På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ta stöd i arkitekturens kärnvärden

Granskad: 

En miljö som är medvetet och omsorgsfullt gestaltad innehåller vissa grundläggande värden. I texten lyfter vi tre kärnvärden – funktion, upplevelse och robusthet – som arkitekturen behöver omfatta på alla skalor, från helheten till detaljerna, och som behöver vara i balans med varandra. Det är begrepp som kan vara användbara i ditt samtal om arkitektur och gestaltad livsmiljö, såväl internt som i mötet med exempelvis byggaktörer och medborgare.

Illustration med människor, djur, bil, cykel, hus och miljö.
Funktion, upplevelse och robusthet. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Det finns ingen exakt metod för att mäta arkitektonisk kvalitet. Men för att vi ska få en god gestaltad livsmiljö behöver vissa grundläggande värden vara närvarande och i balans med varandra. I denna text beskriver vi kortfattat tre egenskaper eller kärnvärden som ofta har använts som kännetecknande för medveten och omsorgsfull arkitektur, nämligen funktion, upplevelse och robusthet eller långsiktig hållbarhet. De är i hög grad överlappande och beroende av varandra. Begreppen kan tillämpas vare sig vi betraktar en enskild byggnad, en blandad bebyggelsemiljö eller en hel stadsplan.

Funktion

Funktionen hos en byggnad eller miljö kan handla om hur användbar den är utifrån sitt aktuella syfte och behoven hos olika målgrupper. Hur väl den är utformad med tanke på entréernas placering och tydlighet, om planlösningen gör det lätt att orientera sig och ta sig omkring, om de rum och passager som behövs är tillräckliga, om ljus- och ljudmiljön är tillfredsställande och alla detaljer är ändamålsenligt utformade. En funktionell aspekt är också om arkitekturen genom sin gestaltning berättar hur vi kan och får närma oss den och ta del av dess innehåll, exempelvis genom att kommunicera öppenhet eller slutenhet. Även vid gestaltningen av grönska och naturmiljöer har funktionsvärdet stor betydelse.

På den större skalan kan det handla om hur hela staden, orten eller kommunen hänger samman, om hur man kan hitta vägen och ta sig fram. Den övergripande strukturens funktion gäller också hur bostäder, arbetsplatser, ytor och byggnader för handel, samhällsservice och rekreation är placerade i relation till varandra. Lokaliseringen påverkar åtkomligheten och den fysiska tillgängligheten för ortens invånare. En struktur med god funktion främjar möten och folkliv, erbjuder platser för avskildhet, skydd och återhämtning och gör att det är möjligt för alla att ta del av handel, service och fritidsaktiviteter. Variationer i bebyggelsetyper, boendeformer och markanvändning bidrar också till god funktion.

Upplevelse

Hur den byggda miljön är planerad och utformad berör oss både på ett medvetet och på ett mer känslomässigt plan. Arkitekturens berörande aspekter baserar sig på våra upplevelser och erfarenheter och inverkar på såväl hälsan som känslan av trivsel och trygghet. De flesta av våra sinnen kan användas i mötet med arkitektur och den gestaltade miljön. Synen har stor betydelse för upplevelsen men vår känsel, lukt, smak och hörsel stimuleras också. En plantering av susande träd och doftande buskar eller den skrovliga betongytans möte med en slät trädetalj aktiverar flera sinnen. Med intellektet kan vi kanske tolka symboler och betydelsebärande arkitektoniska element och den förståelsen kan bidra till en känsla av tillhörighet – eller till det motsatta! Genom övning, kunskap och erfarenhet kan vi alla öka vår medvetenhet om arkitekturens berörande egenskaper.

Arkitektur berör oss på alla skalor, alltifrån det större övergripande sammanhanget ner till detaljnivå. Såväl en variationsrikt planerad stadsmiljö som en omsorgsfullt gestaltad plats eller byggnad kan upplevas som öppen, inbjudande, trygg, tillgänglig, livlig eller rogivande. Vår upplevelse påverkas också av ljus- och ljudförhållanden och hur vi uppfattar de rum som bildas och planlösningar som finns där. Vi kan bli känslomässigt berörda av platsens historia och vad den berättar. På samma sätt kan vår egen möjlighet att påverka hur en miljö ser ut och används medverka till en känsla av engagemang och delaktighet.

Robusthet

Såväl bebyggelsemiljön i stort som varje enskild byggnad och plats ska utvecklas på ett hållbart sätt som tillfredsställer våra nuvarande behov utan att riskera kommande generationers möjligheter. Värdet av de robusta egenskaperna hos arkitektur är mångsidigt och gäller även för de gröna och blåa miljöerna i bebyggelsen. Robusthet handlar om den konstruktiva hållfastheten, att byggnaden eller platsen uppfyller de tekniska kraven, är hållfast över tid eller att konstruktion och material är anpassade efter klimatförhållanden på platsen. Det ska finnas goda tekniska förutsättningar för drift och underhåll på lång sikt, att byggnadsdelar och material är tåliga så att de kan underhållas på ett bra sätt och ge en god fastighetsekonomi. Det handlar också om att använda giftfria och förnyelsebara material med liten miljöpåverkan. Material som producerats på nära håll har oftast kända egenskaper, kräver mindre transporter och finns att tillgå även i kristider.

Begreppet robusthet omfattar den långsiktiga hållbarheten i alla dess aspekter, det vill säga ekonomisk, ekologisk, kulturell och social hållbarhet. Robusthet på en övergripande nivå kan innebära att planstrukturer stöder alla dessa hållbarhetsaspekter och kan utvecklas och kompletteras över tid på ett ändamålsenligt sätt. Att skapa en robust struktur i en kommun kan också vara att stärka viktiga relationer och fysiska samband mellan landsbygder och staden eller tätorten. Urbaniseringen gör det än mer angeläget att binda samman stad och land, exempelvis för att stödja lokal matproduktion, energiförsörjning, näringsliv, turism, rekreation och friluftsliv.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen