Miljöindikatorer – aktuell status
Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för 5 till 40 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till ytterligare utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.
Bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan
Boverkets miljöindikatorer baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) och samtliga data gäller för 2020 (senast tillgängliga data från SCB). Inför denna revidering har Boverket gjort en större översyn av metoden för att skatta miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn vilket gör att data skiljer sig mot tidigare år. Hela tidsserien räknas dock om så att det går att se en utveckling över tid.
När både inhemsk produktion och import läggs ihop visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan olika trender för de olika indikatorerna. Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorer på följande:
- en minskning av växthusgasutsläpp, kväveoxidutsläpp och användning av hälsofarliga kemikalier
- en ökning av partikelutsläpp, total energianvändning och användning av miljöfarliga kemikalier.
Under 2008–2020 har förädlingsvärdet och sysselsättning i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja ökat med 22 respektive 27 procent. Att man har sett minskade utsläpp av växthusgaser och samtidigt en ökad produktion sedan 2008 innebär att man har lyckats frikoppla produktionen från bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn. Det gäller även för indikatorerna ”utsläpp av kväveoxider” och ”användningen av hälsofarliga kemikalier”.
Jämfört med året innan, har utsläpp av växthusgaser, kväveoxider, partiklar, total energianvändning och användning av hälsofarliga kemikalier minskat, medan användning av miljöfarliga kemikalier har ökat. Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 0,6 procent 2020 jämfört med 2019. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med knappt 1 procent under samma period.
Utveckling för indikatorerna sedan tidsseriens början 2008, 3-års snitt och året före
| Indikator | sedan 2008 | 3-årssnitt | sedan 2019 |
| Växthusgaser (tusen ton CO2-ekvivalenter) | -18 % | -6% | -9 % |
| NOx (tusen ton) | -15 % | -4 % | -6 % |
| Partiklar (tusen ton) | 3 % | -1 % | -1 % |
| Total energianvändning (TWh) | 3 % | -2 % | -5 % |
| Miljöfarliga kemikalier (tusen ton) | 201 % | 10 % | 29 % |
| Hälsofarliga kemikalier, exkl. cement (tusen ton) | -11 % | -3 % | -5 % |
| Sysselsättning (1000 anställda) | 27 % | 3 % | 0,6 % |
| Förädlingsvärde (MSEK, 2015 års fasta priser) | 22 % | 5 % | 0,9 % |
Källa: Boverket/SCB
Utsläpp av växthusgaser minskar
Totalt sett var utsläppen av växthusgaser (inhemska utsläpp och import) från bygg- och fastighetssektorn cirka 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020 vilket var lägre än året innan, då de låg på cirka 17,5 miljoner ton. Både minskade utsläpp från importerade produkter och från produktion i Sverige bidrog till den totala minskningen mellan 2019 och 2020.
Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp (exklusive import) står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2020. Jämfört med 2019 är detta en ökning med 1 procent. Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 0,6 procent 2020 jämfört med 2019. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med knappt 1 procent under samma period.
Sektorn stod även för 19 procent av Sveriges totala kväveoxidutsläpp, 26 procent av partikelutsläppen, 34 procent av energianvändningen samt 8 respektive 5 procent av användningen av hälsofarliga och miljöfarliga kemikalier. Mängden genererat avfall stod för 40 procent av totalen för Sverige. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder på grund av import i bygg- och fastighetssektorns värdekedja.
Nya styrmedel för att minska klimatpåverkan
En ny lag om klimatdeklaration för nya byggnader trädde i kraft den 1 januari 2022. Införandet av lagen är ett nytt styrmedel för att minska klimatpåverkan från byggnader vid uppförande. Boverket har med anledning av den nya lagen om klimatdeklaration haft i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för att underlätta införandet av den. I början av januari 2022 publicerade Boverket en klimatdatabas och ett klimatdeklarationsregister för användning vid klimatdeklaration av byggnader. Vägledning om de nya reglerna finns i Boverkets handbok om klimatdeklarationer. Där finns även klimatdatabasen och klimatdeklarationsregistret. En uppdatering av handboken publicerades i maj 2022. Under hösten 2022 har även en stor informationskampanj om regler om klimatdeklaration för byggnader rullat. I februari 2022 fick Boverket ett regeringsuppdrag om att ta fram författningsförslag om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan som kan införas tidigare än 2027. Uppdraget avrapporterades i maj 2023.
Boverkets handbok om klimatdeklarationer
Uppdrag om hur påskynda införande av gränsvärden om klimatpåverkan från byggnader
Nordiska ministerrådet har beslutat om en ökad nordisk harmonisering av byggregler om klimatpåverkan. För att främja nordisk harmonisering genomfördes bland annat ett fjärde nordiskt klimatforum ”Nordic Climate Forum for Construction” i september 2022 i Oslo. Deltagare kom från de nordiska byggmyndigheterna, från EU-kommissionen och från nordiska byggbranschen. Syftet med forumet var att ge information om kommande klimatregler för byggnader i Norden för att öka nordisk harmonisering samt att harmonisera med EU-kommissionens arbete på området. Forumet är inspelat och kan hittas via länken nedan.
Inom EU pågår ett ökat fokus på klimatpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. EU:s taxonomi för hållbara investeringar fastställer kriterier för att avgöra när en ekonomisk verksamhet, exempelvis inom bygg- och fastighetsverksamhet, ska anses vara miljömässigt hållbar. Syftet med taxonomin är att skapa ett gemensamt verktyg för finansmarknadsaktörer inom EU för att driva finansmarknaden mot en mer hållbar praxis, vilket förhoppningsvis kommer att leda till mer investeringar i bland annat klimatfrämjande åtgärder. Genom taxonomin kan investerare identifiera och jämföra om olika investeringar är miljömässigt hållbara. Från 1 januari 2022 är två av de sex miljömålen obligatoriska att rapportera om – ”begränsning av klimatförändringar” och ”anpassning till klimatförändringar”. Från 2023 ska även de övriga fyra miljömålen bli obligatoriska att rapportera.
EU-kommissionen publicerade i slutet av 2021 ett förslag till revidering av direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (EPBD), vilket är en del av EU-kommissionens arbete med ”Fit for 55” som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent till 2030. Enligt förslaget ska bland annat klimatpåverkan för nya byggnader redovisas ur ett livscykelperspektiv med hjälp av en indikator för global uppvärmningspotential (GWP). Den globala uppvärmningspotentialen ska beräknas och redovisas för nya byggnader över 2000 kvadratmeter golvarea från och med 2027 och för alla nya byggnader från och med 2030.
Inom ramen för det nationella initiativet Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner som beskriver hur de ska bli fossilfria eller klimatneutrala senast år 2045. En av dessa branscher är bygg- och anläggningssektorn som 2018 tog fram en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja med nettonollutsläpp av växthusgaser 2045. Senaste uppföljningsrapporten av färdplanen har publicerats 2022 och där redovisas framsteg och utmaningar som branschen har gjort sedan 2018. Framsteg som nämns under 2022 är bland annat ökad elektrifiering av arbetsmaskiner, många pilotprojekt inom återbruk samt att fler tillverkare producerar klimatförbättrad betong. Som utmaningar anges bland annat tillståndsprocesserna för att säkerställa klimateffektiva byggmaterial och kompetens inom offentlig upphandling.
Uppföljning av färdplanerna 2022 (på Fossilfritt Sveriges webbplats)
Energianvändningen ökar något
Energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn av både inhemsk och importerad energi uppgick i snitt till 107 TWh för perioden 2008–2020. Energianvändningen för 2020 ligger cirka 5 procent lägre jämfört med genomsnittsvärdet för hela perioden och är 5 TWh lägre än 2019. Den totala användningen av energi i bygg och fastighetssektorn har dock ökat med 3 procent sedan 2008.
Nya styrmedel för att begränsa energianvändning
I ändringsförslaget av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) som presenterades i slutet av 2021 läggs allt större fokus på minskad klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, renovering och energieffektivisering av byggnadsbeståndet. På grund av kriget i Ukraina presenterade EU-kommissionen en plan som kallas ”RePowerEU” i maj 2022 med syfte att minska EU:s beroende av fossila bränslen, öka energibesparingar och främja användningen av förnybar energi. Planen är ett tillägg till energiprestandadirektivet, energieffektiviseringsdirektivet och förnybartdirektivet. Planen innehåller förslag om optimering av byggnader med hänsyn till utnyttjande av solenergi, förenklade processer för förnybar energiproduktion och skärpta krav på energibesparing.
I förslaget till nytt energiprestandadirektiv (EPBD) finns ett nytt begrepp, nollutsläppsbyggnader zero emission building (ZEB). Sådana byggnader ska få energiklass A0 i en mer harmoniserad energiklassning mellan EU:s medlemsstater. Målet är att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader 2050. En nollutsläppsbyggnad får inte ha några fossila koldioxidutsläpp på plats. I energideklarationer ska även en GWP-indikator redovisas. Andra krav är energieffektivisering av befintlig bebyggelse och en nationell renoveringsplan med konkreta åtgärder. Nya energikrav ska minst vara lika med kraven för nollutsläppsbyggnader och dessa krav fastställs på samma sätt som i dag.
Det finns krav sedan 2021 på individuell mätning och debitering av uppvärmning och tappvarmvatten (IMD) för lägenheter i flerbostadshus med sämst energiprestanda och där det görs större förändringar av tappvarmvattensystemet. Syftet är att ge incitament till minskad energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten genom att de boende får information och återkoppling av energianvändningen. Sedan den 1 juli 2022 finns regler som ytterligare ska hjälpa de boende att göra val, individuell mätning och debitering för tappvatten ska installeras även i nya flerbostadshus.
I syfte att påskynda energieffektiviseringen i småhus har regeringen förslagit ett nytt treårigt energistöd med start 2023. Bidragets syfte är energieffektivisering i småhus som värms upp med direktverkande el eller gas för att minska sårbarheten för höga energipriser och bidra till ökad försörjningstrygghet. Bidragets utformning bedöms klargöras under inledningen av 2023.
Avfallsmängderna ökar
Totalt uppkom 14,2 miljoner ton avfall från byggsektorn under 2020. Det är ökning med 16 procent jämfört med 2018 och 55 procent jämfört med 2014. Återvinningsgraden för icke-farligt bygg- och rivningsavfall beräknades till 53 procent för 2020.
Nya styrmedel för att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen
Byggsektorn står för en stor del av uttaget av naturresurser och avfallsgenereringen. Bygg- och fastighetssektorn behöver därför bli mer cirkulär genom ökad återanvändning av byggnader och byggprodukter. Flera initiativ pågår i byggsektorn i Sverige, inom olika forskningsprojekt, i nordiskt samarbete och inom EU. Flera myndigheter har även fått regeringsuppdrag på detta område. Boverket har fått i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att utveckla offentlig upphandling så att den blir mer cirkulär och fossilfri.
År 2020 ändrades plan- och bygglagen (2010:900), PBL, om kontrollplanens innehåll. Syftet med ändringarna var att förebygga bygg- och rivningsavfall och främja selektiv rivning. Ändringarna innebar att uppgifter måste lämnas i kontrollplanen om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand. Det ska också anges vilket avfall som bygg- eller rivningsåtgärderna kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand. Det ska särskilt framgå hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Den kontrollansvarige för bygg- eller rivningsåtgärderna ska hjälpa byggherren att identifiera återanvändbara byggprodukter. Vid det tekniska samrådet som hålls av byggnadsnämnden ska man gå igenom hur identifieringen av återanvändbara byggprodukter har gjorts.
Nya bestämmelser började även gälla 2020 i Avfallsförordningen (2020:614) för hanteringen av bygg- och rivningsavfall. Bland annat ska den som producerar bygg- och rivningsavfall sortera ut angivna avfallsslag och förvara dessa skilda från varandra och från annat avfall.
| Utsläpp från sektorn, inhemsk produktion | Utsläpp från övriga sektorer, inhemsk produktion | Totala utsläpp i Sverige | Sektorns andel av totala utsläpp i Sverige | Tillägg utsläpp från import | Utsläpp från inhemsk produktion och import | |
| Växthusgaser (miljoner ton CO2-ekvivalenter) | 9,8 | 38 | 48 | 21 % |
6,1 | 15,9 |
| NOx (tusen ton) | 27 | 114 | 142 | 19 % | 20 | 47 |
| Partiklar (tusen ton) | 15 | 43 | 58 | 26 % | 19 | 34 |
| Användning i sektorn, inhemsk produktion | Användning i övriga sektorer, inhemsk produktion | Total användning i Sverige | Sektorns andel av total användning i Sverige | Tillägg import | Total användning i inhemsk produktion och import | |
| Total energianvändning (TWh) | 97 | 185 | 282 | 34 % | 5 | 101 |
| därav förnybar energi (TWh) | 65 | 92 | 157 | 41 % | 2 | 67 |
| därav fossil energi (TWh) | 25 | 93 | 118 | 21 % | 3 | 28 |
| därav el från kärnkraft som går till uppvärmning (TWh) | 6 | 0 | 6 | 6 | ||
| Miljöfarliga kemikalier (tusen ton) | 94 | 1 801 | 1 895 | 5 % | 52 | 147 |
| Hälsofarliga kemikalier, exklusive cement (tusen ton) | 625 | 7 611 |
8 236 |
8 % | 236 | 862 |
| Generering av avfall, byggverksamhet | Generering av avfall övr sektorer inkl. hushåll (exkl. utvinning av mineral) | Generering av avfall totalt i Sverige inkl. hushåll (exkl. utvinning av mineral) | Bygg- och fastighetssektorns andel av tot genererat avfall (exkl. utvinning av mineral) | Andel återvunnet icke-farligt bygg- och rivningsavfall | |
| Generering av avfall, byggverksamhet, miljoner ton | 14,2 | 21,5 | 35,7 | 40 % | 53 % |
| därav icke farligt avfall, miljoner ton | 13,5 | 19,0 | 32,5 | 42 % | - |
| därav farligt avfall, miljoner ton | 0,6 | 2,6 | 3,2 | 19 % | - |
Källa: Boverket/SCB
Revidering av metoden för miljöindikatorerna
På uppdrag av Boverket genomför SCB löpande förbättringar av metoden för att skatta miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Här förklaras de förbättringar som genomförts inför årets publicering av Boverkets miljöindikatorer. SCB gör en revidering av hela tidsserien för 2008–2020 så att det går att följa utvecklingen över tid.
Översyn av fördelningen av mark- och grundarbeten
För framtagning av miljöindikatorer används en så kallad fördelningsnyckel för att särskilja beräkningens indata mellan byggande av hus från byggande av vägar och järnvägar och övriga anläggningar.
För uppdateringen 2022 har en särskild översyn av fördelningen av mark- och grundarbeten gjorts. Detta innebär att miljöpåverkan från mark- och grundarbeten tidigare har överskattats med drygt 5 procent för byggande av hus och därmed samtidigt underskattats för övriga verksamheter.
Fördelningen mellan bygg- och fastighetssektorn
SCB har på uppdrag av Boverket även sett över fördelningen av miljöpåverkan mellan bygg- och fastighetssektorn. Det gäller miljöpåverkan från nybyggnad respektive renovering-, om- och tillbyggnad.
Tidigare år skattades endast miljöpåverkan från renovering, baserad på fastighetssektorns inköp av byggtjänster från byggsektorn. Denna del har därför belastat fastighetssektorn i stället för byggsektorn.
I denna översyn av fördelningen mellan bygg- och fastighetssektorn har även en skattning av om- och tillbyggnad gjorts, baserad på fastighetssektorns bygginvesteringar. Det har möjliggjort att även miljöpåverkan från om- och tillbyggnad numera belastar fastighetssektorn i stället för byggsektorn. Denna del har tidigare inte varit möjlig att särskilja från byggverksamhet.
Översynen har medfört förbättringar av underlaget. För att tydliggöra den nya fördelningen så används följande nya begrepp för delbranscherna jämfört med tidigare år:
- Miljöpåverkan från nybyggnad
- Miljöpåverkan från fastighetsförvaltning - renovering, om- och tillbyggnad och övrig
- Miljöpåverkan från uppvärmning
Miljöpåverkan från industriell spillvärme
SCB har även på uppdrag av Boverket justerat modellen så att miljöpåverkan från industriell spillvärme vid fjärrvärmeproduktion inte belastar fjärrvärmeproduktionen i modellen, utan i stället belastar industriverksamheten som producerar avfallet (spillvärmen).
Med denna ändring av allokeringsmetod så används samma metod som i Boverkets klimatdatabas för fjärrvärme. Därmed underlättas uppföljning av klimatpåverkan från olika källor som miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn och klimatdeklarationer för byggnader. Denna metod används dessutom inom ramen för Naturvårdsverkets klimatklivet och Värmemarknadskommittén metod för miljövärdering av fjärrvärme .
Miljövärdering av fjärrvärme (på Energiföretagen Sveriges webbplats)
Förenklad metod för beräkning av cementmängder
Metoden för hur cementmängderna i byggbranschen beräknas har förenklats genom att betrakta byggbranschen som ett aggregat (dvs. ej uppdelat på delbranscher) genom hela tidsserien. Aggregatet disaggregeras sedan enligt gränsdragningen för miljöindikatorer med hjälp av data från SCB undersökningen Företagens ekonomi. Detta har gjorts för att förbättra indikatorns jämförbarhet över tid.
Ny version av EXIOBASE för skattning av utsläpp från import
SCB använder databasen EXIOBASE för att skatta utsläpp från importerade produkter. För växthusgasutsläpp relaterade till import har en ny version av EXIOBASE använts. I den nya EXIOBASE har flertalet uppdateringar gjorts, bland annat kring metanutsläpp från råoljeutvinning.
Om miljöindikatorerna
Boverkets miljöindikatorer kvantifierar bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljöfarliga och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall. Boverket är målansvarig myndighet för det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och miljöindikatorerna används för att följa upp målet.
Indikatorerna visar miljöpåverkan för bygg- och fastighetssektorn ur ett livscykelperspektiv, vilket innebär att avsteg från den officiella statistiken har gjorts. Analysen inkluderar miljöpåverkan för all bygg och fastighetsverksamhet i Sverige, inklusive leverantörskedjorna. Indikatorerna uppdateras årligen (förutom för avfall som uppdateras när nya data kommer in vartannat år). Uppgifterna baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB:s miljöräkenskaper). SCB uppdaterar hela tidsserien i de underliggande siffrorna för att uppgifterna ska vara så jämförbara som möjligt mellan åren. Skillnaden mellan Boverkets miljöindikatorer och SCB:s miljöräkenskaper ligger framför allt i de tillägg som Boverket gör för att fånga byggnadernas livscykel, medan SCB strikt följer regelverket för hur statistiken ska rapporteras till EU. Den största skillnaden är hopslagningen av bygg- och fastighetssektorn, liksom Boverkets tillägg av energi för uppvärmning som i den officiella statistiken i stället redovisas på den slutliga användaren (hushåll, företag, kallhyra tillämpas).
Skillnader i statistiken jämfört med andra nationella totaler
Beräkningen utifrån ett livscykelperspektiv görs genom en så kallad utvidgad input-output-analys. Uppgifterna om utsläpp från bygg- och fastighetssektorn i Boverkets miljöindikatorer skiljer sig till viss del från den officiella statistiken. Olika typer av statistik följer olika regelverk som ofta är internationellt reglerade för att underlätta jämförelse mellan olika länder. Exempelvis skiljer sig de totala utsläppen åt mellan de data som används i miljöräkenskaperna och de data som Naturvårdsverket publicerar.
Mer om skillnaderna i statistiken och de tillägg som Boverket gör finns på sidan Om miljöindikatorerna.