Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Planbestämmelser och byggregler för hantering av risk för naturolyckor

Granskad:

Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för naturolyckor såsom översvämning, ras, skred och erosion. I detaljplanen kan kommunen med planbestämmelser bland annat styra användning, placering, utförande och bebyggandets omfattning. Vissa olycksrisker hanteras genom byggregler. De byggnadsverk som uppförs vid planens genomförande ska uppfylla tekniska egenskapskrav bland annat vad gäller bärförmåga, stadga och beständighet.

Tillsyn avseende risker för naturolyckor utifrån PBL

Boverket har tagit fram flera vägledningar som berör planbestämmelser och arbetar kontinuerligt med att utveckla dessa. I den här artikeln redogörs kortfattat för sidor på PBL kunskapsbanken som har relevans för länsstyrelsernas tillsyn avseende risker för naturolyckor utifrån Plan- och bygglagen, PBL.

Att reglera med detaljplan

I Boverkets vägledning om riskhantering i planläggning och byggande finns en längre genomgång av olika regleringsmöjligheter i detaljplan som kan vara relevanta ur ett risk- och säkerhetsperspektiv.

Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk

Boverket har även tagit fram en särskild vägledning om planbestämmelser för dagvatten.

Dagvatten i detaljplan

Vad är en planbestämmelse och hur ska de användas?

Med planbestämmelser i en detaljplan reglerar kommunen möjligheterna att använda mark och vatten inom ett område.

I PBL regleras både vilka bestämmelser en detaljplan måste innehålla och vilka den får innehålla. En detaljplan får inte innehålla fler bestämmelser än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med planen. Alla planbestämmelser måste ha stöd i plan- och bygglagens fjärde kapitel.

1 §
  Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt detta kapitel.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Planbestämmelser ska vara tydliga så att det klart framgår vad som inryms i olika bestämmelser. De kan formuleras på olika sätt, till exempel uttryckas som krav, förbud, begränsningar eller villkor, med mera. För att det ska bli tydligt och hanterbart ges planbestämmelsen en beteckning på plankartan som visar var den gäller.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Bestämmelserna i detaljplanen ska framför allt följas vid prövning av mark- och bygglov men också i vissa fall när åtgärder vidtas som inte kräver bygglov. Bestämmelserna ska också följas vid viss tillståndsprövning enligt andra lagar än PBL. När detaljplanen upprättas är det viktigt att det är tydligt vilken verkan en planbestämmelse kommer att få.

Planbestämmelser för att skydda mot naturolyckor kan exempelvis handla om utförandebestämmelser om grundläggningsnivå eller skyddsåtgärder som fördröjningsmagasin, invallningar och diken. Vissa åtgärder som har betydelse för att hantera risker för översvämning, ras, skred eller erosion kan också regleras genom olika typer av bestämmelser om markens beskaffenhet. Det kan till exempel handla om markens höjdläge och lutning. Även placering av bebyggelsen eller begränsningar av markens utnyttjande kan användas som skydd mot naturolyckor.

10 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.

11 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
   2. byggnaders användning, och
   3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.

12 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,
   2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
   3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Kommunen behöver säkerställa att inte bara enskilda byggnader klarar risker som översvämning, mark med låg bärighet eller liknande. Detaljplanen behöver även säkerställa att marken runt omkring byggnaden är lämplig. Detta omfattar såväl kvartersmarken som de allmänna platserna och dess utformning. Allmänna platser är oftast den lämpligaste lokaliseringen för olika typer av skyddsåtgärder.

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

8 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

Kompletterande bestämmelser om villkor för lov eller startbesked

För att säkerställa att marken runt ett byggnadsverk blir lämplig kan vissa planbestämmelser kompletteras med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked. Villkor för lov och villkor för startbesked är administrativa bestämmelser som anger att bygglov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får lämnas förrän en viss skyddsåtgärd först har genomförts. Villkoren får endast omfatta åtgärder som kan vidtas på den egna tomten och som syftar till att göra den egna tomten lämplig.

14 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
   1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
   2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
   3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
   4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
   5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .

Villkor för lov och startbesked

Byggregler eller planbestämmelser?

Byggnaders tekniska egenskaper regleras i åttonde kapitlet i PBL och preciseras i tredje kapitlet plan- och byggförordningen, PBF, samt i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Planbestämmelser om utförande ska inte reglera sådant som regleras av dessa byggregler. Bestämmelser om utförande bör därför inte anges för att reglera tekniska lösningar hos byggnadsverken.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

7 §
  För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
   1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
   2. oacceptabla större deformationer,
   3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
   4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

8 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

10 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

11 §
  För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli
1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om byggnaden huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om byggnaden inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och hissen inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a,
   5. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport senast den 1 oktober 2031 vara försedd med lämpligt skydd i utrymmet mellan schaktdörren och korgdörren eller korggrinden, om det finns risk för innestängning i det utrymmet, och
   6. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad. Förordning (2023:533).

12 §
  Kraven i 11 § 1-3 ska alltid vara uppfyllda genom att
   1. en byggnad som avses i 11 § 1 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1960,
   2. portar och anordningar som avses i 11 § 2 är utförda på det sätt som skäligen kunde krävas av en ny port eller anordning den 1 juli 1974, och
   3. en byggnad som avses i 11 § 3 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1977.

Kravet i 11 § 5 ska uppfyllas senast när hissen genomgår en större ändring eller en väsentlig del i hissen byts ut.

13 §
  För att uppfylla det krav på skydd mot buller som anges i 8 kap. 4 § första stycket 5 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden.

14 §
  För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
   1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
   2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
   3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

15 §
  Har upphävts genom förordning (2016:1249).

15 §
   /Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska andra byggnader än bostadshus vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, om byggnadens
   1. uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmningssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt, eller
   2. luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditioneringssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet enligt första stycket ska annars alltid uppfyllas. Förordning (2020:274).

16 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som behövs för att göra byggnadsverket lämpligt för sitt ändamål.

17 §
  För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

18 §
  För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

19 §
  Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

20 §
  För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen
(2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten.

Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver.

Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.

20 a §
  För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen
(2010:900) ska
   1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och
   2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Förordning (2020:274).

20 b §
  För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.

Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.

Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).

/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/

20 c §
   /Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon.

Första stycket gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kravet ska då alltid uppfyllas.

Kravet gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2020:274).

I vissa fall kan dock särskilda planbestämmelser behövas, till exempel med hänsyn till allmänna intressen, för att säkerställa att marken är lämplig för den planerade användningen. Det kan till exempel handla om platser med översvämningsrisk eller särskilda geotekniska förhållanden. I sådana fall kan det behövas planbestämmelser om att byggnadsverkens tekniska utförande ska klara översvämning till en viss nivå utan att byggnadsverken skadas eller andra krav på åtgärder som säkerställer markens lämplighet.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

Tekniska egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar

Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bland annat bärförmåga, stadga och beständighet, samt skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

7 §
  För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
   1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
   2. oacceptabla större deformationer,
   3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
   4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

Byggnadsverk ska vara projekterade och utförda så att de inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa.

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

I Boverkets konstruktionsregler, EKS, och tillhörande eurokoder ställs krav på byggnadsverks bärförmåga. Exempelvis ställs krav på bärförmågan hos geokonstruktioner såsom pålar, plintar, sulor plattor och sponter.

Bärförmåga

6 §    Byggnadsverk och byggnadsverksdelar ska med tillräcklig tillförlitlighet ha en bärförmåga som är lika med eller större än lasteffekten under byggnadsverkets användningstid samt under uppförandet. Byggnadsverket ska också ha statisk jämvikt så att det stabiliserande momentet är lika med eller större än det stjälpande. (BFS 2015:6).

Allmänt råd Exempel på lasteffekter som bör beaktas är böjande moment, tvärkrafter, dragkrafter, tryckkrafter och instabilitetsfenomen, såsom vippning, knäckning och buckling. (BFS 2015:6).

I Boverkets byggregler, BBR, finns krav på att byggnader och deras installationer ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell tillväxt som kan påverka hygien eller hälsa.

6:51 Allmänt

Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3).

För att uppfylla kraven krävs att fuktsäkerhet beaktas i hela byggprocessen, från när byggnaden planeras och projekteras, då viktiga förutsättningar för byggnadens fuktsäkerhet utreds, till bruksskedet, som innehåller den löpande kontroll och det underhållsarbete som behövs för att hålla byggnaden i stånd under bruksskedet.

Fuktsäkerhet

Boverkets konstruktionsregler

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen