Mål för ekosystemtjänster

Både internationellt och nationellt finns det flera målsättningar för parker, grönområden, tätortsnära natur och ekosystemtjänster. På den här sidan presenterar vi de viktigaste målen att använda i arbetet med stadsgrönska och ekosystemtjänster i den byggda miljön.

Miljökvalitetsmålen

Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta är det så kallade generationsmålet för miljöpolitiken.

Två av strecksatserna som hör till generationsmålet handlar om ekosystemtjänster och biologisk mångfald:

• Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.

• Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Flertalet av de miljökvalitetsmål som beslutats av riksdagen har bäring på ekosystemtjänster som exempelvis miljökvalitetsmål 15 God bebyggd miljö och  miljökvalitetsmål 16 Ett rikt växt- och djurliv som har en precisering som handlar om biologisk mångfald och ekosystemtjänster:

Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.

Etappmål om ekosystemtjänster och stadsgrönska

I miljömålssystemet finns också flera etappmål som handlar om ekosystemtjänster. Etappmålen är beslutade av regeringen. Ett av etappmålen är särskilt viktigt för arbetet med ekosystemtjänster i den byggda miljön och är också en del av Sveriges strategi för biologisk mångfald:

En majoritet av kommunerna ska senast år 2030 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.

Sveriges nationella strategi för biologisk mångfald (på regeringens webbplats)

Nationellt mål för stadsutveckling

Sedan 2025 har Sverige ett nationellt mål för stadsutveckling:

Sveriges städer ska utifrån sina förutsättningar utvecklas till levande, trygga och robusta livsmiljöer där människor trivs och vill vistas. 
Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling av attraktiva städer. 

I strategin pekar regeringen ut tretton fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken varav flera har bäring på stadsgrönska och ekosystemtjänster: livskvalitet, kultur, arkitektur och gestaltning, handel och besöksnäring, mobilitet, trygghet, trädgårdsstaden, fysisk aktivitet, trafiksäkra skolvägar, forskning och innovation, minskad klimatpåverkan, ökad klimatanpassning och säkrade ekosystemtjänster, beredskap samt digitalisering. 

Ny strategi för levande och trygga städer (på regeringens webbplats)

Friluftspolitiska mål

Sverige har också en friluftslivspolitik med tio mål. Flera mål handlar om tillgång till tillgänglig och attraktiv natur för friluftsliv – både tätortsnära och längre bort. De kulturella ekosystemtjänsterna som hälsa, rekreation och friluftsliv lyfts här särskilt.

Sveriges friluftslivsmål (på Naturvårdsverkets webbplats)

Globala mål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald antogs år 2022 ett globalt ramverk för biologisk mångfald, även kallad ”Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework” (KM-GBF). Ramverket föregicks av den tidigare strategiska planen för 2010-2020 och de så kallade Aichimålen för biologisk mångfald.

Det övergripande målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att säkra resilienta ekosystem och ekosystemtjänster. Målen i strategin ska nås genom att varje land sätter egna mål, anpassade efter nationella förutsättningar, samt genom samarbete länderna emellan.

I ramverket finns ett särskilt åtgärdsmål om om att stärka urbana grönytor i stadsplaneringen för människors hälsa och välbefinnande samt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i urbana miljöer (åtgärdsmål 12).

Åtgärdsmål 12 i Kunming-Montreal-ramverket (på engelska på CBD:s webbplats)

EU:s förordning om restaurering av natur

I augusti 2024 trädde EU:s förordning om restaurering av natur (EU) 2024/1991 i kraft. Den övergripande målsättningen med förordningen är att restaurera minst 20 procent av EU:s skadade ekosystem till 2030. Därefter ska alla skadade ekosystem vara restaurerade till år 2050.

Förordningens artikel 8 har fokus på restaurering av urbana ekosystem. Artikeln handlar dels om grönytor, dels om trädkrontäckning. Syftet med artikel 8 är lyfta fram urbana ekosystem som viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald, särskilt växter, fåglar och insekter, inklusive pollinatörer och de oumbärliga ekosystemtjänster som urbana ekosystem erbjuder stadens invånare.

Naturrestaurering och artikel 8

Agenda 2030 – de globala hållbarhetsmålen

Flera av FN:s 17 hållbarhetsmål enligt Agenda 2030, som ska gälla åren 2016–2030, har också bäring på ekosystemtjänster. De mest relevanta för ekosystemtjänster i den byggda miljön är mål 11 och mål 15.

Hållbara städer – mål 11

Ekosystemtjänster är en viktig del för att kunna uppfylla målet om hållbara städer (mål 11). Det sjunde delmålet för hållbara städer innebär att senast 2030 ska städerna tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Hållbar utveckling av jordens ekosystem – mål 15

Ett av målen handlar om att säkerställa en hållbar utveckling av jordens ekosystem: mark, skog, hav, luft och biologisk mångfald (mål nr 15). Ett av delmålen innebär att senast 2020 ska ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden integreras i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper (delmål 9).

Agenda 2030 och globala målen (på Globala målens webbplats)

New Urban Agenda

FN har också antagit New Urban Agenda. New Urban Agenda är en global överenskommelse på frivillig basis. Genomförandet bygger på medverkan från aktörer på olika nivåer i medlemsländerna.

Tillgängliga, sammanhängande och mångfunktionella grönområden

Enligt New Urban Agenda åtar sig medlemsländerna bland annat att se till att det finns tillgängliga och sammanhängande, mångfunktionella grönområden i städerna. Syftet är bland annat att förbättra städernas resiliens mot naturkatastrofer och klimatförändringar, inklusive översvämning, torka och värmeböljor, säkra tillgång på mat, främja fysisk och psykisk hälsa hos invånarna, förbättra luftkvaliteten och minska buller. Alltså att bidra till attraktiva och livskraftiga stadsmiljöer och tätorter.

Gröna offentliga rum

I New Urban Agenda beskrivs också vikten av kvalitativa gröna offentliga rum som torg, gator, gång- och cykelvägar, strandpromenader, parker och trädgårdar. Dessa rum ska vara mångfunktionella platser som stöttar sociala möten och integration, hälsa och välbefinnande, ekonomiskt utbyte och kulturella uttryck. Samtidigt ska de stimulera till en dialog mellan en mångfald av människor och kulturer.

New Urban Agenda (på UN Habitats webbplats på engelska)