Ändamålsenlig bostad

Även om det står klart att en åtgärd i och för sig är nödvändig med hänsyn till funktionsnedsättningen ska bidrag inte lämnas om bostaden kan anses ändamålsenlig utan åtgärden.

Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag 5 §

Enligt propositionen till lagen om bostadsanpassningsbidrag ska begreppet "ändamålsenlig bostad" läsas mot bakgrund av lagens syfte, det vill säga att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Personer med funktionsnedsättning ska så långt som möjligt kunna använda sin bostad som alla andra och självständigt kunna tillgodose sina grundläggande och vardagliga behov. Till exempel sköta sin personliga hygien, sova och vila, laga och äta mat, tvätta, umgås med andra och se efter sina barn. I dessa behov innefattas att kunna förflytta sig inom bostaden, in i och ut ur bostaden samt att kunna ta sig ut på och in från balkonger eller uteplatser i direkt anslutning till bostaden. Vad som i övrigt krävs för att bostaden ska vara ändamålsenlig får enligt propositionen bedömas från fall till fall. Det beror bland annat på funktionsnedsättningen, de behov den medför och om ansökan gäller ett barn eller en förälder. I en del fall kan det till exempel vara aktuellt att lämna bostadsanpassningsbidrag för att göra ett garage tillgängligt. (Proposition 2017/18:80 sid. 70.)

Referat

Här följer fyra referat. Domarna som refereras har prövats utifrån 1992 års lag om bostadsanpassningsbidrag. De belyser dock det tidigare nämnda uttalandet i propositionen till 2018 års lag om bidragets syfte. Det vill säga att personer med funktionsnedsättning så långt som möjligt ska kunna använda sin bostad som alla andra och självständigt kunna tillgodose sina grundläggande och vardagliga behov (proposition 2017/18:80 sid. 70).

Det första referatet handlar om att sköta sin personliga hygien, det andra om att kunna ta sig in i och ut ur bostaden och det tredje om att kunna  ta sig ut på sin balkong. Det fjärde handlar om att kunna ta sig in i en bostad med inkopplat villalarm. Observera att många fler åtgärder kan anses nödvändiga för att en bostad ska anses ändamålsenlig i ett enskilt ärende, de referat som följer är alltså bara exempel. Det finns fler referat i denna handbok som handlar om begreppet "ändamålsenlig bostad" i denna handbok. Bland annat på webbsidan "Hissar". En länk till den sidan hittar du under "Relaterad information". 

Sköta sin personliga hygien

Rättsfall om möjligheten att kunna duscha när hemtjänstpersonalen inte är på plats

En kvinna som byggt ut sin toalett för att anordna en duschplats på det nedre planet i sin tvåplansvilla ansökte om bostadsanpassningsbidrag. Det fanns en dusch på det övre planet. Hon var cirka åttio år och ensamstående. Efter en stroke hade hon vänstersidig svaghet samt nedsatt balans och uthållighet. Inomhus gick hon fritt eller med rullator.

Kommunen
Kommunen ansåg inte att behovet var styrkt och avslog därför ansökan.

Länsrätten
Länsrätten däremot anförde bland annat att det åberopade intyget från arbetsterapeuten visade att en dusch på bottenvåningen möjliggjorde för sökanden att vara självständig i hemmet.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten där sökanden åberopade ett kompletterande intyg från arbetsterapeuten. Av detta framgick att hon behövde tillsyn när hon gick i trappor och att hon vid utebliven anpassning hade behövt personal från hemtjänsten för att ta sig uppför och nedför trappan i samband med att hon duschade. Med beaktande av främst innehållet i intyget från arbetsterapeuten delade kammarrätten länsrättens bedömning att sökanden var berättigad till bidrag och avslog därför kommunens överklagande.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 2005-04-19, målnummer 1604-2004.

Ta sig in i och ut ur bostaden

Två personer hade assistenthjälp 21 timmar respektive 23 timmar per dygn. Det var enligt kammarrätten inte något skäl i sig för att neka sökandena bostadsanpassningsbidrag till automatiska dörröppnare.

Rättsfall om dörrautomatik trots assistent dygnet runt

Två personer som bodde i en bostadsrättslägenhet i ett flerbostadshus ansökte om bostadsanpassningsbidrag för en automatisk dörröppnare vid huvudentrén samt vid hissdörren på entréplanet respektive boendeplanet.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan. Skälet var att bidrag endast ges för att möjliggöra ett självständigt liv i eget boende. Eftersom sökandena hade assistenthjälp 24 timmar om dygnet fanns det enligt kommunen inte något behov av åtgärden.

Länsrätten
Kommunens beslut överklagades till länsrätten som ansåg att bidrag borde beviljas och därför biföll överklagandet.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten. Kommunen påpekade att sökandena enligt arbetsterapeuten inte kunde ta sig ut på egen hand och ofta använde manuell rullstol utomhus. Detta innebar att de alltid hade en assistent med sig när de skulle ta sig ut genom entrén. Det fanns därför inte en sådan klar koppling mellan funktionsnedsättningen och åtgärden. Kommunen menade att en eventuell anpassning i stället var en fråga om hjälp för assistenterna och deras arbetsmiljö.

Kammarrätten fann det utrett att sökandenas funktionsnedsättning innebar dels att de inte själva kunde ta sig in i och ut ur sin bostad utan automatiska dörröppnare, dels att deras personliga assistenter utan sådana dörröppnare hade svårigheter att hjälpa dem genom porten och hissdörrarna. Det fick anses utrett att sökandena med hjälp av dörröppnare skulle kunna ta sig ut ur bostaden själva. Och det måste antas, anförde kammarrätten, att tillfällena för dem att komma ut i sällskap av sina personliga assistenter skulle bli fler om problemen med hissdörrar och ytterport försvann. Deras liv skulle således enligt kammarrätten - utifrån deras förutsättningar - bli mer självständiga om automatiska dörröppnare installerades, även om det inte skulle innebära att de skulle vistas utomhus på egen hand. Vidare påpekade kammarrätten att de i en nödsituation kunde behöva ta sig ut ur lägenheten själva. Vid en sammantagen bedömning fann kammarrätten att åtgärden var nödvändig för att bostaden skulle vara ändamålsenlig för sökandena. Kommunens överklagande avslogs.

Kammarrätten i Stockholm, dom 2007-11-19, målnummer 7750-2006.

Ta sig ut på balkongen

Att en person hade assistenthjälp 24 timmar om dygnet ansågs av kammarrätten inte vara något skäl i sig för att neka sökanden bostadsanpassningsbidrag till automatisk dörröppnare till balkongdörren.

Rättsfall om möjligheten att själv öppna balkongdörren trots assistent

En kvinna ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att installera en automatisk dörröppnare till balkongdörren.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med motiveringen att kvinnan dygnet runt hade assistenthjälp som kunde öppna och stänga balkongdörren. Kommunen ansåg därför att dörrautomatik inte var nödvändigt för att bostaden skulle vara ändamålsenlig.

Förvaltningsrätten
Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet.

Kammarrätten
Kvinnan överklagade vidare till kammarrätten som ansåg att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten anförde bland annat att det var ostridigt att kvinnan självständigt skulle kunna öppna balkongdörren om en automatisk dörröppnare installerades. Kammarrätten konstaterade att kvinnans behov av hjälp med att öppna balkongdörren visserligen rent praktiskt kunde tillgodoses av hennes personliga assistenter. Men enligt kammarrätten inbegriper att en bostad ska vara ändamålsenlig som bostad för personen med funktionsnedsättning också att personen självständigt ska kunna utnyttja bostaden i de fall där detta är möjligt.

Kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm, dom 2011-03-21, målnummer 7023-2010.
Högsta förvaltningsdomstolen, målnummer 2278-2011.

Ta sig in i bostad med villalarm

Rättsfall om bidrag till en fjärrkontroll till ett villalarm

En flicka i femtonårsåldern med lindrig utvecklingsstörning bodde i en villa med sin familj. Familjen hade ett larm inkopplat. För att flickan skulle kunna komma in i bostaden själv när larmet var påkopplat behövde hon en fjärrkontroll. Det fanns en sifferdisplay, men på grund av funktionsnedsättningen kunde flickan inte hantera denna. Hon var ensam hemma efter skolan.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan om bostadsanpassningsbidrag till en fjärrkontroll med motiveringen att behovet inte var styrkt.

Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten ansåg att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten
Kommunen överklagade till kammarrätten. Kommunen argumenterade att det visserligen var utrett att flickans funktionsnedsättning medförde att hon behövde en fjärrkontroll för att hantera larmet. Däremot menade kommunen att det inte framgick av utredningen att funktionsnedsättningen medförde att det måste finnas ett larm i bostaden.

Kammarrätten konstaterade inledningsvis att frågan i målet var om en fjärrkontroll till villalarmet var nödvändig för att bostaden skulle vara ändamålsenlig som bostad. Därefter redogjorde kammarrätten för förarbetena där det slås fast att det ska finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och anpassningsåtgärderna. Kopplingen ska vara så stark att åtgärderna kan bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen. (Proposition 1992/93:58, sidan 18.)

Kammarrätten gick vidare med att konstatera att för att en bostad ska vara ändamålsenlig som bostad för personen med funktionsnedsättning så borde, enligt kammarrättens mening, i de fall det var möjligt, personen självständigt kunna ta sig in i och ut ur bostaden. Det var ostridigt att flickan inte självständigt kunde ta sig in i bostaden med befintligt larm. Kammarrätten ansåg att ett villalarm fick anses vara en normalt förekommande, inte onödig, fast funktion som tillförts bostaden. Det förhållandet som nämnden påtalat, att larmet i sig inte var nödvändigt för att bostaden skulle vara ändamålsenlig som bostad, föranledde inte någon annan bedömning. För att flickan skulle kunna ta sig in i huset var det nödvändigt med en fjärrkontroll till villalarmet. Mot denna bakgrund fann kammarrätten att den sökta åtgärden var nödvändig med hänsyn till flickans funktionsnedsättning. Kammarrätten avslog kommunens överklagande.

Kammarrätten i Göteborg, dom 15 december 2011, målnummer 891-11.

Ingen helhetsbedömning

Som framgår av propositionen till lagen är syftet med bidraget att personer med funktionsnedsättning "så långt som möjligt" ska kunna använda sin bostad som alla andra och självständigt kunna tillgodose sina grundläggande och vardagliga behov.

I den förra versionen av denna digitala handbok, kopplad till 1992 års lag om bostadsanpassningsbidrag, refererade Boverket en dom från Kammarrätten i Jönköping, dom 2015-05-05, målnummer 2522-14 (Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd, målnummer 3265-15). Domen gav intryck av att domstolen gjort en helhetsbedömning av klagandens bostad. Av propositionen till 2018 års lag om bostadsanpassningsbidrag framgår dock ifråga om villkoren för bostadsanpassningsbidrag vid ett bostadsbyte att någon helhetsbedömning av bostaden inte ska göras. Där framförs följande. Prövningen ska begränsas till de anpassningsåtgärder som ansökan omfattar. Om till exempel en person som har flyttat till en lägenhet på fjärde våningen i ett flerbostadshus ansöker om bidrag för hiss till fjärde våningsplanet och en höj- och sänkbar köksinredning, kan bidrag beviljas för köksinredningen men inte för hissen. (Proposition 2017/18:80 sid. 38 och 74.)

Uttalandet i propositionen handlar som nämnts om villkoren för bidrag vid byte av bostad. Men eftersom bidragsgivningen är mer restriktiv vid bostadsbyten är det enligt Boverkets mening rimligt att dra slutsatsen att någon helhetsbedömning inte heller är avsedd i de fall där ansökan görs i andra situationer än bostadsbyten. Det vill säga att tanken inte är att bidrag bara ska lämnas om bostaden i sin helhet kan anses ändamålsenlig efter att den eller de åtgärder som bidrag söks för har utförts.

Åtgärder för att möjliggöra bland annat funktionsträning och hobbyverksamhet

Förutom bidrag för åtgärder som syftar till att sökanden så långt som möjligt ska kunna använda sin bostad som alla andra och självständigt kunna tillgodose sina grundläggande och vardagliga behov kan även åtgärder som bland annat gör det möjligt för sökanden att funktionsträna och ägna sig åt en hobby i hemmet vara bidragsberättigande. Du kan läsa mer om detta under menyrubriken "Rehabilitering, funktionsträning, sjukvård" respektive "Hobbyverksamhet".

 

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej