boverkets miljöindikatorer. Siffrorna återfinns i text på denna sida och på undersidor.
Illustration: Boverket

Bygg­ och fastighetssektorns miljöpåverkan står för en betydande del av samhällets milöpåverkan. Sammantaget står sektorn för 5 till 35 procent av miljöpåverkan i Sverige från svensk produktion inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.

Boverkets miljöindikatorer baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) och samtliga data gäller för 2018 (senast tillgängliga data från SCB). Avfallsindikatorn baseras på underlag från Naturvårdsverket och avviker från metoden för övriga indikatorer på grund av brist på branschdetaljerad statistik.

När både inhemsk produktion och import läggs ihop visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan olika trender för de olika indikatorerna. Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorer på en minskning av alla luftutsläpp (växthusgaser, kväveoxider och partiklar) och hälsofarliga kemikalier men en ökning av total energianvändning och miljöfarliga kemikalier. Sedan 2008 har sysselsättning och förädlingsvärde kopplade till bygg- och fastighetssektorn ökat med 20 respektive 16 procent.

Jämfört med året innan, har utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och användning av miljöfarliga och hälsofarliga kemikalier ökat och partikelutsläpp har minskat. Total energianvändning var relativt oförändrad. Samtidigt ökade sysselsättning och förädlingsvärde kopplade till bygg- och fastighetsbranschen år 2018 jämfört med 2017.

Utveckling för indikatorerna sedan året före, 3­-års snitt och sedan tidsseriens början 2008

Indikator sedan 2017 3-årssnitt sedan 2008
Växthusgaser (tusen ton CO2-ekvivalenter) 1 % 0% -8 %
NOx (tusen ton) 2 % 2 % -3 %
Partiklar (tusen ton) -7 % 0 % -12 %
Total energianvändning (TWh) 0 % 1 % 11 %
Miljöfarliga kemikalier (tusen ton) 9 % 9 % 151 %
Hälsofarliga kemikalier, exkl. cement (tusen ton) 6 % 2 % -24 %
Sysselsättning (1000 anställda) 3 % 3 % 20 %
Förädlingsvärde (MSEK, 2015 års fasta priser) 3 % 3 % 16 %

Källa: Boverket/SCB

Utsläpp av växthusgaser ökar

Totalt sett var utsläppen av växthusgaser (inhemska utsläpp och import) från bygg­ och fastighetssektorn cirka 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2018 vilket var något högre än året innan, då de låg på cirka 17,4 miljoner ton. Utsläppen från importerade byggprodukter är orsaken till ökningen mellan 2017 och 2018 då utsläppen från den inhemska produktionen var oförändrad över tidsperioden.

Bygg­ och fastighetssektorns inhemska utsläpp (exklusive import) står för cirka 20,6 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2018. Jämfört med 2017 är detta en ökning med 0,2 procent. Mellan dessa år har även aktiviteten inom bygg­ och fastighetssektorn ökat liksom byggnadsinvesteringarna.

Sektorn stod även för 15 procent av Sveriges totala kväveoxidutsläpp, 23 procent av partikelutsläppen, 33 procent av energianvändningen samt 8 respektive 5 procent av användningen av hälsofarliga­ och miljöfarliga kemikalier. Mängden genererat avfall stod för 35 procent. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder på grund av import av byggprodukter från andra länder.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär att alla sektorer behöver bidra för att klimatmålet ska kunna nås. Vilket gäller även bygg­ och fastighetssektorn som står för 20,6 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Det finns behov av en ökad medvetenhet om vilken betydelse olika val i byggskedet har för miljön. Enligt Boverkets bedömning finns en informationsobalans mellan marknadens aktörer. Kraftfulla insatser behövs från sektorn för att klimatmålet ska kunna nås. Regeringen avser att införa krav på att byggherren ska upprätta och lämna in en klimatdeklaration vid uppförande av ny byggnad från den 1 januari 2022. Införandet av ett krav på redovisning av en klimatdeklaration är ett steg i statens styrning mot en minskad klimatpåverkan från byggnader vid uppförande.

Syftet med den nya lagen är att öka kunskapen om klimatpåverkan vid uppförande av byggnader och att minska klimatpåverkan. Boverket har med anledning av den kommande lagen i uppdrag av regeringen att under 2020­­-2022 vidta åtgärder för att underlätta införandet av den. Boverket har även i juni 2020 på regeringens uppdrag lämnat ett förslag till färdplan för utveckling av regler om klimatdeklarationer av byggnader. Bygg­ och anläggningssektorn har också tagit fram en färdplan för en omställning till ett fossilfritt Sverige och även den kan bidra till en utveckling mot klimatneutralitet. Länk till Boverkets arbete med klimatdeklarationer och Bygg­ och anläggningssektorns färdplan hittar du nedan under "Relaterad information".

