Undantag planenligt utgångsläge
För att bygglov ska kunna ges inom ett område med detaljplan ska utgångsläget vara planenligt. Både den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska stämma överens med gällande detaljplan. Det finns dock vissa undantag från kravet på planenligt utgångsläge.
Undantag planenligt utgångsläge
Huvudregeln för att bygglov ska kunna ges är att utgångsläget ska vara planenligt. Syftet med kravet att fastigheten och byggnadsverket ska stämma överens med planen är bland annat att tvinga fram ett genomförande av planen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 188)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det kan finnas flera orsaker till att utgångsläget inte är planenligt. Det kan bero på att avvikelser från planen har medgetts i samband med tidigare bygglov eller fastighetsbildning. När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, infördes fick detaljplanen en starkare ställning och grundtanken i lagstiftningen är att alla planbestämmelser ska följas. Detta är en stor skillnad jämfört med tiden före ÄPBL då det fanns möjlighet att medge dispens från planbestämmelserna både i bygglovsbeslut och fastighetsbildningsbeslut. Dessa dispenser var i många fall omfattande. Det innebär att det är relativt vanligt att befintliga byggnader, anläggningar och fastigheter avviker från detaljplanen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 187)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Planstridigt utgångsläge kan även bero på att antagandet av en ny detaljplan har gjort att byggnadsverk eller fastigheter som redan fanns inom planområdet blev planstridiga. En sådan situation kan ha uppkommit avsiktligt, men det kan även ha skett oavsiktligt eller av vad som kan kallas planestetiska skäl. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 188)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnader som är uppförda olovligt kan också vara orsak till planstridigt utgångsläge. I en dom prövade Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, bygglov för tillbyggnad av en olovligt uppförd komplementbyggnad. MÖD ansåg att bygglov inte kunde ges för tillbyggnaden utan att bygglov prövades för hela byggnaden. Det innebär att planenligt utgångsläge i ett sådant fall inte ska prövas eftersom hela byggnaden inklusive tillbyggnaden ska prövas som en nybyggnad. (MÖD 2019-01-15 mål nr P 3634-18/2019:1)
Mål: P 3634-18/MÖD 2019:1 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Kravet på planenligt utgångsläge innebär att om en befintlig byggnad eller fastighet är planstridig går det inte att få bygglov för till exempel en tillbyggnad även om tillbyggnaden i sig är planenlig. Utan undantag från kravet på planenligt utgångsläge skulle det inte kunna vidtas någon lovpliktig åtgärd även om åtgärden i sig är planenlig. Därför finns det tre olika undantag från kravet. Det finns ingen generell möjlighet att godta alla befintliga byggnader och fastigheter som är planstridiga men det finns möjlighet att i vissa fall ge bygglov trots att utgångsläget är planstridigt. Undantag från kravet på planenligt utgångsläge gäller:
- för vissa åtgärder
- om avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning
- om avvikelsen kan förklaras som en godtagen avvikelse.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
Undantag från planenligt utgångsläge för vissa åtgärder
För vissa åtgärder krävs inte planenligt utgångsläge. Det innebär att bygglov kan ges även om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser strider mot detaljplanen. För dessa åtgärder behöver det därför inte prövas om utgångsläget är planenligt. Även om det inte krävs planenligt utgångsläge ska åtgärden i bygglovsansökan vara planenlig.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
PBL bygger på principen att en fastighetsägare ska få fortsätta att använda sin byggnad för det ändamål som den lagligen används till. Om en detaljplan anger ett annat användningssätt för en byggnad än vad den används för eller om byggnaden på något annat sätt strider mot planen har fastighetsägaren därför rätt att vidta vissa åtgärder i eller på byggnaden. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 283)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Följande åtgärder är undantagna från kravet på planenligt utgångsläge:
- inreda en ytterligare bostad
- inreda en ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri
- färga om byggnaden
- byta fasadbeklädnad
- byta taktäckningsmaterial
- andra ändringar av byggnaden som avsevärt påverkar dess yttre utseende.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Undantag från planenligt utgångsläge om avvikelsen tidigare har godtagits
Även om fastigheten eller byggnadsverket som åtgärden avser avviker från detaljplanen kan bygglov i vissa fall ges om avvikelsen tidigare har godtagits. Avvikelsen ska i så fall ha godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt plan- och bygglagen, PBL, eller ÄPBL eller vid en fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen, FBL, i dess lydelse från den 1 juli 1987. För detta undantag räcker det att konstatera om åtgärden har godtagits i ett tidigare beslut eller inte. Det ska inte göras någon bedömning om det är en liten avvikelse enligt dagens rättspraxis eller om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
2 §
Inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.
Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning av mark än de som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt tillstånd får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed jämförlig åtgärd i strid mot en sådan bestämmelse, hindrar det som nu har sagts inte fastighetsbildning som behövs för att tillståndet ska kunna utnyttjas. Lag (2014:205) .
Tidigare bygglovsprövning
För tidigare bygglovsbeslut gäller detta undantag enbart om avvikelsen har godtagits i ett bygglovsbeslut enligt ÄPBL eller enligt PBL. Om avvikelsen har godtagits med stöd av lagstiftningen före ÄPBL gäller alltså inte detta undantag. Det beror på att med ”äldre bestämmelser” avses enbart ÄPBL och inte den lagstiftning som gällde före ÄPBL. (MÖD 2018-05-16 mål nr P 8127-17)
Mål: P 8127-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
I nedanstående exempel innebär undantaget att om placeringen på prickmark har godtagits i ett bygglovsbeslut enligt ÄPBL eller PBL kan bygglov beviljas för åtgärder på båda nedanstående byggnader, trots att byggnaderna är planstridiga.
Tidigare fastighetsbildning
För tidigare fastighetsbildningsbeslut gäller detta undantag enbart om avvikelsen har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut som tagits med stöd av FBL i dess lydelse från och med den 1 juli 1987. Från det datumet får det vid fastighetsbildning göras mindre avvikelser från detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Före dess fanns inte möjlighet att medge mindre avvikelse utan istället fanns en dispensmöjlighet. Om ett fastighetsbildningsbeslut med dispens har tagits med stöd av FBL, i dess lydelse före den 1 juli 1987, gäller därför inte detta undantag. Om fastigheten har bildats innan den gällande detaljplanen antogs och fastigheten blev planstridig på grund av detaljplanen gäller inte heller detta undantag. (MÖD 2018-01-09 mål nr P 1899-17)
Mål: P 1899-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
2 §
Inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.
Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning av mark än de som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt tillstånd får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed jämförlig åtgärd i strid mot en sådan bestämmelse, hindrar det som nu har sagts inte fastighetsbildning som behövs för att tillståndet ska kunna utnyttjas. Lag (2014:205) .
I nedanstående exempel finns en planbestämmelse som anger att minsta fastighetsstorlek är 1000 m2. Båda fastigheterna avviker från detaljplanen eftersom de endast är 997 m2 respektive 600 m2. Fastigheternas storlek har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut med stöd av FBL i dess lydelse från och med den 1 juli 1987. Undantaget innebär att bygglov kan beviljas i båda nedanstående fall, trots att fastighetsstorleken är planstridig.
Ett annat exempel är om det finns en planbestämmelse som anger att största byggnadsarea inte får vara större än 25 % av fastighetsarean. Byggnadsarean är större än vad planbestämmelsen tillåter. Det beror på att en fastighetsreglering har gjorts som innebar att fastigheten fick en minde area än tidigare. Avvikelsen avseende byggnadsarean har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut med stöd av FBL i dess lydelse från och med den 1 juli 1987. Undantaget innebär att bygglov kan beviljas trots att byggnaden är planstridig.
Vad menas med har godtagits?
Undantaget gäller under förutsättning att en avvikelse har godtagits i ett tidigare bygglovs- eller fastighetsbildningsbeslut.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Om det uttryckligen framgår i det tidigare bygglovs- eller fastighetsbildningsbeslutet att avvikelsen har prövats och att den har godtagits är det ingen tvekan om att den har godtagits och att bygglov kan ges även om utgångsläget är planstridigt. Om det finns ett beslut där bygglov har getts eller fastighetsbildning har skett där det inte framgår av beslutet att det var en avvikelse och att avvikelsen har godtagits är det däremot oklart vad som gäller. Detsamma gäller om det inte går att få tag på beslutet. Det finns ingen vägledning i förarbetena till lagen och den rättspraxis som finns är inte entydig. Att det inte framgår av beslutet kan ha flera orsaker. Det kan till exempel vara att byggnadsnämnden eller Lantmäteriet var medveten om att åtgärden var planstridig och ansåg att det var en godtagbar avvikelse, men inte skrev in det i beslutet. Det kan även vara så att byggnadsnämnden eller Lantmäteriet inte var medveten om åtgärdens avvikelse och därför framgår det inte av beslutet. Ett annat exempel är att åtgärden var planenlig enligt den rättspraxis som gällde när beslutet togs men enligt dagens rättspraxis är den inte det.
För att undvika otydligheter när det gäller om avvikelsen är godtagen eller inte är det viktigt att det tydligt framgår av nya beslut att det är en avvikelse från detaljplanen och att den godtas.
Undantag från planenligt utgångsläge om avvikelsen kan förklaras som en godtagen avvikelse
Om utgångsläget inte är planenligt, och avvikelsen inte har godtagits i ett tidigare bygglovsbeslut enligt PBL eller ÄPBL eller fastighetsbildningsbeslut enligt fastighetsbildningslagen, FBL, i dess lydelse från den 1 juli 1987, kan byggnadsnämnden i vissa fall förklara avvikelsen som godtagen. En förklaring kan bara göras om avvikelsen
- har godtagits i ett bygglovsbeslut enligt lagstiftningen före ÄPBL
- har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut enligt FBL före den 1 juli 1987
- är orsakad av en äldre plan enligt lagstiftningen före ÄPBL
- är orsakad av en detaljplan enligt PBL eller ÄPBL.
För att avvikelsen ska kunna förklaras som godtagen måste avvikelsen dessutom vara
- liten
- förenligt med detaljplanens syfte.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
18 a §
Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen
(1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomtindelningen vilka är förenliga med syftet med denna.
Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.
Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen. Lag (1989:1049) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
För detta undantag måste det först utredas om avvikelsen har godtagits i ett tidigare beslut eller om den är orsakad av en detaljplan. Byggnadsnämnden måste sedan bedöma om den befintliga avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Om allt detta är uppfyllt kan avvikelsen förklaras som en godtagen avvikelse och bygglov kan ges trots planstridigt utgångsläge.
Planstridighet godtagen i ett äldre bygglovsbeslut
Om en avvikelse har godtagits i ett bygglovsbeslut enligt lagstiftningen före ÄPBL kan avvikelsen förklaras som godtagen. Avvikelsen måste vara liten och förenlig med detaljplanens syfte för att den ska kunna förklaras som godtagen. Det är den rättspraxis som gäller för liten avvikelse idag som gäller vid en förklaring.
I beslut tagna före ÄPBL var möjligheten att, med stöd av dispens, tillåta planstridiga åtgärder mycket större än i ÄPBL och PBL. Dessa dispenser var i många fall omfattande. Det innebär att det i vissa fall inte går att förklara avvikelsen som en godtagen avvikelse idag trots att den godtogs när byggnadsverket fick bygglov. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 187-188 och MÖD 2018-05-16 mål nr P 8127-17)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 8127-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
18 a §
Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen
(1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomtindelningen vilka är förenliga med syftet med denna.
Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.
Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen. Lag (1989:1049) .
I exemplet nedan illustreras två byggnader som är helt eller delvis placerade på prickmark. Båda byggnaderna har beviljats bygglov med stöd av lagstiftningen före ÄPBL. Om bygglov söks för exempelvis en tillbyggnad på byggnaden som ligger helt på prickmark kan bygglov inte beviljas trots att placeringen har godtagits i ett tidigare bygglovsbeslut. Det beror på att en byggnad helt på prickmark inte kan vara en liten avvikelse med dagens lagstiftning och byggnadsnämnden kan därför inte förklara avvikelsen som en godtagen avvikelse. För den byggnad som ligger delvis på prickmark kan bygglov beviljas, för exempelvis en tillbyggnad, om placeringen har godtagits i ett bygglovsbeslut enligt lagstiftningen före ÄPBL och byggnadsnämnden bedömer att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Byggnadsnämnden ska då göra en förklaring i bygglovsbeslutet att de anser att avvikelsen är en godtagen avvikelse.
I en dom har MÖD prövat om en planstridighet som hade godtagits i ett äldre bygglovsbeslut kunde förklaras som godtagen. Bostadshuset på fastigheten hade uppförts med stöd av ett bygglov från 1981. Byggnaden var planstridig både gällande byggnadsarea och avstånd till gräns, vilket hade godtagits i bygglovet. Domstolen konstaterade att eftersom bygglovet hade beviljats före ÄPBL fanns en möjlighet att förklara avvikelsen som en godtagen avvikelse. Men att en sådan förklaring endast får göras om avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. Enligt detaljplanen fick fastigheten bebyggas med 72,4 m2. Bostadshuset överskred den tillåtna byggnadsytan med ungefär 35 m2, det vill säga cirka 48 procent. Domstolen ansåg att en sådan omfattande avvikelse inte kunde betraktas som liten, varför det inte fanns möjlighet att förklara avvikelsen som godtagen i efterhand. (MÖD 2018-05-16 mål nr P 8127-17/2018:21)
Mål: P 8127-17/MÖD 2018:21 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Planstridighet godtagen i ett äldre fastighetsbildningsbeslut
Om en avvikelse har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut med stöd av FBL, i dess lydelse före den 1 juli 1987, kan avvikelsen förklaras som godtagen. Avvikelsen måste dock vara liten och förenlig med detaljplanens syfte. Det är den rättspraxis som gäller för liten avvikelse idag som gäller även vid en förklaring.
Innan den 1 juli 1987 var det enligt FBL möjligt att medge dispens från tomtindelningen eller planen. När ÄPBL trädde i kraft ändrades bestämmelserna i fastighetsbildningslagen så att de skulle motsvara bestämmelserna om mindre avvikelse i ÄPBL. Om en planstridighet har medgetts genom dispens enligt äldre lagstiftning och avvikelsen, enligt dagens lagstiftning, inte är liten och förenlig med planens syfte kan inte avvikelsen förklaras som godtagen. Om en avvikelse däremot är liten och förenlig med planens syfte kan avvikelsen förklaras som godtagen i efterhand och fastighetens planstridighet är inte något hinder mot att bygglov ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 52-53)
Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
18 a §
Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen
(1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomtindelningen vilka är förenliga med syftet med denna.
Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.
Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen. Lag (1989:1049) .
I nedanstående exempel finns en planbestämmelse som anger att minsta fastighetsstorlek är 1000 m2. Båda fastigheterna avviker från detaljplanen eftersom de endast är 997 m2 respektive 600 m2. Fastigheternas storlek har godtagits i fastighetsbildningsbeslut med stöd av FBL i dess lydelse före den 1 juli 1987. Undantaget innebär att bygglov inte kan beviljas på fastigheten som är 600 m2. Det beror på att en fastighet som avviker så mycket från planbestämmelsen inte kan vara en liten avvikelse med dagens lagstiftning. För den fastighet som är på 997 m2 kan bygglov beviljas om byggnadsnämnden bedömer att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Byggnadsnämnden ska då göra en förklaring i bygglovsbeslutet att de anser att avvikelsen är en godtagen avvikelse.
Vad menas med har godtagits?
Undantaget gäller under förutsättning att en avvikelse har godtagits i ett tidigare bygglovs- eller fastighetsbildningsbeslut.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
Om det uttryckligen framgår i det tidigare bygglovs- eller fastighetsbildningsbeslutet att avvikelsen har prövats och att den har godtagits är det ingen tvekan om att den har godtagits och att bygglov kan ges även om utgångsläget är planstridigt. Om det finns ett beslut där bygglov har getts eller fastighetsbildning har skett där det inte framgår av beslutet att det var en avvikelse och att avvikelsen har godtagits är det däremot oklart vad som gäller. Detsamma gäller om det inte går att få tag på beslutet. Det finns ingen vägledning i förarbetena till lagen och den rättspraxis som finns är inte entydig. Att det inte framgår av beslutet kan ha flera orsaker. Det kan till exempel vara att byggnadsnämnden eller Lantmäteriet var medveten om att åtgärden var planstridig och ansåg att det var en godtagbar avvikelse, men inte skrev in det i beslutet. Det kan även vara så att byggnadsnämnden eller Lantmäteriet inte var medveten om åtgärdens avvikelse och därför framgår det inte av beslutet. Ett annat exempel är att åtgärden var planenlig enligt den rättspraxis som gällde när beslutet togs men enligt dagens rättspraxis är den inte det.
För att undvika otydligheter när det gäller om avvikelsen är godtagen eller inte är det viktigt att det tydligt framgå av nya beslut att det är en avvikelse från detaljplanen och att den godtas.
Planstridighet orsakad av en äldre plan
Om en avvikelse är orsakad av en detaljplan antagen med stöd av lagstiftningen före ÄPBL, det vill säga en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning, kan avvikelsen förklaras som godtagen i efterhand. För att avvikelsen ska kunna förklaras som godtagen måste den vara liten och förenlig med detaljplanens syfte.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
18 a §
Byggnadsnämnden får i ett ärende om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighetsbildning som har utförts i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 §, 38 § tredje stycket eller 110 § första stycket byggnadslagen
(1947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. En sådan förklaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomtindelningen vilka är förenliga med syftet med denna.
Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.
Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen. Lag (1989:1049) .
Planstridigt utgångsläge kan ha uppkommit avsiktligt, till exempel om tanken var att fastighetsindelningen skulle ändras eller att byggnadsverket skulle ändras eller rivas i samband med plangenomförandet. Planstridigt utgångsläge kan även ha uppkommit utan att kommunen har reflekterat över det eller av planestetiska skäl. I äldre planer var det inte ovanligt att till exempel en förgårdslinje drogs över en befintlig veranda eller att ett hörn av en befintlig byggnad hamnade på så kallad prickmark, utan att det var tänkt att byggnaden eller anläggningen skulle rivas eller åtgärdas. Oberoende av hur det planstridiga utgångsläget har uppkommit kan avvikelsen endast förklaras som godtagen om den är liten och förenlig med planens syfte. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 188-189)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
I fallet till vänster nedan kan bygglov inte beviljas trots att avvikelsen är orsakad av en äldre plan/detaljplan. Det beror på att en huvudbyggnad helt på prickmark inte kan vara en liten avvikelse. I fallet till höger nedan kan bygglov beviljas om avvikelsen är orsakad av en äldre plan/detaljplan och byggnadsnämnden bedömer att den befintliga avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Byggnadsnämnden måste då göra en förklaring att de anser att avvikelsen är att se som en redan/tidigare godtagen avvikelse.
I exemplet nedan illustreras två byggnader som var befintliga när en plan antogs med stöd av lagstiftningen före ÄPBL. Bygglov kan inte beviljas för den byggnad som ligger helt på prickmark trots att byggnaden fanns där innan planen antogs. Det beror på att en byggnad helt på prickmark inte kan vara en liten avvikelse med dagens lagstiftning. För den byggnad som ligger delvis på prickmark kan bygglov beviljas om byggnadsnämnden bedömer att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Byggnadsnämnden ska då göra en förklaring i bygglovsbeslutet att de anser att avvikelsen är en godtagen avvikelse.
I en dom har MÖD prövat om en planstridighet som har orsakats av en äldre plan kunde förklaras som godtagen avvikelse. För fastigheten gällde en plan från 1987 som var antagen med stöd av lagstiftningen före ÄPBL. Byggnaden som skulle byggas till fanns på platsen när planen antogs och var placerad 0,5 meter från tomtgränsen. Domstolen konstaterade att eftersom 39 § byggnadsstadgan gällde för denna plan och byggnaden låg närmare tomtgränsen än 4,5 meter var utgångsläget planstridigt. Domstolen ansåg att det inte var möjligt att förklara avvikelsen som godtagen i efterhand eftersom det inte var fråga om en liten avvikelse. (MÖD 2019-02-12 mål nr P 1869-18)
Mål: P 1869-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Planstridighet orsakad av en detaljplan
Om en avvikelse är orsakad av en detaljplan, antagen med stöd av ÄPBL eller PBL, kan avvikelsen förklaras som godtagen i efterhand. Avvikelsen måste dock vara liten och förenlig med detaljplanens syfte för att den ska kunna förklaras som godtagen.
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Planenligt utgångsläge i samband med detaljplaneläggning kan ha uppstått antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Oberoende hur det planstridiga utgångsläget har uppkommit kan avvikelsen förklaras som godtagen om den är liten och förenlig med detaljplanens syfte. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 189)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
I nedanstående exempel finns en planbestämmelse som anger att minsta fastighetsstorlek är 1000 m2. Båda fastigheterna avviker från detaljplanen eftersom de endast är 997 m2 respektive 600 m2. Fastigheterna blev planstridiga när en detaljplan antogs med stöd av PBL. Undantaget innebär att bygglov inte kan beviljas på fastigheten som är 600 m2. Det beror på att en fastighet som avviker så mycket från planbestämmelsen inte kan vara en liten avvikelse med dagens lagstiftning. För den fastighet som är på 997 m2 kan bygglov beviljas om byggnadsnämnden bedömer att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Byggnadsnämnden ska då göra en förklaring i bygglovsbeslutet att de anser att avvikelsen är en godtagen avvikelse. Detsamma gäller om fastigheterna blev planstridiga när en detaljplan antogs med stöd av ÄPBL.
Hur ska en förklaring göras?
Förklaringen ska göras i ett beslut om bygglov. Det är enbart i beslut där ansökan om bygglov beviljas som en förklaring kan göras. En förklaring kan inte göras i något annat beslut. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 189)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Förklaringen bör vara en del av själva beslutsformuleringen. Det är viktigt att förklaringen görs med rätt lagstöd eftersom det finns två olika lagstöd för att göra en förklaring. Har avvikelsen godtagits i ett bygglovs- eller fastighetsbildningsbeslut enligt lagstiftningen före den 1 juli 1987 är lagstödet punkten 13 i övergångsbestämmelserna i PBL. Samma lagstöd gäller om avvikelsen är orsakad av en äldre plan enligt lagstiftningen före den 1 juli 1987. Om avvikelsen är orsakad av en detaljplan enligt PBL eller ÄPBL är lagstödet istället 9 kap. 30 a § PBL.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Exempel på hur förklaringen kan formuleras
Den befintliga avvikelsen förklaras som en godtagen avvikelse med stöd av 9 kap. 30 a § plan- och bygglagen (2010:900).
Den befintliga avvikelsen förklaras som en godtagen avvikelse med stöd av övergångsbestämmelserna punkten 13 plan- och bygglagen (2010:900).
Med stöd av 9 kap. 30 a § plan- och bygglagen (2010:900) förklaras den befintliga avvikelsen som en godtagen avvikelse.
Med stöd av övergångsbestämmelserna punkten 13 plan- och bygglagen (2010:900) förklaras avvikelsen som en godtagen avvikelse.
Med stöd av 9 kap. 30 a § plan- och bygglagen (2010:900) förklaras den befintliga avvikelsen som en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 första stycket 1 b plan- och bygglagen (2010:900).
Med stöd av övergångsbestämmelserna punkten 13 plan- och bygglagen (2010:900) förklaras avvikelsen som en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 första stycket 1 b plan- och bygglagen (2010:900).
Med stöd av övergångsbestämmelserna punkten 13 plan- och bygglagen (2010:900) förklaras avvikelsen som en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 första stycket 1 b plan- och bygglagen (2010:900).
Ska grannar höras vid en förklaring?
I vissa fall ska byggnadsnämnden underrätta grannar och andra om ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig. Inom detaljplan ska det ske om åtgärden avviker från detaljplanen. Det finns dock inget krav på att byggnadsnämnden ska underrätta grannar och andra om ansökan, och ge dem tillfälle att yttra sig, på grund av att det befintliga byggnadsverket eller fastigheten avviker från detaljplanen. Underrättelse behöver alltså inte ske för att utgångsläget är planstridigt. Det gäller även om byggnadsnämnden förklarar avvikelsen som en godtagen avvikelse.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .