Utbildningssatsning ”Hantering av osäkerhet i klimatunderlag”

Vid två tillfällen, november 2022 och oktober 2023, har Boverket, tillsammans med samverkansmyndigheterna med flera, hållit kurser på temat "Hur kan vi grunda beslut på framtida risker som vi inte vet kommer ske?". Att det finns behov av ökad kunskap kring klimatunderlagen, som ofta ligger till grund för exempelvis investeringsbeslut, bekräftades genom att kurserna snabbt blev fulltecknade. Deltagarna kom från kommuner i alla delar av landet men här fanns även representanter från konsultföretag, länsstyrelser, fastighetsförvaltare och banker.

Syfte och mål med insatsen

Syftet med kurserna har varit att ge deltagarna ökad kunskap kring hur de kan hantera klimatunderlagens inbyggda osäkerheter. Detta är viktigt för att kunna fatta beslut idag kring åtgärder som rör framtida risker, till exempel i arbetet med fysisk planering. I uppdragets samverkansarbete har vi identifierat flera återkommande utmaningar, främst för kommuner, med att planera och bygga långsiktigt hållbart. Utöver att arbeta på att förbättra klimatunderlagen, så kan de som jobbar med dessa utmaningar behöva bli bättre på att hantera de osäkerheterna som finns.

Genom att kurserna byggde på fysisk närvaro i Norrköping, både för föreläsare och kursdeltagare, gavs utrymme till många bra diskussioner och goda tillfällen till dialog och samverkan på plats.

Arrangörer och föreläsare

Boverket ordnade kurserna i samarbete med Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Norrköpings kommun, SGI och SMHI. Myndigheter, kommuner, universitet och högskolor samt branschorganisationer deltog som föreläsare.

Kursinnehåll

Kurserna pågick under två halvdagar och bjöd bland annat på det senaste från klimatforskningen men även praktiska exempel från olika kommuners klimatanpassningsarbete. Deltagarna fick också inblick i det webbaserade verktyget för beslut under osäkerhet ”Robust klimatanpassning”, ett verktyg som baseras på flera års forskning.

Del 1: Klimatinformation, vad vet vi?

Passet inleddes med att SMHI visade på historiska data för att sen övergå till att försöka beskriva framtiden genom en och flera klimatmodeller som används. Detta för att både se hur de fungerar ihop och vad de har för osäkerheter för sig och tillsammans. Deltagarna uppskattade bland annat att få en inblick i hur de olika osäkerheterna uppkommer och att de fått bättre underlag för att diskutera klimatanpassning på hemmaplan.

Del 2: Vad kan vi göra?

Denna del handlade om vad man kommuner kan göra i sin översiktsplanering (Boverket), hur man kan tänka kring beslut och osäkerhet Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), hur man kan se på klimatrisker och samhällsförändringar med hjälp av scenarier från Länsförsäkringar AB. Deltagarna fick även klimatanpassning placerat i en politisk kontext Karlstads universitet (Kau).

Deltagarna uppskattade att få höra hur man kan arbeta med frågor som det inte finns något givet svar på. Presentationen från Kau uteblev från det andra utbildningstillfället men deltagarna fick ta del av materialet i efterhand tillsammans med övriga presentationer.

Del 3: Beslut under osäkerheter - exempel från kommuner

Här fick deltagarna ta del av hur tre olika kommuner arbetar konkret med anpassning. Första året var det Göteborgs stad, Lomma kommun och Norrköpings kommun. Andra året ersattes Lomma kommun av Lunds kommun.

Deltagarna tyckte om att det var varierade exempel och vilka utmaningar de haft. De önskade sig dock flera exempel, speciellt från mindre kommuner och projekt.

Del 4: Praktiska övningar

Ecoloop AB tillsammans med Norrköpings kommun presenterade verktyget ”Robust klimatanpassning” som baseras på forskning lett av KTH samt diskutera i smågrupper om ”Konsekvensbaserad bedömning av extremvädersrisk i kommunal verksamhet: ett sätt att anpassa trots osäkerhet” med stöd av Linköpings universitet (LiU).

Från enkätsvaren så hade detta pass behövt mer tid, såväl för att pröva verktyget som visades, som för gruppdiskussionerna.

Övrig utvärdering

Vid båda kurstillfällena gavs arrangörer, föreläsare och deltagare utrymme att återkoppla sin upplevelse via en enkät. Generellt uppskattades kursen väldigt mycket och flertalet deltagare ansåg både att deras förmåga att fatta beslut om framtida risker har stärkts. Samt att kursen har bidragit till erfarenhetsutbyte och nätverkande.

Återkopplingen från det första tillfället användes som underlag för att skruva på utformningen och innehållet för det andra tillfället. Ett exempel på detta var att det efterfrågades mer tid mellan föreläsarna både för att för att diskutera, deltagarna emellan samt att ta in respektive innehåll.