På Boverkets webbplats finns en vägledning om livscykelanalyser för byggnader. Syftet är att uppmuntra och motivera fler till att efterfråga och beställa en livscykelanalys (LCA) vid uppförande av byggnader. LCA är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. Med en LCA kan man ta reda på i vilket skede av en byggnads livscykel en viss miljöpåverkan är som störst. Resultatet kan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Du hittar länk till vägledningen nedan under "Relaterad information".

Energianvändningen ökar

Även om genomsnittlig energianvändning per kvadratmeter i byggnader har minskat, så har den totala användningen av energi i bygg­ och fastighetssektorn ökat med 10,5 procent sedan 2008. Nya byggnader använder relativt lite energi för uppvärmning och varmvatten, medan äldre byggnader ofta använder betydligt mer.

Hur mycket energi som nya byggnader får använda till uppvärmning, kylning, varmvatten och fastighetsel regleras av energihushållningskraven i  Boverkets byggregler,  BBR. Reglerna om energihushållning i BBR ändrades i september 2020 för att anpassas till ändringar i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (direktiv 2010/31/EU med ändringar i direktiv 2018/844/EU). I BBR är energihushållningskraven uttryckta i primärenergital som beräknas med en viktningsfaktor för olika energibärare: el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränslen, fossil olja och fossil gas. Efter ändringarna 2020 bidrar energihushållningskraven bättre till att styra mot hållbara uppvärmningslösningar och minskad klimatpåverkan.

Vid ändring av befintliga byggnader ska nybyggnadskrav eftersträvas både för klimatskärm och energikrav, men hänsyn måste samtidigt tas till kulturvärden och förbudet mot förvanskning i plan­ och bygglagen. Sverige har flera styrmedel som ger incitament till att genomföra energieffektivisering i samband med renoveringar, där generella energi – och koldioxidskatter är det grundläggande styrmedlet. För att se till att det nationella målet om 50% effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005 uppfylls har Energimyndigheten har i uppdrag att ta fram så kallade sektorsstrategier. Uppdraget ska ske i form av dialog med branschens aktörer om lämpliga målsättningar och åtgärder för hur olika sektorer ska bidra till det övergripande energieffektiviseringsmålet.

Avfall

Inom byggsektorn uppkom det i Sverige under 2018 totalt cirka 12,4 miljoner ton primärt bygg­ och rivningsavfall, varav drygt 0,6 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och 22 procent av allt farligt avfall sedan den stora mängden gruvavfall räknats bort. Mellan 2016 och 2018 ökade den totala mängden avfall från byggsektorn med 2,5 miljoner ton. Cirka 52 procent av avfall som har identifierats som bygg­ och rivningsmaterial återvanns 2018. Stora flöden av bygg­ och rivningsavfall ingår dock inte i avfallsstatistiken, där återvinningen uppskattas vara mycket hög. Enligt etappmålet Ökad resurshushållning i byggsektorn inom det nationella miljömålssystemet ska insatser vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke­farligt byggnads­ och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent senast år 2020.
 
Den 1 augusti 2020 ändrades reglerna i plan- och bygglagen om avfall, bland annat på så sätt att kontrollplanen numera ska omfatta inte bara rivningsavfall utan även avfall från andra slags byggåtgärder (till exempel nybyggnad), liksom byggprodukter som kan återanvändas. Ändringarna gjordes till följd av revideringar i EU:s avfallsdirektiv i juli 2018.

Miljöindikatorer, bygg- och fastighetssektorn utsläpp respektive användning 2018

  Utsläpp från sektorn, inhemsk produktion Utsläpp från övriga sektorer, inhemsk produktion Totala utsläpp i Sverige Sektorns andel av totala utsläpp i Sverige Tillägg utsläpp från import Utsläpp från inhemsk produktion och import
Växthusgaser (miljoner ton CO2-ekvivalenter) 11,8 45 57 20,6 % 5,8 17,7
NOx (tusen ton) 29 169 198 15 % 24 53
SO2 (tusen ton) 5 46 51 10 % 1 6
Partiklar (tusen ton) 15 50 64 23 % 18 33
  Användning i sektorn, inhemsk produktion Användning i övriga sektorer, inhemsk produktion Total användning i Sverige Sektorns andel av total användning i Sverige Tillägg import Total användning i inhemsk produktion och import
Total energianvändning (TWh) 105 210 314 33 % 5 110
därav förnybar energi (TWh) 65 88 154 42 % 2 67
därav fossil energi (TWh) 30 121 151 20 % 3 33
därav el från kärnkraft som går till uppvärmning (TWh) 9 0 9     9
Miljöfarliga kemikalier (tusen ton) 82 1 685 1 768 5 % 43 126
Hälsofarliga kemikalier, exklusive cement (tusen ton) 639 7 352 7 991 8 % 218 857
Generering av avfall avser år 2018 Generering av avfall, byggverksamhet Generering av avfall övr sektorer inkl. hushåll (exkl. utvinning av mineral) Generering av avfall totalt i Sverige inkl. hushåll (exkl. utvinning av mineral) Bygg- och fastighetssektorns andel av tot genererat avfall (exkl. utvinning av mineral) Andel återvunnet icke-farligt bygg- och rivningsavfall  
Generering av avfall, byggverksamhet, miljoner ton 12,4 22,7 35,1 35 % 52 % -
därav icke farligt avfall, miljoner ton 11,7 20,5 32,2 36 % - -
därav farligt avfall, miljoner ton 0,6 2,2 2,9 22 % - -

Källa: Boverket/SCB

Miljöindikatorer

Revidering av indikatorerna

SCB har genomfört en revidering av hela tidsserien för 2008-­2018 inför den senaste uppdateringen av miljöindikatorerna. Revideringen av underlaget har påverkat resultatet av miljöindikatorerna jämfört med tidigare redovisning.

Faktorer som har påverkat nivåerna och trenderna av indikatorerna:

  • Nationalräkenskapernas allmänna översyn har resulterat i ny ekonomisk struktur kring tillförsel och användning för åren 2015-­2018.
  • Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft har reviderats för tidsserien 2008­-2018. Främst har en ny metod för att beräkna utsläpp från Svenska ekonomiska aktörer (framförallt inom sjöfart, flyg och tunga lastbilar) utanför Sveriges territorium tillämpats. Detta kallas för en residensjustering. 

SCB använder databasen Exiobase för att skatta utsläpp kopplade till importerade produkter. För importen relaterat till växthusgaser har en ny version av Exiobase använts. I den nya Exiobase har flertalet uppdateringar gjorts, bland annat kring allokering av energiflöden och handelsdata för de senaste åren.

Översynen av statistiken har även inneburit uppdaterade serier för den inhemska produktionen, framför allt vad gäller utsläpp av växthusgaser och total energianvändning.

Om miljöindikatorerna

Boverkets miljöindikatorer kvantifierar bygg-­ och fastighetssektorns miljöpåverkan. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljöfarliga­ och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall. Boverket är målansvarig myndighet för det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och miljöindikatorerna är en av indikatorerna för att följa upp målet.

Indikatorerna visar miljöpåverkan för bygg- och fastighetssektorn ur ett livscykelperspektiv, vilket innebär att avsteg från den officiella statistiken har gjorts. Analysen inkluderar miljöpåverkan för all bygg­ och fastighetsverksamhet i Sverige, inklusive leverantörskedjorna. Indikatorerna uppdateras årligen (förutom för avfall). Uppgifterna baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB:s miljöräkenskaper) förutom för avfall som baseras på underlag från Naturvårdsverket vartannat år. SCB uppdaterar hela tidsserien i de underliggande siffrorna för att uppgifterna ska vara så jämförbara som möjligt mellan åren.

Skillnaden mellan Boverkets miljöindikatorer och SCB:s miljöräkenskaper  ligger framför allt i de tillägg som Boverket gör för att fånga byggnadernas livscykel, medan SCB strikt följer regelverket för hur statistiken ska rapporteras till EU. Den största skillnaden är hopslagningen av bygg- och fastighetssektorn, liksom Boverkets tillägg av energi för uppvärmning som i den officiella statistiken istället redovisas på den slutliga användaren (hushåll, företag osv., dvs. kallhyra tillämpas).

Skillnader i statistiken jämfört med andra nationella totaler

Livscykelanalysen görs genom en så kallad utvidgad input­outputanalys. Uppgifterna om utsläpp kopplade till bygg­ och fastighetssektorn i Boverkets miljöindikatorer skiljer sig till viss del från den officiella statistiken. Olika typer av statistik följer olika regelverk som ofta är internationellt reglerade för att underlätta jämförelse mellan olika länder. Exempelvis skiljer sig de totala utsläppen åt mellan de data som används i miljöräkenskaperna och de data som Naturvårdsverket publicerar.

Mer om skillnaderna i statistiken och de tillägg som Boverket gör finns under menyn "Om miljöindikatorerna".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen