På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Fem myndigheter i samverkan om uppdraget att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön

Granskad:

Boverket samordnar och leder arbetet med uppdraget i nära samverkan med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens geotekniska institut (SGI), länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Myndighetschefsmöten

Boverket leder arbetet med att samordna myndigheter i det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. Myndigheterna som ingår i samarbetet är förutom Boverket SMHI, SGI, MSB och Länsstyrelserna. Cheferna för dessa myndigheter är djupt engagerade och pådrivande och träffas regelbundet för att möjliggöra samordningen och för att fatta viktiga strategiska beslut i arbetet. För att nå den viktiga målgruppen kommunerna är även VD för SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) adjungerad till mötena från september 2020.

Redogörelser

Här kan du ta del av korta referat från varje möte med myndighetscheferna som beskriver vilka frågor som har diskuterats.

  1. På mötet med generaldirektörerna från de samverkande myndigheterna i uppdraget samt vd för SKR diskuterades bland annat:

    • Ett gemensamt utbildningspaket – För att stärka kunskapen hos aktörer som arbetar med klimatanpassning ska de samverkande myndigheterna ta fram ett gemensamt utbildningspaket. Satsningen är i ett tidigt stadie och ska utredas under hösten 2021 och våren 2022.
    • Pågående arbete om högvattenhändelser med mycket låg sannolikhet – Beslutsunderlag om högvattenhändelser med mycket låg sannolikhet efterfrågas. En statlig samordning för att reda ut begreppen behövs. Samverkande myndigheter ska under hösten genomföra en förstudie.
    • Kostnader och finansiering – En samhällsekonomisk analys av kostnader och finansiering presenterades. Finansieringsfrågan är viktig för kommunerna. För att prioritering av resurser ska gå till rätt åtgärder behövs ett fortsatt arbete att både få ökad kunskap om kostnaderna och utvecklad metodik för beräkningar. Regeringen har föreslagit en mer långsiktig och kraftig förstärkning av de medel som går till myndigheter och kommuner för klimatanpassning i budgetpropositionen för åren 2022-2024. Riksdagens beslut om budgeten tas i december 2021.
    • Stärkt samarbete mellan myndigheterna och kommunerna – För att bättre förstå kommunernas behov har en arbetsgrupp bildats med representanter från myndigheterna och SKR. Syftet är att ta fram stöd som hjälper kommunerna i deras arbete. Dialogen kommer fortsätta under hösten och våren 2022 och mynna ut i förslag på åtgärder.
  2. Tre prioriterade områden för arbetet

    Myndigheterna som ingår i samarbetet har identifierat tre områden som ska vara prioriterade för uppdragets arbete under år 2021:

    • Utbildning/kunskap/kompetens
    • Framtida havsnivåhöjningar
    • Ansvar/ finansiering

    Med prioriteringarna vill uppdraget uppnå:

    • ökat fokus på dessa tre områden, och
    • ökat informationsutbyte och utvecklade kontakter i ett tidigt skede i frågor som rör dessa tre områden.

    De tre prioriterade områdena är utvalda utifrån dialoger mellan de samverkande myndigheterna och genom undersökning av vilka hinder och möjligheter som kommunerna ser inom klimatanpassningsarbetet.

    Boverkets generaldirektör på mötet.
    Boverkets generaldirektör deltar på mötet digitalt. Boverket, Nilla Thomson

    Samarbetet med SKR

    Sveriges kommuner och regioner (SKR) ingår i samverkan och deltar på myndighetschefernas möten. SKR:s medverkan är viktig utifrån sin kontakt med målgruppen kommuner och regioner. På mötet diskuterades hur uppdraget kan stötta kommunerna i deras arbete. En konkret sak som diskuterades är behovet av ökad kunskap som hjälper kommunerna i sitt arbete. Eftersom utbildning är ett prioriterat område för uppdraget under år 2021 så kommer behovet hanteras i det fortsatta arbetet.

  3. Rapportering från samverkansområden

    I uppdraget finns det sju utpekade samverkansområden för åren 2019-2022:

    1. Ta fram gemensam policyskrift om samarbetet
    2. Sammanställa alla våra myndighetsuppdrag som kopplar till klimatanpassning inom den bebyggda miljön
    3. Inventera våra handlingsplaner på åtgärder för gemensamma insatser, som grund för vårt långsiktiga arbete
    4. Gemensam strategi för kommunikation av klimatrisker inom angelägna teman
    5. Kartlägga kommunernas behov för sitt arbete med klimatanpassning
    6. Lyfta fram lärorika exempel på klimatanpassning av den byggda miljön
    7. Omvärldsbevaka, sammanställa vad andra länder gör inom området, hur de är organiserade samt hitta metod vi kan använda för att sprida resultatet.

    På mötet fick myndighetscheferna en uppdatering kring arbetet med samverkansområde två, tre och fem. Frågor som diskuterades var bl.a. behovet av kunskapsuppbyggnad om klimatanpassning, ansvarsfördelning samt finansiering i anledning av höstbudgeten.

    Hur påverkar höstbudgeten uppdraget

    Anslaget 1:10 Klimatanpassning föreslås minskas vilket skapar större osäkerhet i frågan om finansiering av klimatanpassningsarbetet för de kommande två åren för flera myndigheter. Anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv föreslås ökas för stärkt arbete med skredsäkring längs Göta älv.

     Myndighetscheferna diskuterade finansieringsfrågan och lyfte behovet av en analys vad gäller den framtida finansieringen för den byggda miljöns klimatanpassning.

Beredningsgruppen

En beredningsgrupp med representanter för de fem myndigheterna utvecklar det gemensamma myndighetsarbetet och förbereder chefsmötena. Mycket av det samverkande arbetet som genomförs samordnas/koordineras av beredningsgruppen. Beredningsgruppen består av två representanter från vardera av de fem samverkande organisationerna. Länsstyrelserna och Boverket har respektive tre representanter.

Några exempel på vad beredningsgruppen gör är att vi gemensamt;

  • förbereder, tar fram underlag vid mötena med myndighetscheferna samt hanterar efterarbetet
  • har utvecklat vision och mål för samverkansarbetet inom ramen för uppdraget
  • har utvecklat samverkansområden för det gemensamma arbetet
  • har fångat upp erfarenheter från kommuner, länsstyrelser och andra aktörer vid två klimatanpassningskonferenser med workshop.

Beredningsgrupp

Boverket

Boverket

Robert Johannesson, chef för Enheten för strategisk planering

Nilla Thomson, uppdragsledare, Enheten för strategisk planering

Patrik Faming, Enheten för stad och land

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna

Cecilia Engström, Länsstyrelsen i Hallands län

Christoffer Carstens, Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Elin Sander, Länsstyrelsen i Gotlands län

Länsstyrelsernas webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

MSB

Mette Lindahl Olsson, enhetschef, Enheten för arbete med naturolyckor och beslutsstödsystem

Cecilia Alfredsson, handläggare, Enheten för arbete med naturolyckor och beslutsstödsystem

MSBs webbplats

Statens geotekniska institut, SGI

SGI

HannaSofie Pedersen, avdelningschef Klimatanpassning

Kerstin Konitzer, strateg Klimatanpassning

SGIs webbplats

Sveriges metrologiska och hydrologiska institut, SMHI

SMHI

Johanna Fältström, chef för Marknadsenheten Samhälle och säkerhet

Bodil Englund, sektorsansvarig klimatanpassning inom samhällsplanering och areella näringar

SMHIs webbplats

Samverksområden

Boverket tillsamans med samverkansmyndigheterna för uppdraget har gemensamt formulerat vad samverkansarbetet ska fokusera på 2019-2022. Dessa områden kan sammanfatas som att:

  • stödja i första hand kommunerna i deras arbete med klimatanpassning för den byggda miljön,
  • identifera behov av underlag och vägledning om klimatanpassning av ny och befntlig bebyggelse – hos främst kommuner och myndigheter
  • bedriva kompetenshöjande insatser – till stöd för kommuner och andra prioriterade målgrupper,
  • samordna och presentera underlag från expertmyndigheter och forskning om klimatefekter/anpassning av byggda miljön – för att stödja kommuner, myndigheter, näringsliv, fastighetsägare och enskilda med flera,
  • bedriva främjande och vägledande arbete om relevanta verktyg och processer för klimatanpassning av den byggda miljön – främst som stöd till kommunerna i den fysiska planeringen, och
  • följa utvecklingen inom området klimatanpassning och analysera vad det innebär för ny och befntlig bebyggelse – samt förmedla på ett efektivt sätt till berörda målgrupper.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen