Indikatorer för konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn
Granskad:
Illustration: Boverket/SCB
Miljöindikatorerna påverkas av konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn. De indikatorer som används för att visa konjunkturen är förädlingsvärde och sysselsättning. Vid analys av utvecklingen av miljöpåverkan används dessa för att bedöma miljöpåverkan i förhållande till konjunkturen.
Klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökat i bygg- och fastighetssektorn
Under 2008–2022 har förädlingsvärdet och sysselsättningen kopplade till bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja ökat med 21 respektive 34 procent. Samtidigt har växthusgasutsläppen minskat, vilket innebär att man har lyckats frikoppla produktionen i bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn.
Indikatorer för att skatta konjunkturen
Indikatorer som produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning visar på aktiviteten i bygg- och fastighetssektorn. Produktionsvärdet ger en bild av hur mycket som byggs och renoveras, det vill säga det visar på värdet av det som produceras i sektorn. Ett högt byggande ger oftast ett högt produktionsvärde, men det påverkas även av kostnaderna för insatsvaror (byggprodukter) och arbetskraft. Produktionsvärdet minus värdet av insatsvaror ger förädlingsvärdet. Förenklat kan man säga att förädlingsvärdet ger en bild av aktiviteten i sektorn, men tar hänsyn till eventuella prisförändringar för byggprodukterna. Om priset på byggprodukterna höjs så påverkas inte förädlingsvärdet, givet oförändrade marginaler. Därför kan det användas som ett mått för konjunkturen.
De valda indikatorerna för att skatta konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn har här skattats på samma sätt som indikatorerna för sektorns miljöpåverkan. Detta innebär att både förädlingsvärde och sysselsättning har skattats dels för bygg- och fastighetssektorn (direkt effekt), dels för andra branschers produktion av produkter och tjänster som bygg- och fastighetssektorn använder (indirekt effekt).
I följande text används därför uttrycken ”förädlingsvärde i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja”, liksom ”sysselsättning kopplad till bygg- och fastighetssektorn” för att indikera att det handlar om en summering ur ett livscykelperspektiv.
Ett alternativ som är vanligare för att beskriva konjunkturen är att endast titta på utvecklingen av de valda indikatorerna i respektive bransch (det vill säga de direkta effekterna).
Förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja (2020 års fasta priser)
År 2022 var förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja i Sverige 996 miljarder kronor (2020 års fasta priser). Detta utgjorde 17 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Utöver detta uppkom förädlingsvärde relaterat till importerade varor och tjänster. Det totala förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja var år 2022 drygt 1 141 miljarder kronor (2020 års fasta priser). Detta är en ökning med 21 procent sedan 2008 och med 2,4 procent sedan 2021.
Majoriteten av förädlingsvärdet som mäts med indikatorn har uppstått i själva bygg- och fastighetssektorn. Resterande har uppstått i diverse andra branscher, till exempel professionella tjänster (tekniska, arkitekt, finansiella och juridiska), byggmaterialproducenter (framför allt trä och betong) och vägtransporter.
Förädlingsvärdet i Sveriges bygg- och fastighetssektor och dess värdekedja har beräknats utifrån underlag från SCB som en del av arbetet med att ta fram miljöindikatorer för sektorn.
Källa och illustration: Boverket/SCB
I diagrammet visas förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja uppdelat efter branscherna nybyggnad, renovering, om- och tillbyggnad, fastighetsförvaltning och uppvärmning. Uppvärmning avser uppvärmning av lokaler och bostäder. Av det totala förädlingsvärdet står fastighetsförvaltning för 54 procent år 2022. Renovering, om- och tillbyggnad står för 25 procent, nybyggnad för 19 procent och uppvärmning för 2 procent.
Förädlingsvärde index (inhemsk och import)
Källa och illustration: Boverket/SCB
I figuren går det att följa hur det totala förädlingsvärdet för sektorn och dess värdekedja har utvecklats över tid fördelat på de fyra olika delbranscherna. I figuren går det att se att förädlingsvärdet från uppvärmning har minskat över tid medan de andra tre delbranscherna har ökat till 2022 jämfört med 2008. Förädlingsvärdet från nybyggnad har varierat mest över tid och är även den bransch som kan tänkas vara mest känslig för konjunkturen. Uppvärmning bör inte vara lika konjunkturkänsligt, däremot är den väderberoende.
Under 2008–2022 har förädlingsvärdet ökat medan totala växthusgasutsläppen minskat med 12 procent. Detta innebär att man har lyckats frikoppla produktionen i bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn.
Växthusgasutsläpp index (inhemsk och import)
Källa och illustration: Boverket/SCB
I figuren går det att följa hur växthusgasutsläppen från sektorn och dess värdekedja har utvecklats över tid fördelat på de fyra olika delbranscherna. I figuren går det att se att växthusgasutsläppen från uppvärmning, fastighetsförvaltning samt renovering, om- och tillbyggnad (ROT) har minskat över tid medan växthusgasutsläpp från nybyggnad har ökat (med knappt 1 procent) till 2022 jämfört med 2008.
Sysselsättning kopplad till Sveriges bygg- och fastighetssektor (antal personer)
År 2022 var knappt 822 000 personer sysselsatta i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja i Sverige. Detta utgör 16 procent av alla sysselsatta i Sverige. Mellan 2008 och 2022 har sysselsättningen i Sverige kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökat med 33 procent. Den totala sysselsättningen i Sverige har ökat med 16 procent under samma tidsperiod, vilket alltså inte är lika mycket som sysselsättning kopplad till bygg- och fastighetssektorn.
Bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja leder även till sysselsättning relaterat till importen. Den totala sysselsättningen i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja var år 2022 knappt 957 000 personer. Detta är en ökning med 34 procent sedan 2008 och med 3,3 procent sedan 2021.
Av sysselsättningen som mäts med indikatorn har majoriteten uppstått i själva bygg- och fastighetssektorn. Resterande har uppstått i diverse övriga branscher som till exempel professionella tjänster (tekniska, arkitekt, finansiella och juridiska), byggmaterialproducenter (framför allt trä och betong) och vägtransporter.
Källa och illustration: Boverket/SCB
I diagrammet visas sysselsättningen i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja uppdelat efter branscherna nybyggnad, renovering, om- och tillbyggnad, fastighetsförvaltning och uppvärmning. Av den totala sysselsättningen står renovering, om- och tillbyggnad för 37 procent, fastighetsförvaltning för 34 procent, nybyggnad för 28 procent och uppvärmning för 1 procent år 2022.
Sysselsättningen kopplad till Sveriges bygg- och fastighetssektor har beräknats utifrån underlag från SCB som en del av arbetet med att ta fram miljöindikatorer för sektorn. Läs mer om metoden på sidan ”Om miljöindikatorerna”.
