På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Krav på driftutrymmen

Granskad: 

Det finns regler för avfallsutrymmen och andra driftutrymmen som används för byggnaders drift och skötsel. Denna vägledning tar särskilt upp kopplingar till arbetsmiljöfrågor och planfrågor.

Regler om driftutrymmen finns i avsnitt 3:4 i BBR. Reglerna har sin grund i bestämmelser om hushållning med vatten och avfall och säkerhet vid användning i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

10 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

3:4 Driftutrymmen

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 4 § första stycket 9 och 9 § PBL samt 3 kap. 9 och 10 §§ PBF. Avsnitt 3:5 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 § PBL. (BFS 2011:26).

Med driftutrymmen menas utrymmen som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel som till exempel fläktrum, städutrymmen, hissmaskinutrymmen, avfallsutrymmen, undercentraler och pannrum. De inledande allmänna reglerna i avsnitt 3:42 om utformning av driftutrymmen och avsnitt 3:421 om tillträdesvägar till driftutrymmen gäller för alla typer av driftutrymmen, även för avfallsutrymmen och hissmaskinutrymmen.

Regler om hissar finns också i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. Du hittar hissreglerna här.

Utformning av driftutrymmen

Reglerna för hur driftutrymmen ska placeras och utformas syftar till att göra utrymmena säkra att använda både för de boende men även för de som ska utföra ett arbete. De ska även vara lättåtkomliga och ha tillräcklig plats för de som ska utföra arbete där. En genomtänkt placering och utformning av driftutrymmen är viktig för att åstadkomma en god arbetsmiljö och det finns därför hänvisningar till Arbetsmiljöverkets regler. Arbetsmiljöaspekterna är viktiga att beakta vid projektering och uppförande. Arbetsmiljöverket kan stoppa arbete i utrymmen som är dåligt utformade.

Närmare om driftutrymmens utformning finns i ett allmänt råd, till exempel när det bör finnas låsbara dörrar, golvbrunnar och fasta anordningar för att hantera tunga installationsdelar. Exempel på hur ett driftutrymme kan utformas finns även hos Arbetsmiljöverket. Exempel finns också i handledningen "Rätt arbetsmiljö för montörer och driftpersonal" som ges ut av VVS-installatörernas och Svenska Byggbranschens utvecklingsfond. Handledningen hittar du här:

3:42 Utformning av driftutrymmen

Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor vid användning, kontroll och underhåll av utrymmena och deras installationer begränsas. Driftutrymmena och deras installationer ska dessutom placeras och utformas så att risken för brukarnas eller grannarnas hygien eller hälsa begränsas.

Det ska finnas tillräcklig plats för material och utrustning samt för drift- och underhållsarbete.

Allmänt råd I driftutrymmen bör det finnas belysning och eluttag, samt vid behov vattentätt golv, tappvatteninstallation, golvbrunn med avdunstningsskydd, nödbelysning och fasta anordningar för hantering av tunga installationsdelar. Om det finns risk för personskador bör driftutrymmena vara låsbara. Dörrar till fläktrum bör hängas så att de öppnas mot eventuellt övertryck, dvs. vid övertryck inåt mot rummet och vid undertryck ut från rummet. Regler om vatten och avlopp finns i avsnitt 6:6. Regler om utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt finns i avsnitt 6:533. Regler om utformning av hissutrymmen finns även i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och andra motordrivna anordningar, H. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Exempel på hur driftutrymmen kan utformas finns bl.a. i VVS Företagens handledning Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2013:14).

Tillträdesvägar till driftutrymmen

Det är viktigt att driftutrymmen är enkla och säkra att nå, även med tunga och stora transporter. Det innebär att tillträdesvägar via stegar och yttertak bör undvikas.

3:421 Tillträdesvägar till driftutrymmen

Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor begränsas vid tillträde och transporter. Tillträdesvägarna ska utformas så att det finns tillräcklig plats för transport av stora och tunga installationsdelar. Tillträdesväg via en bostadslägenhet får endast finnas till installationer avsedda enbart för den enskilda bostaden.

Allmänt råd Tillträdesvägar till driftutrymmen via stegar, utvändiga trappor och yttertak bör undvikas. Regler om tillträdesvägar till tak finns i avsnitt 8:2421. Regler om transportvägar och manuell hantering ges också ut av Arbetsmiljöverket.

Avfallsutrymmen och avfallsanordningar

I byggreglerna ställs det krav på att det ska finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall. Det ställs inga detaljerade krav om antalet behållare för olika avfallsfraktioner. I de kommunala renhållningsordningarna finns lokala regler om detta för de avfallsfraktioner som kommunen ansvarar för. Ju fler fraktioner avfallet sorteras i desto större utrymme krävs i regel. Enligt två nya förordningar om producentansvar påbörjas 2021 införandet av en bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper för att vara fullt utbyggd 2025. Det kommer i de flesta fall att ställa krav på utrymme eller plats för sortering av detta avfall i olika fraktioner i eller i anslutning till bostadsbyggnader. Se närmare om detta nedan.

Viktigt att särskilt tänka på vid placering och utformning av avfallsutrymmen och avfallsanordningar är tillgänglighet och säkerhet. Med tillgänglighet avses tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det ska vara lätt för de boende att lämna sitt avfall. Därför finns ett allmänt råd om ett maximalt avstånd på 50 meter från byggnaders entréer till avfallsutrymmen och avfallsanordningar i flerbostadshus. Det är även viktigt att tänka på att trösklar och tunga dörrar till avfallsutrymmen kan hindra personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda dessa utrymmen. Regler för tillgänglighet finns i avsnitt 3:1 BBR.

3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar

I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras så att de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinning av avfallet.

Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus. Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall ska anpassas till

  • -   hämtningsintervallen och avfallsmängderna,
  • -   sorten och sammansättningen av avfall,
  • -   behovet av rengöring,
  • -   behovet av att de ska kunna användas så att risken för olycksfall begränsas, och
  • -   lokala regler för avfallshantering om hur avfall sorteras, förvaras och hämtas.
Allmänt råd För större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokaler, bör det finnas kylt avfallsutrymme, om det ur hygienisk synpunkt inte kan ordnas på annat sätt. Sopschakt bör ha runda tvärsnitt och större invändig diameter än sopinkastens största tvärmått. Inkast med ett tvärsnitt större än 0,3 meter bör förses med en säkerhetsanordning. Röret innanför inkastet bör utformas så att avfallet inte fastnar. Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna.

Grovavfall ska kunna tas om hand separat.

Sopnedkast och rörtransportsanordningar ska kunna spärras från tillhörande uppsamlingsutrymmen.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall får inte placeras

  • -   så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras, och
  • -   så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras.

Säkerhetsaspekter i samband med avfallshantering som är särskilt angelägna att hitta lösningar på är arbetsmiljön för renhållarna och säkerheten för de boende. Men dessa aspekter kan ibland komma i konflikt med varandra. Om detta kan du läsa mer i Boverkets vägledning som särskilt tar upp säkerhet, tillgänglighet och estetik för avfallsutrymmen. Du hittar vägledningen här. Regler för säkerhet vid användning finns i avsnitt 8 BBR.

3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar

I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras så att de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinning av avfallet.

Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus. Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall ska anpassas till

  • -   hämtningsintervallen och avfallsmängderna,
  • -   sorten och sammansättningen av avfall,
  • -   behovet av rengöring,
  • -   behovet av att de ska kunna användas så att risken för olycksfall begränsas, och
  • -   lokala regler för avfallshantering om hur avfall sorteras, förvaras och hämtas.
Allmänt råd För större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokaler, bör det finnas kylt avfallsutrymme, om det ur hygienisk synpunkt inte kan ordnas på annat sätt. Sopschakt bör ha runda tvärsnitt och större invändig diameter än sopinkastens största tvärmått. Inkast med ett tvärsnitt större än 0,3 meter bör förses med en säkerhetsanordning. Röret innanför inkastet bör utformas så att avfallet inte fastnar. Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna.

Grovavfall ska kunna tas om hand separat.

Sopnedkast och rörtransportsanordningar ska kunna spärras från tillhörande uppsamlingsutrymmen.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall får inte placeras

  • -   så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras, och
  • -   så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras.

I reglerna står det att grovavfall ska kunna hanteras separat. Det behöver inte betyda att ett särskilt utrymme i byggnaden krävs. Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl, enligt definition i Naturvårdsverkets föreskrifter om brännbart avfall. (jfr. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:4)

3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar

I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras så att de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinning av avfallet.

Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus. Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall ska anpassas till

  • -   hämtningsintervallen och avfallsmängderna,
  • -   sorten och sammansättningen av avfall,
  • -   behovet av rengöring,
  • -   behovet av att de ska kunna användas så att risken för olycksfall begränsas, och
  • -   lokala regler för avfallshantering om hur avfall sorteras, förvaras och hämtas.
Allmänt råd För större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokaler, bör det finnas kylt avfallsutrymme, om det ur hygienisk synpunkt inte kan ordnas på annat sätt. Sopschakt bör ha runda tvärsnitt och större invändig diameter än sopinkastens största tvärmått. Inkast med ett tvärsnitt större än 0,3 meter bör förses med en säkerhetsanordning. Röret innanför inkastet bör utformas så att avfallet inte fastnar. Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna.

Grovavfall ska kunna tas om hand separat.

Sopnedkast och rörtransportsanordningar ska kunna spärras från tillhörande uppsamlingsutrymmen.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall får inte placeras

  • -   så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras, och
  • -   så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras.

Branschorganisationen Avfall Sverige har gett ut en handbok för avfallsutrymmen. Ta del av handboken här.

Nya regler 2021 om bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper

Det finns också andra regler som kan beröra avfallsutrymmen.

2018 antogs nya förordningar om producentansvar för förpackningar och returpapper. De nya reglerna innebär att insamlingen av sådant avfall från hushållen från 2021 ska skötas av tillståndspliktiga insamlingssystem och att den som huvudregel ska ske bostadsnära, det vill säga i anslutning till bostaden. I avfallsförordningen finns ett krav riktat till ägaren av en bostadsfastighet att underlätta för insamlingssystemen att transportera bort förpackningsavfallet och returpappret. Naturvårdsverket har i vägledning om insamlingen av förpackningar och returpapper beskrivit att fastighetsägarens ansvar enligt denna bestämmelse som regel bör innefatta att tillhandahålla plats eller utrymme på sin fastighet för att möjliggöra insamling. I motsats till byggreglerna, BBR, har denna bestämmelse retroaktiv verkan på så sätt att den ska uppfyllas även av en ägare till sådana befintliga bostadsbyggnader som inte är föremål för ändringar. Ta del av Naturvårdsverkets vägledning gällande insamling av förpackningar och returpapper från hushållen här.

24 §
  Den som är innehavare av en hamn ska lämna uppgift om behovet av avfallshantering enligt 23 § till kommunen.

24a §
  Den som har förpackningsavfall som inte är hushållsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet från annat avfall och lämna förpackningsavfallet till
   1. ett godkänt retursystem enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, om avfallet utgörs av flaskor eller burkar som retursystemet är avsett för,
   2. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 43 § förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av förpackningar som insamlingssystemet är avsett för, eller
   3. någon som enligt 67 § förordningen om producentansvar för förpackningar samlar in förpackningsavfallet.
Förordning (2018:1466).

24b §
  Den som har använt en förpackning som blivit hushållsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet från annat avfall och lämna förpacknings-avfallet till
   1. ett godkänt retursystem enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, om avfallet utgörs av flaskor eller burkar som retursystemet är avsett för, eller
   2. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 43 § förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av förpackningar som insamlingssystemet är avsett för.

Den som enligt 24 a § 3 lämnar förpackningsavfall till någon som samlar in utsorterat förpackningsavfall får lämna allt sitt förpackningsavfall till insamlaren, även det förpackningsavfall som är hushållsavfall.
Förordning (2018:1466).

24c §
  Den som har returpapper som inte är hushållsavfall ska sortera ut returpapperet från annat avfall och lämna returpapperet till
   1. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 12 § förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper, eller
   2. någon som enligt 31 § förordningen om producentansvar för returpapper samlar in utsorterat returpapper.
Förordning (2018:1466).

24d §
  Den som har använt en tidning som blivit hushållsavfall ska sortera ut returpapperet från annat avfall och lämna returpapperet till ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 12 § förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper.

Den som enligt 24 c § 2 lämnar returpapper till någon som samlar in utsorterat returpapper får lämna allt sitt returpapper till insamlaren, även det returpapper som är hushållsavfall. Förordning (2018:1466).

24e §
  Den som äger en bostadsfastighet ska underlätta för insamlingssystemen att transportera bort förpackningsavfall och returpapper enligt 45 § förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar och 14 § förordningen
(2018:1463) om producentansvar för returpapper. Fastighetsägaren får avböja borttransport från fastigheten endast om en sådan transport är olämplig med hänsyn till fastighetens utformning eller belägenhet, trafiksäkerheten eller andra omständigheter. Förordning (2018:1466).

Avfallshantering i bostadslägenhet

Föreskrifter om krav på ett källsorteringsutrymme i bostadslägenheten infördes år 2008 i syfte att öka hushållens källsortering. Kravet gäller såväl flerbostadshus som småhus. Det ställs inga detaljerade krav om antalet behållare för olika avfallsfraktioner. Ju fler fraktioner avfallet ska sorteras i desto större utrymme krävs i regel. Det är lämpligt att anpassa källsorteringsutrymmet i bostadslägenheten till övrig insamling av avfall i byggnaden om det är flerbostadshus eller om det planeras gemensamhetslösningar. Hushållen har ansvar att sortera hushållsavfallet enligt lokala avfallsregler i de kommunala renhållningsordningarna. De ska även källsortera förpackningsavfall, tidningar och elavfall enligt avfallsförordningen och lämna till särskilda insamlingssystem som t.ex. återvinningsstationer. Vissa fastighetsägare av flerbostadshus erbjuder även insamling av dessa fraktioner. Från 2021 ska insamlingen av förpackningar och returpapper från hushållen skötas av tillståndspliktiga insamlingssystem och då påbörjas också införandet av en bostadsnära insamling av sådant avfall.

3:423 Avfallshantering i bostadslägenheten

I bostadslägenheter ska det finnas plats för källsortering av avfall.

24b §
  Den som har använt en förpackning som blivit hushållsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet från annat avfall och lämna förpacknings-avfallet till
   1. ett godkänt retursystem enligt förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, om avfallet utgörs av flaskor eller burkar som retursystemet är avsett för, eller
   2. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 43 § förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av förpackningar som insamlingssystemet är avsett för.

Den som enligt 24 a § 3 lämnar förpackningsavfall till någon som samlar in utsorterat förpackningsavfall får lämna allt sitt förpackningsavfall till insamlaren, även det förpackningsavfall som är hushållsavfall.
Förordning (2018:1466).

24d §
  Den som har använt en tidning som blivit hushållsavfall ska sortera ut returpapperet från annat avfall och lämna returpapperet till ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 12 § förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper.

Den som enligt 24 c § 2 lämnar returpapper till någon som samlar in utsorterat returpapper får lämna allt sitt returpapper till insamlaren, även det returpapper som är hushållsavfall. Förordning (2018:1466).

25 §
  Den som innehar avfall som innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter ska sortera ut det och hantera det skilt från annat avfall på ett sätt som underlättar återvinning eller annan hantering som är godtagbar från miljösynpunkt samt
   1. lämna det till en producent, en kommun eller till ett sådant insamlingssystem som avses i förordningen (2014:1075)
om producentansvar för elutrustning, om producenten, kommunen eller insamlingssystemet har en skyldighet att ta emot avfallet, eller
   2. om avfallet är annat elavfall än sådant konsumentelavfall som avses i förordningen om producentansvar för elutrustning, se till att det blir behandlat på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

Om ett batteri är inbyggt eller på annat sätt ingår i en annan vara och batteriet med lätthet kan avlägsnas från den andra varan, ska batteriet vid tillämpningen av första stycket 1 avlägsnas från den andra varan.

Andra bestämmelser om skyldighet för producenter att ta hand om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter finns i förordningen (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer, förordningen om producentansvar för elutrustning och förordningen (2008:834)
om producentansvar för batterier. Förordning (2014:1076).

Viktigt att ha koll på lokala regler om avfallshantering

Hur avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska utformas påverkas bland annat av lokala regler för avfallshantering. Där står hur avfall som kommunen ansvarar för ska sorteras, förvaras och hämtas. De lokala reglerna hittar man i den kommunala renhållningsordningen. Boverket reglerar endast fasta avfallsanordningar, inte lösa anordningar som till exempel avfallsbehållare.

3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar

I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras så att de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinning av avfallet.

Allmänt råd Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus. Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara. Regler om utformning av driftutrymmen ges också ut av Arbetsmiljöverket. Regler om manuell hantering och belastningsergonomi ges ut av Arbetsmiljöverket.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall ska anpassas till

  • -   hämtningsintervallen och avfallsmängderna,
  • -   sorten och sammansättningen av avfall,
  • -   behovet av rengöring,
  • -   behovet av att de ska kunna användas så att risken för olycksfall begränsas, och
  • -   lokala regler för avfallshantering om hur avfall sorteras, förvaras och hämtas.
Allmänt råd För större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokaler, bör det finnas kylt avfallsutrymme, om det ur hygienisk synpunkt inte kan ordnas på annat sätt. Sopschakt bör ha runda tvärsnitt och större invändig diameter än sopinkastens största tvärmått. Inkast med ett tvärsnitt större än 0,3 meter bör förses med en säkerhetsanordning. Röret innanför inkastet bör utformas så att avfallet inte fastnar. Regler för lokal avfallshantering finns i de kommunala renhållningsordningarna.

Grovavfall ska kunna tas om hand separat.

Sopnedkast och rörtransportsanordningar ska kunna spärras från tillhörande uppsamlingsutrymmen.

Utrymmen eller anordningar för hantering av avfall får inte placeras

  • -   så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras, och
  • -   så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras.

Att tänka på redan i samband med detaljplan om avfallsutrymmen

Arbetsmiljön för renhållarna och säkerheten för de boende kan ibland komma i konflikt med varandra. Exempelvis måste renhållarna komma så nära det avfall som ska hämtas som möjligt, för att få bra arbetsförhållanden. Det innebär att tunga fordon förekommer i en miljö där man inte förväntar sig dem. Det har skett dödsolyckor där renhållningsfordon var inblandade. Flera av olyckorna har inträffat i samband med att renhållningsfordonet backat eftersom det inte funnits utrymme för att vända fordonet. Ofta har föraren inte sett att det har befunnit sig någon bakom fordonet. Personerna som förolyckats har ibland haft nedsatt syn, hörsel eller rörlighet, vilket medfört att de inte upptäckt bilen eller hunnit gå undan.

För att begränsa risken för olyckor när avfall lämnas och hämtas är det viktigt att tänka på placeringen av utrymmen och anordningar för avfall. Det är till exempel olämpligt att placera avfallsutrymmen och lekplatser nära varandra eftersom avfallstransporter ofta sker med tunga fordon. Hur avfallstransporterna lämpligen bör ske inom ett bostadsområde bör beaktas redan i detaljplanen. Det är bra om avfallsutrymmen placeras så att gångvägar inte behöver användas eller korsas och så att renhållningsfordon inte behöver backa för att kunna hämta avfall.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen