Klimatanpassning med naturen som verktyg
Naturvårdsverket publicerade 2021 en nationell vägledning som definierar och beskriver naturbaserade lösningar för klimatanpassning. Den ger en stegvis vägledning i arbetsmetoden att analysera behov och förutsättningar, planera, genomföra och följa upp åtgärder i svensk kontext. Vi har talat med Timo Persson och Anki Weibull som varit projektledare för arbetet med att ta fram vägledningen.
Vad är naturbaserade lösningar och vilken funktion fyller de i våra städer?
Naturbaserade lösningar innebär att skydda, utveckla och skapa ekosystem för att behålla och stärka ekosystemtjänster som bidrar till att lösa olika samhällsutmaningar, samtidigt som biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande främjas. I en tätortsmiljö kan naturbaserade lösningar exempelvis vara stadsträd, parker, gröna väggar och tak, regnrabatter, skyfallsparker eller öppna dagvattenlösningar. Gemensamt för lösningarna är att negativa effekter av klimatförändringar hanteras samtidigt som vi också kan hantera en rad andra problem i våra städer, inte minst bristen på biologisk mångfald! Med rätt utformning och placering kan urban vegetation exempelvis bidra till goda ljudmiljöer, förbättrad luftkvalitet, dagvattenrening eller pollinering. Stadsgrönskan förbättrar också förutsättningar för en god folkhälsa genom att erbjuda estetiskt tilltalande miljöer för fysisk aktivitet, avkoppling, stressreducering, social interaktion och rekreation. Så nyttorna vi får på köpet är många!
Vad blir konsekvenserna om vi inte anpassar våra städer till klimatförändringarna?
Våra städer är planerade, utformade och gestaltade med utgångspunkt i rådande klimat, eller utifrån förhållanden som rådde för ett par decennier sedan. Vi har sett tydliga exempel på hur befintliga stadsmiljöer inte alltid är planerade för att hantera extrema väderföreteelser. Det kan vara kraftiga skyfall som översvämmar våra städer eller som de senaste somrarna när vi har upplevt hur värmeböljor orsakar såväl vattenbrist och torka som bristande inomhusklimat, inte minst i äldrevården. Allt det påverkar förstås människors välbefinnande och hälsa, men även materiella tillgångar, naturresurser och biologisk mångfald.
Just våra städer är särskilt utsatta för högre temperaturer och en ökad förekomst av intensiva och långvariga värmeböljor. En så kallad ”värme-ö-effekt” är ett fenomen som uppstår då stadens hårdgjorda, och ofta mörka, ytor inte reflekterar värme i samma utsträckning som mark med vegetation, utan istället lagrar och utstrålar värme. Även spillvärmen från byggnader, trafik och människor, samt brist på grönska bidrar till förhöjda temperaturer i urbana områden. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att temperaturen i städerna blir högre än i det omkringliggande landskapet. Med ett varmare klimat och allt fler- och längre värmeböljor väntas värme-ö-effekten därför förvärras i våra städer, med negativ påverkan på hälsa och välbefinnande. Stadsgrönska kan bidra till att minska temperaturen vid värmeböljor. Beräkningar från London har visat att temperaturen i ett större parkområde var så mycket som 4 grader lägre i parken, och att den avkylande effekten sträckte sig upp till 400 meter ut från parken. Läs mer i The role of one large greenspace in mitigating London’s nocturnal urban heat island som finns i relaterad information.
Är det vanligt att kommuner arbetar med naturbaserade lösningar i planeringen idag?
Det finns många exempel på svenska kommuner som arbetat framgångsrikt med naturbaserade lösningar i olika former. I vägledningen lyfter vi några av dessa exempel och även projekt som implementerats i städer i Europa, där utmaningar som värmebölja hanterats under längre tid. Det finns mycket att lära och inspireras av, men det finns helt klart potential för fler kommuner och städer att skala upp arbetet med naturbaserade lösningar för att hantera de utmaningar vi står inför.
Vad skulle ni säga är de största vinsterna med att arbeta med naturbaserade lösningar?
Multifunktionaliteten, naturbaserade lösningar kan lösa flera problem på samma gång, och det på sätt som oftast inte är möjliga med tekniska lösningar. Utöver de positiva effekter som vi nämnt tidigare så får vi heller inte glömma att vi måste bidra till att minska negativ klimatpåverkan och de målsättningar Sverige har antagit i Parisavtalet. Även där bidrar naturbaserade lösningar genom växternas förmåga att omhänderta och binda koldioxid genom fotosyntesen.
Hur kan vi ta del av vägledningen?
Vägledningen finns på Naturvårdsverkets webbplats, se länk i "Relaterad information".