På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Sammanfattning av vägledning om arkitekturstrategier

Denna sammanfattning riktar sig till dig som exempelvis politiker, intresserad allmänhet eller tjänsteperson inom kommunen från till exempel skola och omsorg. Sammanfattningen ger en överblick av vad en arkitekturstrategi är, vilken nytta den kan göra och övergripande om process och innehåll. Du som ska arbeta med att ta en fram en arkitekturstrategi kan också använda sammanfattningen för att få en snabb överblick över vägledningens innehåll.

Syftet med sammanfattningen är att ge dig som exempelvis politiker, intresserad allmänhet eller tjänsteperson inom kommunen från till exempel skola och omsorg, en överblick av vägledningens innehåll. Du får en övergripande kunskap kring vad en arkitekturstrategi är och vilken nytta den kan göra. Du får också en bild av hur processen kan gå till och vad en strategi kan behöva omfatta samt hur den kan användas i kommunens olika processer för att främja arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö.

I filmen nedan berättar politiker från Uppsala varför de har valt att ta fram en arkitekturpolicy och vilken nytta de ser med dokumentet.

För dig som ska arbeta med att ta en fram en arkitekturstrategi, fördjupa arbetet eller använda den kan sammanfattningen ge en snabb och lättöverskådlig bild över vägledningens olika delar och innehåll. På så vis kan du snabbt orientera dig och använda olika delar av vägledningen. Det kan handla om att ni behöver stöd för att förklara nyttan med en arkitekturstrategi inför en uppstart av arbetet, i att utforma och formulera innehållet i strategin eller i hur plan- och bygglagen, PBLs, allmänna intressen och krav kan konkretiseras.

Sammanfattningen består av vägledningens sex delar.

Människor, träd, hus, bil, cykel och miljö, illustration.
Illustrationen visar ett av vägledningens sex avsnitt. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Nyttan med en arkitekturstrategi

En slagkraftig arkitekturstrategi som når många sprider kunskap om vad arkitekturen kan göra för hållbar utveckling, människors hälsa och lokala utmaningar. Internt är den ett viktigt verktyg för politiker och tjänstepersoner.

Stöd för att möta kommunens utmaningar

En arkitekturstrategi kan visa hur kommunen tar hjälp av arkitekturen för att möta olika utmaningar. Processen med att ta fram den blir ett gemensamt lärande om arkitekturens möjligheter och hur den påverkar sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska processer.

Ger politiker och tjänstepersoner gemensam syn

En arkitekturstrategi kan skapa ett gemensamt förhållningssätt mellan kommunens politiker och tjänstepersoner. Det blir tydligt hur kommunen ska arbeta med arkitektur inom olika processer och aktiviteter. Strategin fungerar som en brygga mellan olika kommunala frågor – en medveten utformad park bidrar till bättre mikroklimat och dagvattenhantering, och kan också fungera som plats för skolpedagogik, fysisk aktivitet och återhämtning.

Ger förutsättningar till snabbt agerande

I olika samhällsbyggnadsprocesser behöver kommunen ofta kunna agera snabbt med handlingskraft och tydlighet. En väl förankrad arkitekturstrategi underlättar diskussioner om olika perspektiv, avvägningar och intressen. Det bidrar till en snabbare process och tydligare besked till externa aktörer. Det blir också lättare att hålla ihop kvalitetsfrågor genom hela PBL-processen.

Ger stöd till kommunens handläggare

En arkitekturstrategi ger handläggare stöd i PBL:s olika processer och fungerar som samtalsguide med skilda aktörer. Formuleringar och ställningstaganden i strategin kan användas i planprogram, planbesked, planbeskrivningar, underlag till markanvisningar, detaljplanering och bygglovsprövning.

Ger ökad tydlighet gentemot marknadens aktörer

En arkitekturstrategi förmedlar kommunens ambitioner när den bebyggda miljön ska utvecklas, bevaras eller förändras. Där kan kommunen tydliggöra vad som förväntas av olika aktörer och inspirera till långsiktiga lösningar. Det underlättar för marknadens aktörer att kunna se projekten i ett större sammanhang.

En pil med tre kugghjul ovanför, illustration.
Illustrationen visar ett av vägledningens sex avsnitt. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Processen

Att ta fram en arkitekturstrategi är en spännande process som ökar kunskapen om arkitekturens möjligheter för just er kommun. När den sedan börjar användas i praktiken genereras nya insikter som är användbara i arbetet med att skapa gestaltade livsmiljöer som gör skillnad.

Analysera behovet

Det är kommunens behov och utmaningar som avgör arkitekturstrategins innehåll och funktion. Därför är det bra att fundera över på vilket sätt översiktsplanens visioner får genomslag i kommunala processer och bebyggda miljöer. Det är också viktigt att analysera vad som blir bra i det som byggs och anläggs. Det kan vara klokt att titta på om arbetssätt och strukturer i kommunen underlättar för medveten och omsorgsfull gestaltning, och hur en arkitekturstrategi kan vara en motor för förändring.

Tillägg eller fristående dokument

En arkitekturstrategi kan göras som en ändring av översiktsplanen – tillägg – eller som ett fristående dokument som inte behöver processas enligt plan- och bygglagen. När strategin tas fram som ett tillägg redovisas samband och konsekvenser med översiktsplanen som helhet. Ett tillägg till översiktsplanen ska ut på samråd och granskning. Är det istället ett fristående dokument avgör kommunen vilka den ska nå ut till. Hur och på vilket sätt beror på hur strategin är tänkt att användas.

Grunda i politiskt beslut

Politisk enighet är viktigt för att arkitekturstrategin ska fungera i praktiken. Genom att utgå från kommunens behov och utmaningar har politikerna ett bra underlag för att diskutera och besluta om inriktningen på arkitekturstrategin. De behöver också besluta om mandat och resurser för arbetet.

För att den färdiga strategin ska få status, trovärdighet och genomslagskraft krävs att den antas på högsta politiska nivån, det vill säga kommunfullmäktige. Då kan den användas brett inom den kommunala organisationen och i dialogen med externa parter.

Organisera arbetet

Med en väl sammansatt och tydligt avgränsad projektorganisation ökar förutsättningarna för att ta fram en verkningsfull arkitekturstrategi. Kärnan bör bestå av en mindre arbetsgrupp som driver projektet framåt. Det är viktigt att arbetet leds av en person som har både gestaltningskompetens och mandat att driva frågor som rör arkitektur och gestaltad livsmiljö. I arbetsgruppen kan det också behövas professionell kunskap inom arkitektur, konst, fysisk planering, landskapsarkitektur och det bebyggelseantikvariska området. Det är en fördel att ha med sig hela samhällsbyggnadskedjan, och dessutom fånga in fler perspektiv – till exempel från byggaktörer, kultur, vård och skola. Kontinuitet är väsentligt för att hålla uppe engagemanget och komma framåt i processen.

Ta fram och förankra

Att ta fram en arkitekturstrategi är ett bra tillfälle för kommunen att samtala med många om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Dialogen är viktig för att formulera innehållet i strategin, förankra arbetet och bygga kunskap. En levande dialog över förvaltningsgränser och med politiken är självklar, men beroende på strategins syfte behövs ofta en bredare dialog. Det kan handla om byggaktörer, arkitekter, delar av näringslivet och medborgare. En rad olika metoder och forum kan användas för dialog och kunskapsbyggande. Allt från workshops och föreläsningar kring sakfrågor till gemensamma studiebesök och stadsvandringar. Håll samtalet så konkret som möjligt; ta utgångspunkt i lokala förutsättningar och lyft viktiga fokusområden.

Gå från ord till handling

Genom att tillämpa strategin i konkreta projekt fortsätter kommunen bygga och sprida kunskap om arkitekturens betydelse. Eftersom kommunen planerar, beställer och förvaltar offentliga miljöer finns stora möjligheter att påverka och gå i täten. De värden som lyfts i strategin bör vara vägledande i alla kommunens projekt, från arkitekttävlingar till markanvisningar och upphandlingar. För handläggare kan strategin fungera som stöd i PBL:s olika processer – översiktsplanen, program, detaljplaner och bygglov. Hur kommunen ska gå från ord till handling är något som kan tydliggöras i arkitekturstrategin.

Följ upp

Återkopplingen av erfarenheter hjälper kommunen att utveckla arbetet med den gestaltade livsmiljön. Redan under arbetet med att ta fram strategin kan det vara lämpligt att fundera över när och hur den ska följas upp. En del är att ta reda på hur arkitekturstrategin används i olika processer och aktiviteter. Men för att få en bild av om strategin verkligen gör någon nytta – att den byggda miljön faktiskt blir bättre för människor som bor och verkar i den – behöver resultatet i den färdiga miljön utvärderas.

Ett pappersark med tre pratbubblor ovanför, illustration.
Illustrationen visar ett av vägledningens sex avsnitt. Foto: Jenny Lilja/Boverket

Innehåll

Det är genom att undersöka och prata om arkitekturens möjligheter som grunden till arkitekturstrategin byggs. En levande dialog om människors livsmiljöer skapar engagemang. Då går det också lättare att formulera vilka värden och kvaliteter som ska styra utvecklingen.

Ett bra sätt att börja är att förklara arkitektur och hur den tar sig uttryck i kommunen. Prata om vilka nyttor och värden omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer i kommunen bidrar med, och hur de påverkar människors förutsättningar och livsvillkor. Då ökar den gemensamma kunskapen och möjligheterna vidgas – det finns en mängd olika situationer där arkitektur kan göra skillnad.

Så når vi en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö

En del av arkitekturstrategin är att beskriva arkitekturens roll, men lika viktigt är att förklara hur god arkitektur uppnås. En omsorgsfullt gestaltat livsmiljö har vissa grundläggande värden. De kan uttryckas som arkitekturens kärnvärden; funktion, upplevelse och robusthet. Kärnvärdena är överlappande och beroende av varandra. En miljö kan sägas vara omsorgsfullt gestaltat när det råder balans mellan dessa värden. I samtal om arkitektur och gestaltade livsmiljöer är arkitekturens kärnvärden en bra utgångspunkt. De går att tillämpa både när vi betraktar en enskild byggnad, en blandad bebyggelsemiljö eller en hel stadsplan.

Konkretisera värden och kvaliteter

I arkitekturstrategin konkretiseras de värden och kvaliteter som eftersträvas. I detta arbete ingår samtliga av arkitekturens skalor – övergripande sammanhang, närområde, byggnad/plats och detaljer – eftersom de samspelar med varandra. Vilka skalor och nivåer som är mest relevanta påverkas av kommunens behov och arkitekturstrategins syfte. Att koppla olika frågor till arkitekturens skalor är också ett bra sätt att göra arkitekturstrategin användbar, det underlättar diskussioner kring idéinnehåll och kvalitet i specifika projekt.

Stöd för arkitekturstrategins upplägg

Boverket har identifierat åtta huvuddelar som kan fungera som stöd för upplägget. Oftast finns redan kunskapsunderlag inom kommunen som kan fungera som kunskapsbas.

  1. Vad är arkitektur?
  2.  Varför är arkitektur viktigt för oss och vilken skillnad kan den göra?
  3. Hur når vi en omsorgsfullt gestaltad miljö?
  4.  Kommunens vision, styrkor och utmaningar
  5. Förståelsen för befintlig miljö
  6.  Värden och kvaliteter att formulera sig kring
  7. Ta stöd i plan- och bygglagens allmänna intressen och krav
  8.  Användning av dokumentet i olika kommunala processer

Grundstenarna i arkitekturstrategin bör kunna presenteras kortfattat och koncist. Att använda en visuell, pedagogisk modell som fungerar fristående från ett fördjupande textdokument är ett effektivt sätt att göra den mer tillgänglig.

Bygg på arkitekturstrategin

När grundstrukturen är på plats går det att bygga på arkitekturstrategin genom att fördjupa vissa frågor. Det kan handla om specifika rumsliga kopplingar och sammanhang eller hur olika platser ska utvecklas. Men det kan också handla om fokusområden – grönområden, stadsdelar, tätorter, landsbygd eller offentlig konst. Fördjupningen hänger ihop med de behov som arkitekturstrategin ska möta.

Människor, träd, hus, bil, cykel, lagparagrafer och miljö, illustration.
Illustrationen visar ett av vägledningens sex avsnitt. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Intressen och krav i PBL

Innehållet i lagstiftningen är samstämmig med politikområdet gestaltad livsmiljö. Ju bättre kommunen motiverar och konkretiserar lagens bestämmelser ¬i arkitekturstrategin – desto lättare blir det att hantera arkitektoniska frågor i olika situationer.

Plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF, är den huvudsakliga lagstiftningen som rör gestaltad livsmiljö och reglerar en stor del av området. Kunskap om arkitektur är därför en central del i att kunna tillämpa lagen. Lagstiftningen använder inte begreppen arkitektur eller gestaltning. Istället finns ett antal paragrafer – allmänna intressen och krav.
Vid planering och byggande görs avvägningar mellan olika intressen i olika skeden. PBL innehåller allmänna intressen som ska beaktas bland annat vid planläggning och utformning av bebyggelse. Riksintressen ingår i de allmänna intressena och kan beröra kulturvård, naturvård och friluftsliv. Utöver allmänna intressen innehåller lagen krav som rör bland annat byggande, ändringar och underhåll. Kraven är mer specifika än de allmänna intressena. Att aktivt arbeta med intressena och kraven i PBL innebär att kommunen jobbar mot målet för en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö.

Allmänna intressen och krav i arkitekturstrategin

Många av PBL:s allmänna intressen och krav kan ge stöd när en arkitekturstrategi tas fram. De ger kommunen förutsättningar och verktyg att konkretisera sitt arbete med en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö.

Ändamålsenlig struktur

Estetiskt tilltalande utformning

Hänsyn till stads- och landskapsbild

Hänsyn till natur- och kulturvärden

Intresset av en god helhetsverkan

Krav på god form-, färg- och materialverkan

Lämplig för sitt ändamål och tillgänglig

Krav på tomter och allmänna platser

Krav på varsamhet

Förbud mot förvanskning



Människor, händer, träd, hus, bil, cykel och miljö, illustration.
Illustrationen visar ett av vägledningens sex avsnitt. Jenny Lilja/Boverket

Stöd från länsstyrelse och region

Många av arkitekturens värden har en regional dimension och i arbetet med arkitekturstrategin finns mycket att hämta från länsstyrelse och region. De kan också hjälpa kommuner att hitta nya sätt att samarbeta med varandra och med regionala aktörer.

Länsstyrelse och region har ett bredare regionalt perspektiv på många frågor. Det gäller till exempel värden kopplade till platsens karaktär och kulturarv. Därför kan deras olika kunskapsunderlag vara värdefulla i arbetet med arkitekturstrategin – kulturmiljöprogram, grönstrukturprogram, regionala utvecklingsstrategier och strukturbilder. Ofta vet också länsstyrelsen och regionen vad som är på gång i angränsande kommuner och kan hjälpa till med gemensamma underlag kring värden som sträcker sig över kommungränserna. Regionen kan också dra egen nytta av att engagera sig i kommunens arkitekturstrategi, både som inspel till det regionala utvecklingsarbetet och i sin roll som byggare och förvaltare.

Länsstyrelsen granskar och ger råd

Beroende på hur kommunen väljer att ta fram arkitekturstrategin ser länsstyrelsens roll gentemot kommunen olika ut.
När arkitekturstrategin tas fram som ett tillägg ändras översiktsplanen, och under samrådet ska länsstyrelsen tillhandahålla underlag och ge råd i frågor som rör allmänna intressen. Länsstyrelsen har även en granskande roll och ska lämna ett yttrande. Om arkitekturstrategin istället tas fram som ett fristående dokument har länsstyrelsen inte någon lagstadgad skyldighet att vara samrådspart.
Oavsett hur arkitekturstrategin tas fram har länsstyrelsen en rådgivande roll. Den omfattas inte av PBL, utan är ett stöd som kommunen alltid kan efterfråga. Det kan handla om att få råd kring hanteringen av allmänna intressen eller när strategin ska tillämpas i en specifik plan.

Regionen bidrar med kunskap och samverkan

Det finns många anledningar att samarbeta med regionen när kommunen tar fram en arkitekturstrategi. Det regionala kan vara en bra utgångspunkt för prioriteringar i arkitekturstrategin. Regionen har god överblick och kan bidra med fakta kring folkhälsa, demografi, tillgänglighet, konst- och kulturutbud och besöksmål. Kommunernas arbete med arkitekturstrategin kan också stärkas genom regionens arenor och nätverk för samtal och kunskapsdelning.
Regionen kan på olika sätt stimulera samarbete mellan kommuner. Om kommuner har intresse av att samverka med varandra eller med andra regionala aktörer kan regionen fungera som en neutral processledare.

Människor, träd, hus, bil, cykel och miljö, illustration.
Illustrationen visar ett av vägledningens sex avsnitt. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Exempel

Varje kommun har olika förutsättningar och utmaningar. Därför finns det också många sätt att ta sig an arbetet med en arkitekturstrategi. I de första fyra exemplen – Uppsala, Örebro, Linköping och Malmö – finns inspiration till hur man kan tänka kring process, innehåll och användning. Övriga lyfter fram insatser som stärker kommunens arbete med den gestaltade livsmiljön.

Uppsala Arkitektur – en plattform för att prata arkitektur

Kort, koncis och enkel att använda. Uppsala kommun valde att utforma sin arkitekturpolicy som ett dialogverktyg för alla aktörer inom samhällsbyggnad. Sju begrepp beskriver tillsammans och var för sig de egenskaper som ska eftersträvas i den byggda miljön. Till de sju begreppen kopplas principer utformade som frågor – hur gör vi – i syfte att bjuda in till en öppen dialog kring ett projekts sammanhang och arkitektoniska idé. Frågorna hjälper till att reflektera över aspekter och perspektiv som är viktiga att ha med sig tidigt i processen och när olika intressen vägs mot varandra.

Program för mer och bättre innerstad i Linköping

Linköping vill växa hållbart och med kvalitet. I arkitekturprogrammet för innerstaden beskrivs de tre byggstenarna – det kontinuerliga gatunätet, byggnaderna och stadens offentliga rum. Tio principer för stadsbyggnad ger konkreta riktlinjer för varje projekt. Tre fördjupande strategier utgår från arkitekturens grundegenskaper: Varje byggprojekt ska bidra till den omgivande staden, visa hur den samspelar med sin omgivning och ha en stadsbyggnadsidé/arkitektonisk idé. Det är konkret och pedagogiskt – även aktörer utanför kommunen ska få lust att bidra.

Örebro fokuserar både på stad och landsbygd

I Örebro ökar intresset för att bo på landsbygden. Därför har kommunen valt att fokusera lika mycket på stad och land i arkitekturstrategin. Ett genomgående grepp är att resonera kring öppna frågor. Är tätt alltid rätt? Är växandet på obebyggd mark alltid en utglesning? Tanken är att dokumentet ska vara kunskapshöjande utan att ge alla svar. Upplägget gör att det är lätt att zooma in olika geografiska sammanhang och se vilka resonemang och förhållningssätt som gäller där. Ett grundläggande ställningstagande i strategi är att arbeta för en mer sammanhållen kommun.

Arkitekturstaden Malmös nio teser förenklar dialogen

Redan från början ville Malmö ta fram något väldigt enkelt som alltid skulle kunna ligga framme på skrivbordet och användas dagligen. Den skulle göra konkret nytta och samtidigt väcka de viktiga frågorna. Resultatet är nio teser illustrerade i en matris. Teserna är kortfattade, lättförståeliga och förklarar att arkitektur innehåller många olika aspekter. Innehållet går från det abstrakta och principiella till konkreta exempel med fotografier. Den pedagogiska utformningen gör Malmös arkitekturstrategi till ett starkt dialogverktyg, men har också en kunskapsbildande och utvärderande roll.

Stadsutveckling som utgår från kulturmiljön

I Karlshamn är värden i den befintliga miljön utgångspunkt för kommunens långsiktiga mål i arkitekturfrågor. Innerstaden har bebyggelse, stadsmiljö och rutnätsplan från 1600-talet. Bevarande- och utvecklingsplanen för innerstaden används som dialogverktyg i kommunikationen med fastighetsägare, byggbolag och exploatörer. Karlshamns kommun arbetar också folkbildande med frågan bland annat genom den årliga Arkitekturveckan.

Tre kommuner tog fram gemensam landsbygdsstrategi

De flesta kommuner väljer att göra arkitekturstrategi för tätbebyggda områden. I Avesta, Norberg och Fagersta finns flera byar med högt kulturhistoriskt värde, några av dem har också klassats som riksintresse. Ändå tror många att det inte finns några regler att ta hänsyn till när man bygger på landsbygden. Därför har de tre kommunerna tagit fram en konkret vägledning för den som vill bygga nytt eller bygga om på landsbygden.

Rockringar satte fart på dialogen

När invånarna i Borlänge fick bygga med blå rockringar uppstod automatiskt samtal kring rummet, strukturen och arkitekturen. Idén var att genomföra dialogen i form av praktiskt skapande. Med hjälp av ett stort antal blå rockringar fick borlängeborna bygga mikrokonstruktioner och miljöer. Efter många samtal och diskussioner är rockringarna nötta och kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en arkitekturstrategi.

Lättsam dialog om komplex stadsbyggnad

Göteborg växer och utvecklas i snabb takt. ”30 teser om hur vi bygger Göteborg” lyfter frågor som rör livet i staden på ett lustfyllt och lättillgängligt sätt. De 30 teserna förmedlas framförallt av illustrationer med tillhörande citat och kortare förklarande texter. Idén är att beskriva vad som eftersträvas på ett enkelt sätt, och materialet har använts i samtal, workshops och seminarier. Dessutom har teserna också använts som underlag i arbetet med arkitekturpolicyn.

Filosofiska samtal lyfter fram ungas perspektiv

Barn och unga är en grupp som sällan deltar i det bredare demokratiska samtalet. För att uppmärksamma deras åsikter och tankar genomförde Region Dalarna tillsammans med flera kommuner ett ”demografikprojekt”. Med konstnärliga aktiviteter och filosofiska samtal fick unga göra sin röst hörd i viktiga samhällsfrågor. Nu finns planer på att använda metoden för att skapa delaktighet i gestaltandet av livsmiljöer.

Konstbiennal visar värdet av det tillfälliga

Konstbiennalen OPENART i Örebro ifrågasätter det tillrättalagda stadsrummet och utmanar besökaren att uppleva staden ur helt nya perspektiv. Omkring hundra konstverk tar plats på gator och torg, i parker, vattendrag och köpcenter, på fasader och Örebro slott. De fungerar som startskott för samtal om arkitektur och livsmiljöer, och skapar acceptans och förväntningar inför förändring.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej