Vad är en ändring

Ändring av byggnad är ett vidsträckt begrepp som omfattar en stor mängd olika åtgärder. Även en åtgärd som vidtas för att bibehålla, det vill säga underhålla, en viss egenskap kan samtidigt medföra en förändring i något annat avseende och blir därmed också en ändring.

Ändring av byggnad är i plan- och bygglagen, PBL, definierad som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads

  • konstruktion,
  • funktion,
  • användningssätt,
  • utseende, eller
  • kulturhistoriska värde.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 §

Med funktion avses byggnadens förmåga att tillgodose kraven i PBL på:

  • de tekniska egenskaperna,
  • utformningen med avseende på lämplighet för sitt ändamål, och
  • utformningen med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 4,1 §§

Många ändringsåtgärder är varken bygglovs- eller anmälningspliktiga, men omfattas ändå av reglerna om ändring.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 2, 5 §§

I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad. En tillbyggnad är en åtgärd där man ökar byggnadens volym. En ombyggnad är en ändring som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 §

Du kan läsa mer om tillbyggnad under rubriken Tillbyggnad i menyn.
Du kan läsa mer om ombyggnad under rubriken Ombyggnad i menyn.

Då material, arbetsteknik och smak förändras över tid så medför de allra flesta ingrepp i en byggnad någon form av ändring. Ofta diskuteras det var gränsen mellan underhåll och ändring går, men någon skarp skiljelinje finns inte mellan dessa begrepp. En åtgärd som vidtas för att bibehålla, det vill säga underhålla, en viss egenskap kan samtidigt medföra en förändring i något annat avseende och kan därmed samtidigt vara en ändring. Om man till exempel byter ut ett tegeltak mot ett plåttak, så har man underhållit egenskapen klimatskärm, men utseendet är ändrat. Åtgärden är då samtidigt både underhåll och ändring. (jfr prop. 2009/10:170 1 sid. 154)

Även om de allra flesta underhållsåtgärder också är en ändring, så behöver det inte innebära att åtgärderna utlöser nya krav. Man måste alltid ta hänsyn till ändringens omfattning när man bedömer vilka krav som gäller. Ofta handlar det om att man inte får försämra en byggnads egenskaper, det vill säga, kraven blir inte högre än vad som följer av underhållskravet.

En omtapetsering medför en ändring av byggnadens utseende och är därför en ändring. Då ändringen är mycket begränsad utlöser den normalt inga krav. Även om en omtapetsering normalt inte utlöser några krav så är det till exempel inte tillåtet att sätta upp tapeter som avger ämnen som medför en oacceptabel risk för människors hälsa. Ändring av ytskikten kan även påverka brandskyddet.

Vilka krav som gäller vid ändring kan du läsa om under rubriken Krav vid ändring av byggnader i menyn.

Rättsfall om vad som är ändring och ändrad del

Var gränsen går för att en åtgärd ska betraktas som en ändring diskuterades i en dom från Kammarrätten i Sundsvall (KR Sundsvall 2011-10-31 mål nr 274-10).

Domen utgick från äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, men då de aktuella bestämmelserna inte har ändrats i sak, så är den relevant även vid tillämpningen av PBL.

Målet handlade om ett flerfamiljshus i två våningar från 1971 med tolv smålägenheter. I samband med en vindsbrand hade släckningsvatten trängt ned i långsidornas utfackningsväggar och orsakat mögelskador. Utfackningsväggarna byttes därför ut, men balkong- och altandörrar bedömdes vara i ett sådant skick att de kunde återmonteras. Byggnadsnämnden ansåg att åtgärden var en ändring och dörrarna därför skulle bytas eftersom de inte uppfyllde dagens tillgänglighetskrav. Försäkringsbolaget, som skulle bekosta åtgärderna, hävdade att eftersom ingen förändring eftersträvades så var åtgärden ingen ändring, utan enbart underhåll. Därmed skulle inga krav på en förbättrad tillgänglighet kunna ställas.

Såväl länsstyrelse som länsrätt gick på kommunens linje och ärendet överklagades till kammarrätten som begärde in yttrande från Boverket.

Boverkets yttrande
I Boverkets yttrande konstaterades det att det inte finns någon skarp gräns mellan underhåll och ändring. Underhåll görs för att upprätthålla en viss egenskap, till exempel tätskikt. En sådan åtgärd kan dock samtidigt medföra att en annan egenskap, till exempel utseendet, förändras och därmed är åtgärden också att betrakta som en ändring. Enligt Boverkets bedömning medför de flesta ingrepp i en byggnad någon form av ändring av egenskaper och utseende i förhållande till det ursprungliga utförandet eftersom material, arbetsteknik och smak förändras över tid.

Vid ändring ska åtgärden uppfylla såväl de tekniska egenskapskraven som varsamhetskraven i PBL. Normalt är det dock endast den ändrade delen som omfattas av kraven. Vid ändring ska också kraven anpassas med hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning.

Av handlingarna i målet framgick inte exakt hur stor del av väggen som byttes ut. Boverket valde därför att resonera utifrån två typfall. I en situation där man enbart lossar ytterpanel, byter ut befintlig isolering mot ny och återmonterar ytterpanelen hade det framförallt varit isoleringen som var att betrakta som ändrad del. Det hade då varit rimligt att ställa krav på isoleringen och dess utförande med avseende på till exempel energihushållning, brandsäkerhet och skydd mot buller. Däremot kan knappast de delar av väggkonstruktionen som inte berördes av ingreppet, som till exempel reglar, betraktas som ändrad del. I ett sådant fall hade det inte varit skäligt att kräva förändringar i dessa för att till exempel tillgodose tillgänglighetskravet. Byts däremot en hel vägg ut, så måste hela väggen anses vara ändrad del. Inte minst genom storleken på byggnadsarbetena måste åtgärden då anses som så omfattande att det är skäligt att ställa krav på att alla relevanta tekniska egenskapskrav ska tillgodoses. Krav kan dock enbart ställas på själva väggen. Hade till exempel altanens höjdläge behövt justeras för att uppnå full tillgänglighet, så hade man inte kunnat kräva det i detta ärende eftersom altanen inte var berörd del. Ett skäl för att medge återmontering av de gamla dörrarna hade också kunnat vara om de hade bedömts vara en väsentlig del av byggnadens kulturhistoriska värde. Så var dock inte fallet i det aktuella ärendet.

Domstolens ställningstagande
Domstolen instämde i Boverkets bedömning att åtgärden var att betrakta som en ändring. I domskälen hänvisade domstolen också till Boverkets bedömning av de bägge typfallen och utifrån åtgärdernas omfattning i det aktuella fallet fann domstolen att det inte fanns något skäl att göra avsteg från kraven på tillgänglighet. Domen har vunnit laga kraft.

Mer information om ändring

I webbutbildningen "Ändring och ombyggnad" får du lära dig mer om vad ändring och ombyggnad är, vilka krav som kan ställas, vilka delar som berörs av kraven och hur du kan resonera för att fastställa kravnivåerna.Ta del av utbildningen under rubriken Webbutbildningar i Relaterad information.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej