Kameraövervakning

Kameraövervakning är en både omtalad och omdebatterad metod för att förebygga brott på allmän plats. Argumenten kan handla om lagstiftning för att motverka brott, men också att skydda den personliga integriteten. Det senare har lett till att det har varit svårt att få tillstånd att bevaka flera typer av allmänna platser som gator, torg och parker.

En ny kamerabevakningslag (2018:1200), infördes den 1 augusti 2018. Lagen ger större möjligheter att kamerabevaka platser där det regelmässigt förekommer brottslighet och andra ordningsstörningar.

Av forskningsrapporten ”Trygg stadsmiljö” framgår att kameraövervakning (CCTV) kan bidra till färre brott och ökad trygghet om övervakningen används med en hög anpassningsgrad till specifika brottsproblem. Manne Gerell vid Malmö universitet utvärderade 2016 effekten av aktivt övervakade övervakningskameror för att hjälpa polis med brottsförebyggande vid platser med hög brottskoncentration (hot spots) för överfall i Malmö. Exempelvis påverkades inte antalet överfall på öppen gata i Malmö av att övervakningskameror sattes upp. Störst effekt för att minska brottsligheten har kameraövervakning på parkeringsplatser och i bostadsområden, men inte i centrumkärnor. En studie gjord av Länsstyrelsen i Västra Götalands län visar att kameraövervakning behöver kompletteras med ytterligare insatser för att nå önskvärd effekt såsom skyltning om kameraövervakning, förbättrad belysning samt beskärning av buskar och träd. Sammantaget visar forskningen att aktivt övervakade kameror har större effekt än passiva som brottsförebyggande åtgärd.