På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Anpassningen ska vara nödvändig

De åtgärder som bostadsanpassningsbidrag söks för ska vara nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden. Bidrag lämnas inte om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av regionen eller kommunen. 

Av 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag framgår att bostadsanpassningsbidrag endast lämnas om sökta åtgärder är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för personen med funktionsnedsättning.

Klar koppling mellan funktionsnedsättning och åtgärder

Av propositionen till lagen framgår att det ska finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och de åtgärder som bidrag söks för. Åtgärderna ska kunna bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen och tillgodose de behov personen har på grund av funktionsnedsättningen. (Proposition 2017/18:80 sid. 69.)

En liknande skrivning fanns i propositionen till 1992 års lag om bostadsanpassningsbidrag (proposition 1992/93:58 sid. 18). Här följer ett referat av en dom där prövningen skedde enligt 1992 års lag. Domen är enligt Boverkets mening fortfarande relevant som exempel på bedömningen av kopplingen mellan funktionsnedsättningen och den åtgärd som bidrag sökts för. 

Rättsfall om att uppföra dörr och vägg i sovrum

Sökanden hade låtit uppföra en mellanvägg och dörr i sitt sovrum och ansökte om bostadsanpassningsbidrag. Han hade personliga assistenter och anförde att han på grund av en hjärnskada var mycket ljudkänslig. Med en mellanvägg kunde han sova ostörd trots att assistenterna var i närheten.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med motiveringen att åtgärden syftade till att skapa ett utrymme för assistenterna och att nödvändigheten inte var tillräckligt styrkt.

Länsrätten
Länsrätten ansåg att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten. Där åberopade sökanden ett läkarintyg där det stod att det var mycket viktigt med ostörd nattsömn för sökanden för att han dagtid skulle orka fungera optimalt och för att han skulle undvika krampanfall.

Kammarrätten ansåg att det var styrkt att sökanden var mycket ljudkänslig och att han hade stort behov av ostörd nattsömn. Det rådde ingen tvist om detta eller om att han behövde personlig assistent dygnet runt. Fråga i målet var enligt kammarrätten om det fanns en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och åtgärden att dela av hans sovrum i två rum så att han fick tillgång till ett eget rum där han kunde sova ostörd och som samtidigt medgav att hans personliga assistenter kunde vaka över honom. Frågan var således, enligt kammarrätten, om kostnaden för att avdela rummet var nödvändig för att skapa en ändamålsenlig bostad för sökanden. Kammarrätten kom fram till att så var fallet med följande motivering.

Kammarrätten finner visat att sökanden, på grund av ljudkänslighet, inte kan sova ostörd i ett rum, där andra människor befinner sig. Med beaktande härav, av att andra lösningar har prövats och av de ostridiga uppgifterna i målet finner kammarrätten att kostnaden för den aktuella åtgärden var nödvändig för att göra bostaden funktionsduglig.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 2005-06-07, målnummer 574-2004.

Bidrag även om det inte är helt omöjligt att klara sig utan anpassningsåtgärden

Enligt den kammarrättsdom som refereras nedan krävs inte för bidrag att det är helt omöjligt för sökanden att klara sig utan anpassningsåtgärden. Målet prövades utifrån 1992 års lag om bostadsanpassningsbidrag men är enligt Boverket fortfarande relevant. 

Rättsfall om dörrautomatik

Sökanden bodde i ett flerbostadshus och ansökte om bidrag till tre automatiska dörröppnare. Det gällde husets entrédörr samt hissdörren på källarplanet respektive våningsplanet där hon bodde. Av arbetsterapeutens intyg framgick följande. Sökanden gick med rullator. För att öppna dörrarna fick hon ställa rullatorn åt sidan, öppna dörren med handen, hålla upp den med ryggen och gå ut genom dörren med rullatorn. Hon klarade med svårighet att öppna dörrarna.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med motiveringen att den medicinska nödvändigheten inte var styrkt.

Länsrätten
Länsrätten däremot ansåg att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten. Sökanden åberopade där ett läkarintyg enligt vilket hon på grund av problem med höfter och rygg skulle behöva automatiska dörröppnare.

Kammarrätten gjorde följande bedömning.

Utgångspunkten vid bedömningen av om en anpassning är bidragsberättigande är att personen med funktionsnedsättning ska beredas möjlighet att leva ett i görligaste mån normalt liv i sin bostad. I detta ligger också att det ska vara möjligt för personen med funktionsnedsättning att kunna ta sig i och ur bostaden och själv använda gemensamhetsutrymmen som tvättstuga. Det krävs, enligt kammarrättens mening, inte att det är helt omöjligt för den funktionshindrade att klara sig utan anpassningsåtgärden.

I målet är ostridigt att sökanden lider av en rad sjukdomar och funktionsnedsättningar. Hon tycks i stor utsträckning klara sig själv hemma men har svårt att öppna dörrarna. Hon har själv uppgett att det ibland är omöjligt för henne att öppna porten och att hon då måste vänta på hjälp. I arbetsterapeutens intyg som kommunen åberopat sägs att sökanden med svårighet klarar av att öppna de aktuella dörrarna. Det intyg som sökanden åberopat visar enligt kammarrättens mening att dörröppnarna är nödvändiga för att hon med hänsyn till sin funktionsnedsättning ska kunna leva ett någorlunda normalt liv i sin bostad. Kommunens överklagande ska därför avslås.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2004-08-17, målnummer 4067-2003.

Bestående eller långvarigt behov

Varken 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag eller propositionen till lagen anger uttryckligen något om hur långvarigt ett behov ska vara för att bidrag ska beviljas. Det gjorde inte heller 1992 års lag om bostadsanpassningsbidrag eller propositionen till den lagen. I samband med ändringar i ännu äldre regelverk för bostadsanpassningsbidraget beskrevs gällande rätt som att det innehöll ett krav på att behovet av anpassningsåtgärden kunde anses vara långvarigt eller bestående (proposition 1984/85:142 s. 31).

Det kan ibland bli fråga om svåra avvägningsproblem, men i regel kan intyg från en läkare eller någon annan sakkunnig ge vägledning. Här följer ett referat av en kammarrättsdom som belyser frågan om bland annat funktionsnedsättningens varaktighet.

Rättsfall om åtgärdens nödvändighet, bland annat funktionsnedsättningens varaktighet

En person ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att ta bort badkaret och ordna en duschplats.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan. Beslutet motiverades med att det inte fanns något intyg som styrkte att åtgärderna var oundgängligen nödvändiga för sökanden med hänsyn till funktionsnedsättningen.

Länsrätten
Kommunens beslut överklagades till länsrätten som ansåg att bidrag borde beviljas och därför biföll överklagandet.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten.

Kammarrätten anförde inledningsvis att svaret på frågan om en anpassningsåtgärd är nödvändig för att bostaden ska vara ändamålsenlig för den som har en funktionsnedsättning får primärt sökas i den medicinska utredningen i målet.

Av intyg från en arbetsterapeut framgick att sökanden besvärades av fibromyalgi och nu hade brutit höger handled och var gipsad. Hon hade därför svårt att klara förflyttning till och från badbräda, vilket hade gått bra tidigare. Enligt intyg från en läkare hade hon svårt att klara förflyttning till och från badbräda i badkar på grund av fibromyalgi och resttillstånd efter ett komplicerat handledsbrott. Kammarrätten fann att intygen inte i tillräcklig utsträckning klargjorde vilka problem sökanden hade i samband med duschning. Inte heller redogjorde de för varaktigheten av hennes funktionsnedsättning avseende handleden. Det var därför enligt kammarrättens mening inte visat att den sökta åtgärden var nödvändig för att hennes bostad skulle vara ändamålsenlig. Kammarrätten fastställde kommunens beslut. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd.

Kammarrätten i Jönköping, dom 2007-04-26, målnummer 45-2007, och Regeringsrätten, målnummer 3235-2007.

Begynnande funktionsnedsättningar

Bidrag kan lämnas även vid begynnande funktionsnedsättningar som på sikt kan bli bestående (proposition 1986/87:100 bilaga 13 s. 53). Åldrandet medför normalt funktionsnedsättningar. Möjligheten att i tid kunna göra vissa förbättringar i bostaden kan ofta vara utslagsgivande för en gammal människas möjlighet att bo kvar i sin bostad och sköta sig själv. (Proposition 1984/85:142 s. 31.)

Hur bedöma om en åtgärd är nödvändig?

Enligt 2 § Boverkets föreskrifter (2018:12) om bostadsanpassningsbidrag ska sökanden till sin ansökan bifoga intyg av arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig som visar att de åtgärder som bidrag söks för är nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen. Det framgår också att om behovet av en åtgärd är uppenbart så kan kommunen avstå från att kräva in ett intyg.

Åtgärdsprogram

Boverkets föreskrifter till den numera upphävda lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag innehöll en bestämmelse om så kallade åtgärdsprogram. Enligt föreskriften borde ett sådant program upprättas vid mer omfattande åtgärder och utgjorde ett komplement till sakkunnigintyget. Åtgärdsprogrammet upprättades av den som var sakkunnig på bostadsanpassning, till exempel en arbetsterapeut, och kunde innehålla en detaljbeskrivning rum för rum av lämpliga åtgärder.

Föreskrifterna till 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag, BFS 2018:12, innehåller inte någon motsvarande bestämmelse. Detta innebär dock inte att åtgärdsprogram eller åtgärdsförslag inte kan inhämtas vid handläggningen av ett anpassningsärende. Om kommunen bedömer det som nödvändigt för att ett ärende ska bli tillräckligt utrett finns en möjlighet enligt 23 § förvaltningslagen (2017:900) att begära in uppgifter vid handläggningen av ett ärende. Av bestämmelsen följer att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Om kommunen anser sig behöva underlag för ett materiellt riktigt beslut kan den alltså begära att sökanden medverkar till att tillföra uppgifter till utredningen, till exempel ett åtgärdsprogram. Något hinder för att sakkunnigintyget enligt 2 § Boverkets föreskrifter om bostadsanpassningsbidrag, BFS 2018:12, innehåller motsvarande uppgifter som ett åtgärdsprogram finns i och för sig inte under förutsättning att intyget uppfyller förutsättningarna i övrigt enligt föreskriften.

Kommunen ska värdera intyget

Om sökanden inkommer med ett sakkunnigintyg så är det sökandens bevisning av behovet. Men intyget är inte ensamt avgörande för om bidrag ska lämnas eller inte. Kommunen ska nämligen värdera intyget, det vill säga pröva intygets styrka. Det innebär att kommunen måste vara lyhörd för intygets olika nyanser och ta ställning till om intyget verkligen uttrycker den nödvändiga kopplingen mellan funktionsnedsättningen och åtgärderna. Observera att intyget inte måste innehålla själva ordet "nödvändig" för att behovet av en viss åtgärd ska anses styrkt. 

Intyget tillhör sökanden

Den sakkunnige skriver intyget åt sökanden. Intyget är alltså sökandens. Det händer att den sakkunnige som en ren service skickar intyget direkt till kommunen för att inte sökanden ska behöva göra det. När du som handläggare ser att ett intyg inte kommer direkt från sökanden är det viktigt att du tänker på bestämmelserna i förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation. Du kan läsa om dessa bestämmelser på webbsidan "Kommunikation" i "Guide för handläggning". Du finner en länk till sidan i "Relaterad information". 

Kan behovet tillgodoses med hjälpmedel?

Det framgår av 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag att om behovet  kan tillgodoses med hjälpmedel ska något bostadsanpassningsbidrag inte lämnas. Det handlar om sådana hjälpmedel som erbjuds av regionen eller kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).  

I propositionen till lagen uttalas att det i varje enskilt fall måste stå klart om behovet kan eller inte kan tillgodoses av ett hjälpmedel förskrivet av ett landsting (numera region) eller en kommun. Hälso- och sjukvårdslagen ger inte enskilda någon rätt till hjälpmedel och inte heller någon möjlighet att överklaga. Det innebär att kommunen inte kan neka en sökande bostadsanpassningsbidrag med hänvisning till att sökanden borde kunna få hjälpmedel, om sökanden nekas förskrivning av hjälpmedlet från landsting (numera region) eller kommun. (Proposition 2017/18:80 sid. 28.)

För att kommunen ska kunna avslå en ansökan med hänvisning till att behovet kan tillgodoses med hjälpmedel så måste det stå klart att sökanden har möjlighet att få sitt anpassningsbehov tillgodosett genom hjälpmedel från sjukvårdshuvudmannen (proposition 2017/18:80, sid. 70).

När det gäller vem som kan bedöma om bostadsanpassningsåtgärden kan ersättas av hjälpmedel, framförs i propositionen att det bör vara en person med kompetens om hjälpmedel, god kännedom om sökandes hemlandsting (numera hemregion) och hemkommuns utbud av förskrivbara hjälpmedel, samt vara väl införstådd med den enskildes behov (proposition 2017/18:80 sid. 29).

Handläggningen

Den praktiska hanteringen i ett visst ärende, med hänsyn till villkoret att bidrag endast lämnas om behovet inte kan tillgodoses med hjälpmedel, kommer att variera. Till exempel utifrån om sökanden själv redan har haft kontakt med hjälpmedelsförskrivande myndighet när ansökan om bidrag görs och om det i så fall finns någon dokumentation över denna kontakt.

För att kunna ta ställning till om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel kommer kommunernas handläggare av bostadsanpassningsbidrag få anledning att i en del ärenden undersöka utbudet av hjälpmedel hos regionen och/eller den egna kommunen. I en del fall kan det utan närmare utredning stå klart att behovet inte kan tillgodoses med ett hjälpmedel därför att den typ av hjälpmedel som eventuellt skulle kunna tillgodose behovet saknas. Det kan också i en del fall vara möjligt att utläsa i det sakkunnigintyg som sökanden bifogat ansökan att behovet inte kan tillgodoses med ett hjälpmedel utan att det är en anpassning enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag som behövs.

Samverkan

Hanteringen påverkas förstås av förekomsten av hjälpmedel och av vem som förskriver dessa, kommun och/eller region. För att underlätta hanteringen kan det finnas skäl att den del inom kommunen som ansvarar för handläggningen av ärenden om bostadsanpassningsbidrag samverkar med den del inom kommunen och/eller regionen som ansvarar för hjälpmedlen enligt hälso- och sjukvården.

Att välja mellan alternativa anpassningar

I kravet på att åtgärden ska vara nödvändig ligger, enligt propositionen till lagen, att om behovet kan tillgodoses genom olika typer av anpassningar så ska det billigaste och minst omfattande alternativet väljas. Om bidrag till exempel söks för en tillbyggnad med ett nytt, större hygienrum kan ansökan avslås om behovet kan tillgodoses genom att det befintliga hygienrummet utökas inom huskroppen. I så fall kan bidrag i stället lämnas för denna mindre omfattande anpassning. (Proposition 2017/18:80 sid. 69.)

Hänsyn till andra

Av propositionen till lagen framgår också att kommunen i rimlig utsträckning ska ta hänsyn till att anpassningen utformas så att bostaden kan användas av övriga hushållsmedlemmar och andra som regelbundet hjälper personen med funktionsnedsättning i bostaden (proposition 2017/18 sid. 69-70).

Trångboddhet

Det framgår av propositionen till 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag att frågan om trångboddhet ska prövas mot förutsättningen i 5 § att bidrag endast lämnas om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden (proposition 2017/18:80 sid. 35).

Ändamålsenlig bostad

Under menyrubriken "Ändamålsenlig bostad" kan du läsa om att bidraget är begränsat till åtgärder för att bostaden ska anses vara ändamålsenlig för sökanden. 

Exempel på åtgärder

I "Relaterad information" finner du en länk till "Exempel på åtgärder som kan berättiga till bidrag".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej