Bygglovsbefriat skärmtak

Det krävs normalt bygglov för skärmtak eftersom det är tillbyggnad. För en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader krävs det under vissa försutsättningar dock inte bygglov för att bygga ett eller flera skärmtak.

Det krävs bygglov för tillbyggnad men skärmtak till en- och tvåbostadshus är undantagna från detta krav. Bygglovsbefriade skärmtak får uppföras både inom och utanför detaljplanelagt område. Det krävs ingen anmälan för att påbörja åtgärden och det krävs inte heller något start- eller slutbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att ett skärmtak ska vara bygglovsbefriat:

  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus på tomten
  • skärmtaket får högst vara 15,0 m2
  • det ska anordnas över skyddad uteplats, altan, balkong eller entré
  • skärmtaket ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • att skärmtaket inte kräver bygglov enligt den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Vad är ett skärmtak?

Det finns ingen definition av skärmtak i plan- och bygglagstiftningen eller i TNC. Däremot har Mark – och miljödomstolen, MÖD, i en dom beskrivit vad ett skärmtak är. Domstolen anser att ett skärmtak bör uppfylla följande kriterier. Skärmtaket ska:

  • kraga ut från en byggnad
  • skydda uppåt mot yttre klimat
  • ha ett tydligt konstruktionsmässigt och funktionellt samband med den byggnad det är en del av
  • ha sin bäring från den byggnad den kragar ut från
  • vara en enkel konstruktion

(MÖD 2015-04-24 mål nr P 9113-14)

En sammanvägd bedömning av ovanstående kriterier måste göras vid bedömning om det är ett bygglovsbefriat skärmtak.

Kraga ut från byggnad

MÖD konstaterar att ett skärmtak är en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad. Skärmtaket ska alltså sitta fast på exempelvis en fasad och sträcka sig ut från byggnaden. Det innebär att ett skärmtak aldrig kan vara en fristående konstruktion.

Skydda mot yttre klimat

Ett skärmtak ska enligt domstolen uppåt utgöra ett skydd mot yttre klimat. Det innebär att exempelvis en pergola som inte skyddar mot yttreklimat inte kan anses vara ett skärmtak. För att en byggnadsdel ska anses vara ett skärmtak måste det alltså vara mer eller mindre tätt. Det framgår inte av domen hur tätt skärmtaket måste vara.

Konstruktionsmässigt och funktionellt samband

Ett skärmtak ska ha ett tydligt konstruktionsmässigt och funktionellt samband med den byggnad som skärmtaket är en del av. Det kan därför inte vara en fristående konstruktion. Ett skärmtak ska även ha en funktion för den byggnad som det är en del av. Det kan exempelvis vara att det är placerat över en byggnads entré, uteplats eller liknande.

Ha bäring i den byggnad den kragar ut från

Skärmtaket ska ha sin bäring i den byggnad som skärmtaket kragar ut från. Det innebär att det på något sätt ska vara förankrat i den byggnad som det kragar ut från. Om skärmtaket även kan ha bäring i exempelvis stolpar i ytterkant är inte prövat i något rättsfall. Boverkets uppfattning är att det inte borde finnas några hinder för det, så länge det även har sin bäring i byggnaden.

Vara en enkel konstruktion

Ett skärmtak ska vara en enkel konstruktion. Enligt Boverkets uppfattning borde det innebära att en förlängning av ett befintligt tak med samma konstruktion inte är ett bygglovsbefriat skärmtak.

Var får skärmtaket byggas?

Ett skärmtak får endast byggas på en tomt där det finns ett en- eller tvåbostadshus. För att skärmtaket ska vara bygglovsbefriat måste det placeras inom bostadshusets tomt. Ett skärmtak får byggas till både på en- och tvåbostadshus och på dess komplementbyggnader. Ett skärmtak kan alltså även byggas till ett uthus, garage och andra småbyggnader så länge det placeras på bostadshusets tomt. Det innebär att ett skärmtak även kan byggas på ett attefallshus eller på en friggebod. Detta under förutsättning att det byggs över en skyddad uteplats eller över en altan, balkong eller entré.

Ska anordnas inom bostadshusets tomt

En av förutsättningarna för att ett skärmtak ska vara lovbefriat är att hela skärmtaket placeras inom bostadshusets tomt. Om någon del av skärmtaket placeras utanför tomten uppfyller det alltså inte kraven för lovbefrielse. Detta gäller oavsett om grannen har lämnat ett medgivande eller inte. Ibland kan det vara svårt att veta exakt var en tomtgräns är medan i andra fall är det mycket tydligt till exempel när tomten avgränsas av ett staket eller en häck.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Ska anordnas över uteplats, altan, balkong eller entré

Ett bygglovbefriat skärmtak får endast byggas över en skyddad uteplats eller över en altan, balkong eller entré. Med en skyddad uteplats menas en sådan uteplats som har anordnats med bygglovsbefriade murar eller plank. Uteplatsen ska vara inom 3,6 meter från bostadshuset och muren eller planket får vara högst 1,8 meter högt. Skärmtak över skyddad uteplats kan antingen fästas i bostadshuset eller i en komplementbyggnad. Om skärmtaket fästs i komplementbyggnaden måste den vara placerad högst 3,6 meter från bostadshuset och det måste finnas en uteplats mellan byggnaderna. Skärmtaket kan även placeras över en altan, balkong eller entré antingen på bostadshuset eller på en komplementbyggnad. Då behöver inte komplementbyggnaden vara placerad inom 3,6 meter från bostadshuset. Ett bygglovsbefriat skärmtak får inte byggas som exempelvis väderskydd för cyklar eller som vedskjul.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Ett skärmtak får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga ett bygglovsbefriat skärmtak. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att uppföra bygglovsbefriat skärmtak gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är

När finns det ett en-eller tvåbostadshus?

För att få bygga ett bygglovsbefriat skärmtak måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste har fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadhus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadhus och något skärmtak får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte bygga ett bygglovsbefriat skärmtak till byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (jfr RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna bygga ett bygglovsbefriat skärmtak måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadhuset krävs bygglov för att bygga ett skärmtak.

Hur många skärmtak får byggas?

Det finns ingen begränsning av hur många skärmtak får uppföras. Det innebär att flera skärmtak kan byggas till ett en- eller tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader. Detta under förutsättningar att den totala arean av samtliga skärmtak inte överstiger 15,0 m2.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Skärmtaket får högst vara 15,0 m2

Ett bygglovsbefriat skärmtak får vara högst 15,0 m2 stort. Om flera bygglovsbefriade skärmtak byggs på tomten får den sammanlagda arean inte överskrida 15,0 m². Arean beräknas utifrån den projicerande yta på marken eller motsvarande som skärmtaken täcker sett i ett fågelperspektiv och inte utifrån arean på taken som sådana. Om den sammanlagda arean överstiger 15 m2 omfattas skärmtaket inte av undantaget. Konstruktionen kräver i stället bygglov för hela ytan, inte bara den del som överstiger 15 m2. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 49)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Hur högt får skärmtaket vara?

Det finns ingen begränsning av hur högt ett skärmtak får placeras på fasaden. Varken när det gäller uppåt eller neråt. Det vill säga hur nära marken eller hur nära taket det får placeras. Dock gäller fortfarande att skärmtaket endast får uppföras över en skyddad uteplats eller över en altan, balkong eller entré.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Får skärmtaket byggas mellan två byggnader?

Det framgår inte i plan- och bygglagen, dess förarbeten eller i rättspraxis om skärmtaket får byggas mellan två olika byggnader. Exempelvis om ett skärmtak byggs mellan bostadshuset och komplementbyggnad så att dessa två byggnader sammanbyggs. Det borde dock inte finnas några hinder för detta så länge taket bedöms vara ett skärmtak och uppfyller förutsättningarna för bygglovsbefrielse.

Vad gäller om skärmtaket förses med väggar?

Om ett skärmtak är uppfört utan bygglov med stöd av undantaget och skärmtaket vid ett senare tillfälle ska förses med väggar krävs det enligt Boverket bygglov för tillbyggnad för både skärmtaket och väggarna. Detta eftersom åtgärden då inte längre är ett skärmtak. Det innebär att byggnadsnämnden exempelvis måste pröva om åtgärden följer den detaljplan som gäller för området, om det finns en sådan. Eftersom skärmtaken får strida mot detaljplanen kan det innebära att det inte är möjligt att förse skärmtaket med väggar med hänsyn till detaljplanens bestämmelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Om förutsättningarna för att göra en bygglovsbefriad tillbyggnad på högst 15,0 m2 är uppfyllda kan dock skärmtaket förses med väggar utan bygglov. En anmälan måste då göras till byggnadsnämnden och ett startbesked måste finnas för att få börja bygga. Anmälan ska omfatta både taket och väggarna.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

Här kan du läsa mer om en tillbyggnad på högst 15,0 m2

Boverket har gjort en film som handlar om vad som händer om man glasar in ett skärmtak så det blir ett inglasat uterum.

Skärmtaket ska placeras minst 4,5 meter från gräns

Ett bygglovsbefriat skärmtak ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera ett bygglovsbefriat skärmtak närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla exakt den åtgärd som ska göras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som gällde en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).

Om ett skärmtak ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte ett bygglovsbefriat skrämtak. I det fallet måste bygglov sökas för tillbyggnad.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när bygglovsbefriade skärmtak ska placeras minst 4,5 meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För bygglovsbefriade skärmtak som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, precis som för friggeboden, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som har av rättsordningen accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att placera sitt bygglovsbefriade skärmtak närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

(MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för all sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Skärmtak kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall, i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, bestämma att bygglov krävs för skärmtak. Det innebär att undantaget från lovplikt för skärmtak inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för ett sådant skärmtak trots att det uppfyller förutsättningarna för lovbefrielse.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Skärmtaket får vara planstridigt

Skärmtaket får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Om det finns planbestämmelser om exempelvis avstånd till gräns så gäller de inte för bygglovsbefriade skärmtak. Det kan till exempel stå i detaljplanen att huvudbyggnaden får placeras 3 meter från gräns. Ett bygglovbefriat skärmtak får trots detta inte placeras 3 meter från gränsen, om inte grannarna medger det. Det beror på att avståndet på 4,5 meter är en förutsättning för lovbefrielse.

Bygglovsbefriade skärmtak ska inte heller räknas in vid bedömningen av planenlighet vid en lovprövning av andra åtgärder på tomten. Det betyder exempelvis att om det har uppförts ett bygglovsbefriat skärmtak ska det inte räknas in i byggnadsarean vid bedömning om en lovpliktig åtgärd är planenlig.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt att skärmtak kräver bygglov får skärmtaket inte strida mot bestämmelserna i detaljplanen eller områdesbestämmelserna.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för skärmtaket?

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att bygga ett skärmtak måste skärmtaket uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS som gäller för åtgärden. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet får dock enbart göras i särskilda fall.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Här kan du läsa mer om krav på bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om skärmtaket inte har byggts enligt kraven?

Om ett skärmtak bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om det är för stort. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Om ett skärmtak uppförs och den inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon klaga på skärmtaket?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med ett bygglovbefriat skärmtaks placering eller utformning finns inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning av om skärmtaket innebär en betydande olägenhet eller om det placerats på ett sätt som är trafikfarligt. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Andra tillstånd kan krävas

Även om skärmtaket inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Veta mer

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej