Bygglovsbefriad komplementbyggnad utanför detaljplan

Utanför ett område med detaljplan är det, i vissa fall, möjligt att uppföra en komplementbyggnad till ett en- och tvåbostadshus utan bygglov.

Det krävs bygglov för nybyggnad. På vissa platser får man dock uppföra en komplementbyggnad till ett en- och tvåbostadshus utan bygglov. Detta undantag gäller om fastigheten ligger utanför område med detaljplan och utanför en "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Det krävs heller ingen anmälan för att göra en sådan komplementbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en komplementbyggnad ska kunna uppföras utan bygglov:

  • åtgärden ska göras utanför ett område med detaljplan
  • komplementbyggnaden byggs utanför ett område med "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen"
  • det ska finnas ett befintligt en-eller tvåbostadshus
  • komplementbyggnaden ska inte dominera över bostadshuset
  • komplementbyggnaden ska vara fristående
  • den ska placeras i omedelbar närhet till en-eller tvåbostadshuset
  • den ska placeras minst 4,5 meter från gräns
  • att komplementbyggnaden inte kräver bygglov enligt de områdesbestämmelser som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Vad är nybyggnad?

Nybyggnad definieras i plan- och bygglagen, PBL, som uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Att exempelvis flytta en byggnad från en plats till en annan plats på tomten är nybyggnad. Detsamma gäller även vid flytt av en byggnad till en annan tomt.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Här kan du läsa mer om bygglovsplikten för nybyggnad.

Vad är en komplementbyggnad?

Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. En komplementbyggnad kan antingen vara lovbefriad eller var byggd med bygglov. Friggebod och attefallshus är exempel på lovbefriade komplementbyggnader. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 12-13)

Var gäller undantaget från lovplikt?

Undantaget från lovplikt för en komplementbyggnad gäller bara för en- och tvåbostadshus utanför detaljplanerat område. Om komplementbyggnaden byggs inom en sammanhållen bebyggelse gäller undantaget bara för sådan bebyggelse där bygglov inte behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

En bebyggelse är "sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen" om båda nedanstående kriterier är uppfyllda:

  • en bebyggelsegrupp som består av minst 10-20 hus
  • de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark och dylikt.

(jfr BoU 1985/86:1 sid. 100 och prop. 2009/10:170 sid. 151-152 och sid. 468)

Med "hus" inom samlad bebyggelse avses bostadshus men också andra byggnader som inte är komplementbyggnader till bostadshus, till exempel butiker och industribyggnader. (jfr BoU 1986/87:8 sid. 12)

Här kan du läsa mer om sammanhållen bebyggelse.

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

En bygglovsbefriad komplementbyggnad får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte uppföra någon bygglovsbefriad komplementbyggnad. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en- eller tvåbostadshus. En bygglovsbefriad komplementbyggnad kan alltså uppföras även om det är ett litet bostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Fritidshus är en- och tvåbostadshus. Dock har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att göra en komplementbyggnad utan bygglov gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är.

Här kan du läsa mer om vad en tomt är.

När finns det ett en-eller tvåbostadshus?

För att få uppföra en komplementbyggnad måste det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten. Boverket anser att bostadshus som är uppförda med stöd av PBL måste ha fått slutbesked för att det ska anses vara ett bostadhus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in från och med 2 maj 2011. Det innebär att innan ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och någon komplementbyggnad får därmed inte uppföras utan bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som ett bostadshus. Det gäller alltså för bostadshus där ansökan om bygglov lämnades in före 2 maj 2011. Det beror på att det inte fanns något krav på slutbevis eller motsvarande innan dess. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga en- eller tvåbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte uppföra någon komplementbyggnad till bostadshuset.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett en- eller tvåbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna göra en bygglovsbefriad komplementbyggnad måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand för bostadhuset krävs bygglov för att göra en komplementbyggnad.

Komplementbyggnaden ska inte dominera över bostadshuset

Det framgår varken i PBL eller i dess förarbeten hur stor en bygglovsbefriad komplementbyggnad kan vara. Det finns alltså inga uttryckliga mått eller höjdbegränsningar för byggnaden. Komplementbyggnaden ska dock ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att komplementbyggnaden inte får vara så stor att den kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. Detta innebär att bygglovbefriade komplementbyggnader kan vara av olika stora beroende på hur stort det befintliga bostadshuset är. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 276.)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Många byggnadsnämnder har tagit fram riktlinjer eller en policy för hur stor en bygglovsbefriad komplementbyggnad får vara i förhållande till det befintliga bostadshuset. Det kan till exempel vara att en sådan komplementbyggnad får ha en viss storlek i kvadratmeter eller vara en viss procent av en- eller tvåbostadshuset. En sådan policy eller riktlinje måste utgå från plan- och bygglagstiftningen och rättspraxis. Policyn eller riktlinjerna kan vara till hjälp både för handläggare och för byggherrar. En sådan policy eller riktlinje är dock inte juridiskt bindande. En bedömning om komplementbyggnaden uppfyller kraven för lovbefrielse måste göras i varje enskilt fall.

Hur hög får komplementbyggnaden vara?

Det finns ingen begränsning på hur hög en bygglovsbefriad komplementbyggnad får vara. Komplementbyggnaden ska dock ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att byggnaden inte får vara så stor att den kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 274-276.)

Hur många komplementbyggnader får byggas?

Det finns ingen begränsning av hur många bygglovsbefriade komplementbyggnader som får uppföras. Trots att det står en komplementbyggnad i lagen innebär det alltså ingen begränsning till att det endast får uppföras en komplementbyggnad. (prop. 2009/10:170 sid. 468)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Komplementbyggnaden ska vara fristående

Komplementbyggnaden ska vara fristående. Kammarrätten har i en dom konstaterat att en friggebod, som är en typ av komplementbyggnad, inte får byggas ihop med en- eller tvåbostadshuset så att den inte är fristående. Enligt Boverkets uppfattning bör det innebära att byggnaden inte heller får byggas ihop med någon annan byggnad på tomten, till exempel en annan komplementbyggnad. Den får inte heller byggas ihop med någon byggnad på en granntomt. Två komplementbyggnader som är sammanbyggda över tomtgräns är alltså inte fristående. Med "byggas ihop" menas både när två byggnader placeras direkt mot varandra men även då de står en bit ifrån varandra och byggs ihop med exempelvis ett tak. I båda dessa fall är inte komplementbyggnaden fristående. Det är däremot inte klarlagt hur långt ifrån andra byggnader en komplementbyggnad måste placeras för att vara fristående. (KR Göteborg 2010-03-05 mål nr 7156-09)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Den bygglovsbefriade komplementbyggnaden får inte placeras så nära bostadshuset eller någon annan byggnad att det inte går att underhålla byggnaderna.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 14 §

Komplementbyggnaden ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset

Den bygglovsbefriade komplementbyggnaden ska uppföras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Det framgår inte uttryckligen av plan- och bygglagstiftningen eller dess förarbete hur begreppet "omedelbar närhet" ska tolkas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

I en dom ansåg domstolen att en friggebod som var placerad 75 meter från bostadshuset inte var i omedelbar närhet av bostadshuset. I en annan dom ansågs en friggebod som var placerad 31,2 meter från bostadshuset inte heller var i omedelbar närhet. En bedömning om komplementbyggnaden är i "omedelbar närhet" ska göras i varje enskilt fall. Komplementbyggnaden måste placeras på tomten och inom hemfridszonen. (KR Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06 och MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13 samt prop. 1989/90:37 sid. 48-49)

Komplementbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter från gräns

En bygglovsbefriad komplementbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Avståndet på 4,5 meter gäller oavsett om någon byggnadsdel är ovan eller under marken. Detta innebär att om komplementbyggnaden har en källare ska även den placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att uppföra en komplementbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger. Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. Det är inte tillräckligt att byggherren ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen. De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Medgivandet måste gälla hela den byggnad som ska uppföras. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som rörde ett en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades. Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten. MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17)

Om en komplementbyggnad ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte en bygglovsbefriad komplementbyggnad. I det fallet måste bygglov sökas för en bygglovspliktig komplementbyggnad.

Vad är en gräns?

Det framgår inte av plan- och bygglagen, PBL, eller av dess förarbeten vilka gränser som avses när bygglovsbefriad komplementbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från gräns. De vanligaste gränserna är fastighetsgräns och tomtgräns. Ibland sammanfaller dessa gränser och ibland inte. Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i en dom konstaterat att begreppet gräns i PBL inte enbart omfattar tomtgräns mot en annan bebyggd tomt, utan även gräns mot väg eller gata. Det finns även andra sorters gränser som kan vara aktuella till exempel servitutsgräns eller arrendegräns. För bygglovebefriade komplementbyggnader som är byggda på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Vem är granne?

Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om komplementbyggnad närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis skola, kontor eller äldreboende. Med granne avses inte enbart någon som är ägare utan även andra som har av rättsordningen accepterade intressen gällande markanvändningen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Vilka grannar kan lämna ett medgivande?

Det är inte alltid möjligt att göra en bygglovsbefriad komplementbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter eftersom vissa grannar inte kan lämna ett grannemedgivande. Avgörande för om det finns möjlighet att lämna ett medgivande är syftet med grannens mark. Det är alltså inte ägandeformen eller huvudmannaskapet för marken som avgör.

  • För mark både inom och utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten, till exempel en tomt, är det möjligt att lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan, till exempel natur eller park, kan ingen lämna medgivande.
  • För allmän plats inom detaljplan som är väg eller gata kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten kan ingen lämna medgivande.
  • För väg utanför detaljplan som inte är tillgänglig för allmänheten borde det vara möjligt att lämna medgivande.
  • För mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten, till exempel en äng eller en skog, borde det vara möjligt att lämna medgivande.

(MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13 och MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Mark som inte är tillgänglig för allmänheten

Det är möjligt för en granne att lämna medgivande för placering nära gränsen mot mark som är inte tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste situationen är när det är någons tomt. Tomten kan exempelvis vara till ett enbostadshus, ett flerbostadshus eller en verksamhet. Det kan även vara obebyggd mark, till exempel mark som används till ett upplag eller mark som ännu inte bebyggts. Grannen som kan ge medgivande kan vara en privatperson, en juridisk person, en kommun, ett landsting eller staten. Det här gäller oavsett om platsen ligger inom eller utanför detaljplanerat område.

Allmän plats exempelvis natur eller park

MÖD har i en dom konstaterat att allmänheten har ett berättigat intresse av användandet av markområden som är allmän plats i detaljplan. Domstolen konstaterade även att kommunen som markägare inte kan representera samtliga dessa intressenter. Detta innebär att kommunen inte kan lämna medgivande för placering nära gränsen mot en allmän plats.(MÖD 2015-06-08 mål nr P 10150-14)

Att medgivande inte kan ges borde gälla för alla sorters allmän plats såsom exempelvis natur, park, torg och återvinning. Detta borde även gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen.

Allmän plats som är väg eller gata

MÖD har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken och oberoende av om marken är planlagd eller inte. Detta borde gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som är tillgänglig för allmänheten

I domen som gällde väg konstaterade MÖD att ingen kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg. Det finns därmed ingen som kan lämna ett medgivande nära en väg utanför detaljplanerat område. Domstolen konstaterade att detta gäller oavsett vem som äger marken. Enligt Boverkets uppfattning borde det främst gälla vägar som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på vägar som ska vara tillgängliga för allmänheten är sådana vägar som får statsbidrag. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)

Väg utanför detaljplanerat område som inte är tillgänglig för allmänheten

Boverket anser att ägare av en enskild väg som inte är tillgänglig för allmänheten borde kunna lämna ett grannemedgivande. Exempel på vägar som inte är tillgängliga för allmänheten kan vara vägar som är privata och inte får statsbidrag.

Mark utanför detaljplan som är tillgänglig för allmänheten

Allmän platsmark finns bara inom detaljplanerat område. Däremot finns mark utanför detaljplanerat område där marken är tillgänglig för allmänheten. Det kan exempelvis vara nationalparker, naturreservat, skog- och ängsmark eller andra områden som är allemansrättsligt tillgängliga. Enligt Boverkets uppfattning bör sådan mark inte betraktas på samma sätt som allmän plats när det gäller grannemedgivande. Det borde vara möjligt för en ägare till ett sådant markområde att som granne lämna ett medgivande för placering nära gränsen.

Komplementbyggnaden ska följa områdesbestämmelser

Utanför ett område med detaljplan kan det finnas områdesbestämmelser. Även om komplementbyggnaden inte kräver bygglov eller anmälan så får den inte strida mot de områdesbestämmelser som gäller för området.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Komplementbyggnad kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall i områdesbestämmelser bestämma att bygglov krävs för en komplementbyggnad. Det innebär att undantaget från lovplikt för komplementbyggnad inte gäller för det område som bestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för byggnaden trots att den uppfyller alla förutsättningar för lovbefrielse.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Krävs anmälan?

För att bygga en bygglovsbefriad komplementbyggnad krävs ingen anmälan. Om det i byggnaden installeras en eldstad, rökkanal, anordning för ventilation eller anläggning för vattenförsörjning eller avlopp kan en anmälan krävas för en sådan åtgärd. Det är alltså inte komplementbyggnaden som är anmälningspliktig utan det är åtgärden i komplementbyggnaden som kräver en anmälan.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5,6 §§

Vilka krav gäller för komplementbyggnaden?

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att uppföra en komplementbyggnad måste den uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, eller Boverkets konstruktionsregler, EKS, som gäller för åtgärden. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Här kan du läsa mer om vilka krav som gäller för bygglovsbefriade åtgärder.

Vad händer om komplementbyggnaden inte byggts enligt kraven?

Om en bygglovsbefriad komplementbyggnad bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR, eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om den står närmare gränsen än 4,5 meter utan medgivande. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller en teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5,20 §§

Om en komplementbyggnad uppförs och den inte uppfyller villkoren för bygglovsbefrielse är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom rivning.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Kan någon klaga på uppförandet av komplementbyggnaden?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med komplementbyggnadens placering, utformning eller användning finns inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om komplementbyggnaden innebär en betydande olägenhet eller om den har placerats på ett sätt som är trafikfarligt. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas.(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder.

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Andra bygglovsbefriade komplementbyggnader

Till en- eller tvåbostadshus får man även uppföra attefallshus och friggebodar utan bygglov. Attefallshuset kräver dock en anmälan och ett startbesked från byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Här kan du läsa mer om attefallshus.

Här kan du läsa mer om friggebodar.

Andra tillstånd kan krävas

Även om komplementbyggnaden inte kräver bygglov eller anmälan kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej