Plan- och bygglagen

Granskad: 19 juni 2024

I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. I lagen, dess förordning och anslutande föreskrifter finns samhällets minimikrav på byggnader och tomter och dessa gäller även för vårdens byggnader och miljöer.

Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering – lokalisering och utformning av vårdmiljöer

Plan och bygglagen (2010:900), PBL, sätter ramarna för den fysiska planeringen och är ett instrument för kommunen att styra mark- och vattenanvändningen. I PBL:s inledande paragraf framgår att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Detta syfte stämmer väl överens med den övergripande målsättningen för politikområdet för gestaltad livsmiljö, om ett samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer. Till exempel spelar vårdcentraler och dess omkringliggande miljöer en viktig roll i att utforma en väl gestaltad livsmiljö, då de nyttjas av ett stort antal människor och ofta lokaliseras på platser som är framträdande i miljöer där många människor vistas.

1 §
  I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Utformningen av vårdbyggnader och miljöer för vård är ett komplext arbete som ställer höga krav på kompetens inom en mängd olika områden, såsom till exempel tillgänglighet, patientsäkerhet, läkemedelshantering, trygghetsaspekter och trivsel. En vårdbyggnad nyttjas på olika sätt och är unik på så sätt att det är en byggnad som människor befinner sig i en mycket utsatt situation. Regeringen framför i propositionen för gestaltad livsmiljö att lokalernas utformning därför spelar en viktig roll både för hur patienter upplever att miljön hjälper dem i dessa utsatta situationer och för hur personalen upplever sin arbetsmiljö. Vidare menar regeringen att en medveten arkitektur, form och design i samspel med konst och med beaktande av kulturmiljövärden kan berika vårdmiljöerna och bidra till harmoniska miljöer och människors välbefinnande.

(jfr prop. 2017/18:110, sid. 54)

Lagstiftningen ger förutsättningarna

I PBL finns få bestämmelser som är specifika för just vårdbyggnader och dess miljöer. I första hand är PBL en exploateringslag med generellt hållna bestämmelser som ska passa alla möjliga sorters byggnader vid åtgärder avseende planering och byggande, nybyggnad, ändring med mera och dess verksamheter. Dessa bestämmelser kallas för allmänna intressen och krav.

Läs mer om vilka allmänna intressen och krav som ställs i PBL och som kan bidra till en väl gestaltad livsmiljö på sidan ”Intressen och krav i PBL”. Länk finns i  ”Relaterad information”.

Allmänna intressen och krav lägger grunden

Vid planering och byggande ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. De allmänna intressena i PBL ger tydligt uttryck för centrala värden i utformningen av livsmiljöer. I PBL anges exempelvis att planläggningen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och grönområden samt en god livsmiljö som är tillgänglig för alla samhällsgrupper. Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. De allmänna intressena och kraven som finns i PBL är samhällets minimikrav, och i många fall krävs mer än att enbart uppnå minimikraven för att vårdmiljöer ska få en väl gestaltad miljö. Ett stort ansvar vilar alltså på byggherren och de som ska nyttja byggnaden att skapa en väl gestaltad vårdmiljö.

1 §
  Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

4 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

7 §
  Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
   1. gator och vägar,
   2. torg,
   3. parker och andra grönområden,
   4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
   5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

8 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

10 §
  Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

11 §
  Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.

Krav i bygglagstiftningen påverkar vårdbyggnader

I PBL finns det krav på byggnaders utformning, dess tekniska egenskaper och krav på tomter. När det gäller vårdbyggnader så är det oftast de markområden som hör till vårdbyggnaden som är tomten och det är denna tomt som omfattas av kraven.

Generellt så är dessa krav mer specifika än de allmänna intressena och kan i många fall ses som preciseringar av dessa inom olika sakområden. Kraven gäller i huvudsak vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader eller annan ändring av byggnader. De grundläggande kraven finns i 8 kap. PBL. Kraven preciseras vidare i 3 kap. PBF och ytterligare i Boverkets föreskrifter, främst Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler EKS. Det är byggherren som har det fulla ansvaret för att kraven i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter följs. Kommunens byggnadsnämnd har tillsyn över att den som vidtar en åtgärd följer plan- och bygglagstiftningen.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

De tre utformningskraven

I PBL finns krav på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven skiljer sig åt beroende på om åtgärden avser en byggnad, en annan anläggning, en skylt eller en ljusanordning.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

2 §
  Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

3 §
  I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som
   1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och
   2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar.

Byggnaden ska vara lämplig för vård

Kravet på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål kan för vårdbyggnader exempelvis tolkas som att byggnaden ska ha utrymmen för de olika vårdfunktioner som behövs för verksamheten. Det finns dock inga preciseringar i PBL av vad kravet innebär för en vårdbyggnad. Det finns enbart preciseringar i plan- och byggförordningen, PBF, för bostäder. Detta innebär att en bedömning får göras från fall till fall, vilket lämnar ett stort ansvar till de som projekterar och ritar. Till exempel ger Arbetsmiljöverket ger ut tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen, bland annat om utformningen av arbetsplatser, till exempel vårdbyggnader, AFS 2020:1. Kravet på lämplighet för sitt ändamål ska dock inte prövas mot annan lagstiftning än det som utgår från PBL, och det är inte heller möjligt att ställa krav och pröva utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Byggnadsnämnden ska dock upplysa om att sådana föreskrifter finns och hur de kan påverka åtgärden.