Placering och utformning

Det finns flera krav på hur åtgärder ska placeras och utformas i plan- och bygglagstiftningen. Dessa krav ska prövas vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser.

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till:

  • anpassningskravet,
  • skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
  • åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
  • behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
  • möjligheterna att hantera avfall,
  • trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
  • möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
  • behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Det ska även prövas om åtgärden uppfyller kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid prövning av ett byggnadsverk som ska placeras under markytan ska det prövas om byggnadsverket i skälig omfattning är utformat så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 8 §

Samtliga krav på placering och utformning gäller vid bygglovsprövning utanför detaljplan och områdesbestämmelser förutom för kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadshus. För sådana åtgärder är det enbart anpassningskravet, möjligheterna att hantera avfall, skydd och varsamhet samt placering under mark som ska prövas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31a §

Anpassningskravet

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska åtgärden prövas mot det så kallade anpassningskravet. Det innebär att åtgärden ska placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till

  • stads- och landskapsbilden,
  • natur- och kulturvärdena på platsen, och
  • intresset av en god helhetsverkan.

Anpassningskravet innebär att åtgärden ska anpassas till den befintliga miljön. Det innebär dock inte att utformning och placering av en åtgärd måste kopiera omgivningen. Respekt för omgivningen utesluter inte nyskapande. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 16)

Det är en fördel om kommunen i förväg har beskrivit vad anpassningskravet innebär inom olika bebyggelseområden. Det gäller inte bara inom sådana områden som är särskilt värdefulla utan inom alla områden. Beskrivningen kan göras i översiktsplanen, en fördjupad översiktsplan eller i andra vägledande dokument, till exempel arkitekturprogram. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 482)

Stads- och landskapsbilden

Åtgärder ska både placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Att en åtgärd ska placeras lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden innebär att placeringen ska anpassas till bebyggelsemönstret i den närmaste omgivningen. Kravet gäller inte bara när befintliga miljöer ska kompletteras med ny bebyggelse utan även när enstaka lovpliktiga byggnadsverk ska uppföras i tidigare obebyggda områden. Det kan exempelvis vara naturligare att förlägga en byggnad invid ett skogsbryn än mitt ute i ett öppet landskap. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 415-416 och jfr prop. 1985/86:1 sid. 481)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Att en åtgärd ska utformas lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden innebär att utformningen ska anpassas till den omgivande bebyggelsen och landskapet avseende form, färg och material. Om exempelvis alla byggnader i ett område har röda tegeltak kan det innebära att även en ny byggnad behöver ha det för att uppfylla kravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 415-416)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Natur- och kulturvärdena

Att en åtgärd ska placeras och utformas med hänsyn till naturvärdena på platsen innebär exempelvis att placeringen och utformningen ska anpassas till topografin på platsen. Det kan till exempel vara att en byggnad måste byggas i suterräng på en sluttande tomt. Kravet kan även innebära att placeringen och utformningen måste anpassa sig till värdefull naturmiljö på platsen. Det kan till exempel vara att en åtgärd ska placeras så att värdefulla träd kan bevaras. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481)

Att en åtgärd ska placeras och utformas med hänsyn till kulturvärdena på platsen innebär att den ska utformas med hänsyn till lokal tradition.  Det kan exempelvis handla om storlek, höjd, takform, materialval, färgsättning och fönsterformer. Kravet gäller för all bebyggelse men inom eller i närheten av ett område med särskilt värdefull bebyggelse är kravet på anpassning större. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 481)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Intresset av en god helhetsverkan

Åtgärder ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan. Det kan exempelvis vara att en åtgärd inte får innebära för stora förändringar i ett enhetligt område eller att en byggnad blir för stor och dominerande i förhållande till omkringliggande bebyggelse. (MÖD 2017-03-07 mål nr P 9288-16 och MÖD 2015-07-22 mål nr P 10611-14)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Skydd mot brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid denna prövning ska möjligheterna att förebygga uppkomsten av bränder, anordna trygga utrymningsvägar, förhindra spridning och underlätta släckning av bränder beaktas. Det kan även innebära krav på skyddsavstånd och lämpliga husavstånd. Det innebär dock inte att en byggnads brandskydd ska prövas i bygglovet, utan det ska hanteras i samband med startbeskedet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 475)

Vid prövningen om en åtgärd placeras och utformas med hänsyn till skydd mot trafikolyckor bör åtgärdens placering i förhållande till gator, vägar och spår samt hur utfarter anordnas beaktas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 475)

Skydd mot och begränsning av verkningarna av stridshandlingar

I prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska hänsyn tas till åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar. Kravet innebär bland annat att skyddsrum ska kunna byggas i den utsträckning som behövs. Detta blir dock främst aktuellt vid detaljplanering. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 475)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Hushållning med energi och vatten med mera

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid prövningen om en åtgärd placeras och utformas lämpligt med hänsyn till behovet av hushållning med energi ska åtgärdens energiförsörjning beaktas. Bebyggelse bör placeras, grupperas och utformas på ett lämpligt sätt så att behovet av energi blir så litet som möjligt. Det kan exempelvis innebära att bebyggelse ska placeras så att befintliga eller planerade energiförsörjningsanordningar kan utnyttjas på ett från energisynpunkt ändamålsenligt sätt. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 476)

En åtgärds vattenförsörjning ska beaktas vid prövningen om åtgärden placeras och utformas med hänsyn till behovet av hushållning med vatten. Även hanteringen av dagvatten ska beaktas. Dagvatten är vatten som rinner av på markytan eller på konstruktioner och som förekommer tillfälligt, exempelvis regnvatten eller framträngande grundvatten. Hårdgjorda ytor kan ofta motverka möjligheten att behålla en god vattenbalans inom ett bebyggelseområde. (jfr. TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken. Hämtad 2019-05-06)

(jfr prop. 1985/86:1 sid. 475-476)

Vid prövningen om en åtgärd placeras och utformas med hänsyn till behovet av goda klimatförhållanden bör bebyggelsemiljöns utformning med hänsyn till det lokala klimatet i fråga om temperatur, sol, vind och nederbörd beaktas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 476)

Att en åtgärd ska placeras och utformas med hänsyn till behovet av goda hygieniska förhållanden innebär att åtgärden inte får placeras eller utformas så att det uppkommer obehag för människor i form av fysiska eller psykiska besvär. Det kan till exempel vara ljud-, ljus- och luftförhållandena. Det är exempelvis olämpligt att placera skolor, förskolor eller äldreboenden i alltför nära anslutning till starkt trafikerade vägar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 476)

Möjligheterna att hantera avfall

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna för avfallshantering. Det innebär att bebyggelse ska placeras och utformas så att en ändamålsenlig och lätthanterlig avfallshantering kan ske. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 416)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö. Det innebär en prövning av om befintliga eller nya vägar är ändamålsenligt utformade. Det kan exempelvis vara att vägar är utformade så att avfallshantering och räddningsinsatser fungerar. Åtgärden bör även placeras på ett sådant sätt att den effektivt kan försörjas med kollektivtrafik. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 476-477)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Områdets tillgänglighet 

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Kravet är en sammanfattning av de krav på tillgänglighet och användbarhet som finns på byggnader, tomter, allmänna platser och andra områden. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 477)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Framtida förändringar och kompletteringar

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till behovet av framtida förändringar och kompletteringar. Syftet med kravet är att underlätta en planering som på sikt kan medföra ekonomiska eller andra väsentliga fördelar. Detta krav blir främst aktuellt vid översiktsplanering och detaljplanering. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 477)

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Skydd och varsamhet

Vid bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska det prövas om åtgärden uppfyller kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Kravet innebär att dessa värden har ett förstärkt skydd i förhållande till anpassningskravet.  Det ska även prövas om ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej