Indikatorer för konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn

Miljöindikatorerna är beroende av konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn. Boverket har därför tagit fram indikatorer för att skatta konjunkturen. De indikatorer som används är förädlingsvärde och sysselsättning. Vid analys av utvecklingen av miljöpåverkan används dessa för att bedöma miljöpåverkan i förhållande till konjunkturen.

Klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i bygg- och fastighetssektorn

Under 2008–2020 har förädlingsvärdet och sysselsättningen kopplade till bygg- och fastighetssektorn ökat med 22 respektive 27 procent. Samtidigt har växthusgasutsläppen minskat, vilket innebär att man har lyckats frikoppla produktionen i bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn.

Indikatorer för att skatta konjunkturen

Indikatorer som produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning visar på aktiviteten i bygg- och fastighetssektorn. Produktionsvärdet  ger en bild av hur mycket som byggs och renoveras, dvs. det visar på värdet av det som produceras i sektorn. Ett högt byggande ger oftast ett högt produktionsvärde, men det påverkas även av kostnaderna för insatsvaror (byggprodukter) och arbetskraft. Produktionsvärdet minus värdet av insatsvaror ger förädlingsvärdet. Förenklat kan man säga att förädlingsvärdet ger en bild av aktiviteten i sektorn, men tar hänsyn till eventuella prisförändringar för byggprodukterna. Om priset på byggprodukterna höjs så påverkas inte förädlingsvärdet, givet oförändrade marginaler. Därför kan det användas som ett mått för konjunkturen.

De valda indikatorerna för att skatta konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn har här skattats på samma sätt som indikatorerna för sektorns miljöpåverkan. Detta innebär att både förädlingsvärde och sysselsättning har skattats dels för bygg- och fastighetssektorn, dels för andra branschers produktion av produkter byggprodukter som bygg- och fastighetssektorn använder. 

Ett alternativ som är vanligare för att beskriva konjunkturen är att endast titta på utvecklingen av de valda indikatorerna i respektive bransch. I följande text används därför uttrycken ”förädlingsvärde i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja”, liksom ”sysselsättning kopplad till bygg- och fastighetssektorn” för att indikera att det handlar om en summering ur ett livscykelperspektiv.  

Förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja (2015 års fasta priser)

År 2020 var förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja i Sverige 884 miljarder kronor (2015 års fasta priser). Detta utgjorde19 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). 72 procent av förädlingsvärdet som mäts med indikatorn har uppstått i själva bygg- och fastighetssektorn. Resterande har uppstått i diverse andra branscher, till exempel professionella tjänster (tekniska, arkitekt, finansiella och juridiska), byggmaterialproducenter (framför allt trä och betong) och vägtransporter.

Mellan 2008 och 2020 har förädlingsvärdet i Sveriges bygg- och fastighetssektor och dess värdekedja ökat med 22 procent.

Förädlingsvärdet i Sveriges bygg- och fastighetssektor och dess värdekedja har beräknats utifrån underlag från SCB som en del av arbetet med att ta fram miljöindikatorer för sektorn. Läs mer om metoden på sidan ”Om miljöindikatorerna”.

I diagrammet visas sektorns förädlingsvärde i Sverige uppdelat efter branscherna nybyggnad, fastighetsförvaltning och uppvärmning. Uppvärmning avser uppvärmning av lokaler och bostäder. Fastighetsförvaltning avser renoveringar, ombyggnader och tillbyggnader och övrig förvaltning. Av det totala förädlingsvärdet står fastighetsförvaltning för drygt 80 procent år 2020. Nybyggnad står för 16 procent och uppvärmning står för 3 procent.

Sysselsättning kopplad till Sveriges bygg- och fastighetssektor (antal personer)

År 2020 var 781 000 personer sysselsatta i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja i Sverige. Detta utgör 16 procent av alla sysselsatta i Sverige. 63 procent av sysselsättningen som mäts med indikatorn har uppstått i själva bygg- och fastighetssektorn. Resterande har uppstått i diverse övriga branscher som till exempel professionella tjänster (tekniska, arkitekt, finansiella och juridiska), byggmaterialproducenter (framför allt trä och betong) och vägtransporter.  

Mellan 2008 och 2020 har sysselsättningen kopplad till Sveriges bygg- och fastighetssektor ökat med 27 procent. Den totala sysselsättningen i Sverige har ökat under samma tidsperiod, men inte lika snabbt som sysselsättning kopplad till  bygg- och fastighetssektorn.  

Sysselsättningen kopplad till Sveriges bygg- och fastighetssektor har beräknats utifrån underlag från SCB som en del av arbetet med att ta fram miljöindikatorer för sektorn. Läs mer om metoden i menyn ”Om miljöindikatorerna”.

Förädlingsvärdet är endast inhemsk, men både inhemskt producerade varor och importerade varor används. Det blir därför fel om ni använder samma angreppssätt som för miljöindikatorerna.