Fem myndigheter i samverkan om uppdraget att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön

På mötet med generaldirektörerna från de samverkande myndigheterna i uppdraget samt vd för SKR diskuterades bland annat:

• Ett gemensamt utbildningspaket – För att stärka kunskapen hos aktörer som arbetar med klimatanpassning ska de samverkande myndigheterna ta fram ett gemensamt utbildningspaket. Satsningen är i ett tidigt stadie och ska utredas under hösten 2021 och våren 2022.
• Pågående arbete om högvattenhändelser med mycket låg sannolikhet – Beslutsunderlag om högvattenhändelser med mycket låg sannolikhet efterfrågas. En statlig samordning för att reda ut begreppen behövs. Samverkande myndigheter ska under hösten genomföra en förstudie.
• Kostnader och finansiering – En samhällsekonomisk analys av kostnader och finansiering presenterades. Finansieringsfrågan är viktig för kommunerna. För att prioritering av resurser ska gå till rätt åtgärder behövs ett fortsatt arbete att både få ökad kunskap om kostnaderna och utvecklad metodik för beräkningar. Regeringen har föreslagit en mer långsiktig och kraftig förstärkning av de medel som går till myndigheter och kommuner för klimatanpassning i budgetpropositionen för åren 2022-2024. Riksdagens beslut om budgeten tas i december 2021.
• Stärkt samarbete mellan myndigheterna och kommunerna – För att bättre förstå kommunernas behov har en arbetsgrupp bildats med representanter från myndigheterna och SKR. Syftet är att ta fram stöd som hjälper kommunerna i deras arbete. Dialogen kommer fortsätta under hösten och våren 2022 och mynna ut i förslag på åtgärder.

Tre prioriterade områden för arbetet

Myndigheterna som ingår i samarbetet har identifierat tre områden som ska vara prioriterade för uppdragets arbete under år 2021:

• Utbildning/kunskap/kompetens
• Framtida havsnivåhöjningar
• Ansvar/ finansiering

Med prioriteringarna vill uppdraget uppnå:

• ökat fokus på dessa tre områden, och
• ökat informationsutbyte och utvecklade kontakter i ett tidigt skede i frågor som rör dessa tre områden.

De tre prioriterade områdena är utvalda utifrån dialoger mellan de samverkande myndigheterna och genom undersökning av vilka hinder och möjligheter som kommunerna ser inom klimatanpassningsarbetet.

Samarbetet med SKR

Sveriges kommuner och regioner (SKR) ingår i samverkan och deltar på myndighetschefernas möten. SKR:s medverkan är viktig utifrån sin kontakt med målgruppen kommuner och regioner. På mötet diskuterades hur uppdraget kan stötta kommunerna i deras arbete. En konkret sak som diskuterades är behovet av ökad kunskap som hjälper kommunerna i sitt arbete. Eftersom utbildning är ett prioriterat område för uppdraget under år 2021 så kommer behovet hanteras i det fortsatta arbetet.

Rapportering från samverkansområden

I uppdraget finns det sju utpekade samverkansområden för åren 2019-2022:

1. Ta fram gemensam policyskrift om samarbetet
2. Sammanställa alla våra myndighetsuppdrag som kopplar till klimatanpassning inom den bebyggda miljön
3. Inventera våra handlingsplaner på åtgärder för gemensamma insatser, som grund för vårt långsiktiga arbete
4. Gemensam strategi för kommunikation av klimatrisker inom angelägna teman
5. Kartlägga kommunernas behov för sitt arbete med klimatanpassning
6. Lyfta fram lärorika exempel på klimatanpassning av den byggda miljön
7. Omvärldsbevaka, sammanställa vad andra länder gör inom området, hur de är organiserade samt hitta metod vi kan använda för att sprida resultatet.

På mötet fick myndighetscheferna en uppdatering kring arbetet med samverkansområde två, tre och fem. Frågor som diskuterades var bl.a. behovet av kunskapsuppbyggnad om klimatanpassning, ansvarsfördelning samt finansiering i anledning av höstbudgeten.

Hur påverkar höstbudgeten uppdraget

Anslaget 1:10 Klimatanpassning föreslås minskas vilket skapar större osäkerhet i frågan om finansiering av klimatanpassningsarbetet för de kommande två åren för flera myndigheter. Anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv föreslås ökas för stärkt arbete med skredsäkring längs Göta älv.

 Myndighetscheferna diskuterade finansieringsfrågan och lyfte behovet av en analys vad gäller den framtida finansieringen för den byggda miljöns klimatanpassning.