På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Miljöindikatorer - aktuell status

Sju figurer som visar uppdaterade siffror för Boverkets miljöindikatorer. Siffrorna återfinns i text på denna sida och på undersidor.
Illustration: Boverket

Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för cirka 10 till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige från svensk produktion inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.

Boverkets miljöindikatorer baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) och samtliga data gäller för 2017 (senast tillgängliga data från SCB) förutom för avfall där nya data kommer vartannat år (senaste data är 2016). Avfallsindikatorn baseras på underlag från Naturvårdsverket och avviker från metoden för övriga indikatorer på grund av brist på branschdetaljerad statistik.

När både inhemsk produktion och import läggs ihop visar den senast beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan sammanfattningsvis en trend med ökade utsläpp och användning jämfört med året innan. Den ökande trenden gäller för flertalet av de utvalda indikatorerna: växthusgaser, kväveoxider, partiklar och bränsleanvändning (se tabell nedan). Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorerna på en liten minskning av utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och partiklar medan energianvändning och användningen av miljöfarliga kemikalier har ökat.

Utveckling av utvalda indikatorer sedan året före, 3-års snitt och tidsseriens början 2008

Tabell som visar miljöindikatorer.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa: Boverket/SCB

Utsläpp av växthusgaser ökar

Totalt sett var utsläppen av växthusgaser (inhemska utsläpp och import) från bygg- och fastighetssektorn cirka 18,1 miljoner ton år 2017 vilket var något högre än året innan, då de låg på cirka 17,6 miljoner ton. Ökningen beror på utsläpp från importerade byggprodukter eftersom utsläppen från den inhemska produktionen har minskat med ungefär två procent under samma period. Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp (exklusive import) står för cirka 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2017. Jämfört med 2016 är detta en minskning från 20 procent. Mellan dessa år har även aktiviteten inom bygg- och fastighetssektorn ökat liksom byggnadsinvesteringarna.

Sektorn stod även för 12 procent av Sveriges totala kväveoxidutsläpp, 23 procent av partikelutsläppen, 32 procent av energianvändningen samt 11 respektive 4 procent av användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier. Mängden genererat avfall stod för 31 procent. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder på grund av import av byggprodukter från andra länder. Av de miljöfarliga kemiska produkter sektorn använder importeras 87 procent.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär att alla sektorer behöver bidra för att klimatmålet ska kunna nås, det gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Det finns behov av en ökad medvetenhet om vilken betydelse olika val i byggskedet har för miljön. Boverket har bedömt att det finns en informationsobalans mellan marknadens aktörer. Kraftfulla insatser behövs från sektorn för att klimatmålet ska kunna nås. Regering kommer att införa krav på redovisning av utsläpp av växthusgaser från byggnader.

Den nya lagen om klimatdeklaration av byggnader som uppförs ska träda i kraft den 1 januari 2022 och omfatta de som söker bygglov efter den 1 januari 2022. Syftet med den nya lagen är att öka kunskapen om klimatpåverkan vid uppförande av byggnader och att på sikt minska klimatpåverkan. Boverket har med anledning av den kommande lagen fått i uppdrag av regeringen att inleda ett förberedande arbete för att underlätta införandet av den. Bygg- och anläggningssektorn har tagit fram en färdplan för en omställning till ett fossilfritt Sverige och även den kan bidra till en utveckling mot klimatneutralitet. Länk till Boverkets arbete med klimatdeklarationer och Bygg- och anläggningssektorns färdplan hittar du nedan under "Mer information".

På Boverkets webbplats finns en vägledning om livscykelanalyser för byggnader. Syftet är att uppmuntra och motivera fler till att efterfråga och beställa en livscykelanalys (LCA) vid uppförande av byggnader. LCA är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. Med en LCA kan man ta reda på i vilket skede av en byggnads livscykel en viss miljöpåverkan är som störst. Resultatet kan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Du hittar länk till vägledningen nedan under "Mer information".

Naturvårdsverket och Boverket har, inom ramen för Miljömålsrådets arbete, tagit fram en modell och ett referensscenario som visar utsläpp av växthusgaser från den svenska bygg- och fastighetssektorn fram till 2050. Modellen för scenarierna är tänkt att på sikt kunna användas som stöd för att analysera den pågående utvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn, möjligheterna för sektorn att bidra till de nationella klimatmålen samt för sektorn att själv följa upp sina egna klimatmål. Du hittar länk till PM och rapport som beskriver modellen under "Mer information".

Energianvändningen ökar

Även om genomsnittlig energianvändning per m2 i byggnader har minskat, så har den totala användningen av energi i bygg- och fastighetssektorn ökat med 9 procent sedan 2008. Nya byggnader använder relativt lite energi för uppvärmning och varmvatten, medan äldre byggnader ofta använder betydligt mer.

Hur mycket energi som nya byggnader får använda till uppvärmning, kylning, varmvatten och fastighetsel regleras av energihushållningskraven i BBR. Efter ändringen av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda har de svenska energihushållningsreglerna setts över. Framför allt föreslås en ändring av viktningsfaktorerna för olika energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas) vid beräkning av byggnadens energiprestanda så att energiprestandan på ett bättre sätt speglar byggnadens klimat­påverkan utifrån de energislag som byggnaden använder.

Vid ändring av befintliga byggnader ska nybyggnadskrav eftersträvas både för klimatskal och energikrav, men hänsyn måste samtidigt tas till kulturvärden och förbudet mot förvanskning i plan- och bygglagen. Sverige har flera styrmedel som ger incitament till att genomföra energieffektivisering i samband med renoveringar, där generella energi – och koldioxidskatter är det grundläggande styrmedlet. För att se till att det nationella målet om 50% effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005 uppfylls har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram så kallade sektorsstrategier. Uppdraget ska ske i form av dialog med branschens aktörer om lämpliga målsättningar och åtgärder för hur olika sektorer ska bidra till det övergripande energieffektiviseringsmålet.

Miljöindikatorer, bygg- och fastighetssektorn utsläpp respektive användning 2017

Sammanställning av miljöindikatorer.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa: Boverket/SCB
Miljöindikatorer

Revidering av indikatorerna

SCB har genomfört en revidering av hela tidsserien för 2008-2017 inför den senaste uppdateringen av miljöindikatorerna. Revideringen av underlaget har påverkat resultatet av miljöindikatorerna jämfört med tidigare redovisning.

Faktorer som har påverkat nivåerna och trenderna av indikatorerna:

  • Nationalräkenskapernas allmänna översyn har resulterat i ny ekonomisk struktur kring tillförsel och användning för åren 2015-2017.
  • Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft har reviderats för tidsserien 2008-2017. Revideringarna har främst rört branschfördelningar samt nya indata från SMED som beräknar de nationella utsläppen åt Naturvårdsverket.
  • Kemikalieinspektionen har reviderat produktregistret för att minimera dubbelräkningar i databasen.

SCB använder databasen Exiobase för att skatta utsläpp kopplade till importerade produkter. För importen relaterat till växthusgaser har en ny version av Exiobase använts. I den nya Exiobase har flertalet uppdateringar gjorts, bland annat kring allokering av energiflöden, nya faktorer för uppräkning, och nya indata.

Översynen av statistiken har även inneburit uppdaterade serier för den inhemska produktionen, framför allt vad gäller utsläpp av växthusgaser och total energianvändning. Även om samtliga år har ändrats, har det i vissa fall påverkat utvecklingen mellan åren.

Om miljöindikatorerna

Boverkets miljöindikatorer kvantifierar bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall. Boverket är målansvarig myndighet för det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och miljöindikatorerna är en av indikatorerna för att följa upp målet.

Indikatorerna visar miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Analysen inkluderar miljöpåverkan för all bygg- och fastighetsverksamhet i Sverige, inklusive leverantörskedjorna. Indikatorerna uppdateras årligen (förutom för avfall). Uppgifterna baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) förutom för avfall som baseras på underlag från Naturvårdsverket vartannat år. SCB uppdaterar hela tidsserien i de underliggande siffrorna för att uppgifterna ska vara så jämförbara som möjligt mellan åren.

Skillnader i statistiken jämfört med andra nationella totaler

Livscykelanalysen görs genom en så kallad utvidgad input-outputanalys. Uppgifterna om utsläpp kopplade till bygg- och fastighetssektorn i Boverkets miljöindikatorer skiljer sig till viss del från den officiella statistiken. Olika typer av statistik följer olika regelverk som ofta är internationellt reglerade för att underlätta jämförelse mellan olika länder. Exempelvis skiljer sig de totala utsläppen åt mellan de som används i miljöräkenskaperna och de som Naturvårdsverket publicerar.

Skillnaden mellan Boverkets miljöindikatorer och SCB:s miljöindikatorer ligger framför allt i de tillägg som Boverket gör för att fånga byggnadernas livscykel, medan SCB strikt följer regelverket för hur statistiken ska rapporteras.

Mer om skillnaderna i statistiken och de tillägg som Boverket gör finns under "Om miljöindikatorerna".

Sidansvarig: Webbredaktionen