Täckningsgraden ska beräknas
Klimatpåverkan som redovisas i klimatdeklarationsregistret ska motsvara den uppförda byggnadens klimatpåverkan. Täckningsgrad anger hur stor del av byggnadens klimatpåverkan som har varit möjlig att beräkna. Baserat på täckningsgraden räknas klimatdeklarationens värde på GWP-GHG upp av byggherren för att motsvara 100 procent av klimatpåverkan från byggprodukterna i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innervägg. Här får du veta mer om täckningsgrad och uppräkning.
Täckningsgrad är ett viktigt kvalitetsmått
Täckningsgraden är viktig för att kunna bedöma kvaliteten på en beräkning. Begreppet täckningsgrad anger hur stor del av byggnadens klimatpåverkan som har beräknats. Den visar därmed hur väl beräkningen speglar den uppförda byggnaden. Med hjälp av täckningsgraden räknas värdet på klimatpåverkan upp så att klimatdeklarationen speglar hela byggnadens klimatpåverkan från byggprodukterna i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
Ju fler byggprodukter som det varit möjligt att klimatberäkna, desto bättre speglar beräkningen den uppförda byggnaden. Resurser som förekommer i stora mängder, eller har hög klimatpåverkan, är viktigast att få med i klimatdata.
Beräkning av täckningsgrad i en klimatdeklaration
Det är i dagsläget svårt att utföra en klimatberäkning som till 100 procent täcker in klimatpåverkan från alla byggprodukterna i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar för den uppförda byggnaden. Det finns tre orsaker till det:
- Alla byggprodukter har inte kommit med i resurssammanställningen
- Alla byggprodukter i resurssammanställningen har inte kunnat mängdas
- Det finns inte klimatdata för alla byggprodukter
Täckningsgraden räknas ut genom att summan av kostnaden för alla byggprodukter i resurssammanställningen som kunnat mängdas och som det finns klimatdata för, divideras med summan av kostnaden för alla byggprodukter i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
Kostnadskalkylen är det vanligaste underlaget för att ta fram en resurssammanställning och den används när täckningsgrad beräknas, eftersom samtliga kostnader för byggprodukterna ingår i denna kalkyl. Kostnader i kalkylen som inte ger upphov till klimatpåverkan (till exempel personal eller riskpåslag) ska dock inte räknas med i summeringen av kostnaderna för byggprodukter. Det gäller även kostnader från underentreprenörer.
Alternativt kan kostnad bytas ut till vikt om sådana uppgifter finns. Alla poster i resurssammanställningen måsta då redovisas i en viktenhet för att täckningsgraden ska kunna beräknas.
Täckningsgrad med hjälp av kostnader = Summan av kostnaden för alla byggprodukter som kunnat mängdas och där klimatdata finns, dividerat med summan av kostnaden för alla byggprodukter i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
[kostnad/kostnad alternativt vikt/vikt]
Kvoten mellan dessa två tal motsvararar resurssammanställningens täckningsgrad för inköpta byggprodukter som ingår i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
Exempel på en beräkning av täckningsgraden utifrån kostnaden:
Total kostnad för byggprodukter inom systemgränsen är 100 miljoner kronor. Kostnad för byggprodukter som kunnat klimatberäknas är 95 miljoner kronor. Beräknad täckningsgrad blir då 95 procent.
95/100) = 0,95 (95 procent)
Alternativ 1: Beräkning av täckningsgrad för aktuell byggnad
En beräkning av täckningsgraden görs för den aktuella byggnaden. Beräkningen baseras antingen på kostnaderna eller vikten för de ingående byggprodukterna. Vid val av detta alternativ måste byggherren vid en tillsyn kunna beskriva hur beräkningen har gjorts.
Alternativ 2: Beräkning av täckningsgrad från ett liknande projekt
Ingen specifik beräkning av täckningsgraden görs för den aktuella byggnaden. I stället används annat underlag, till exempel en beräkning av täckningsgrad i ett liknande projekt. Baserat på erfarenheter har en rutin tagits fram för vilka byggprodukter som alltid ska finnas med i underlaget för att kunna uppnå en viss täckningsgrad. Vid val av detta alternativ måste byggherren vid en tillsyn kunna beskriva hur täckningsgraden har beräknats.
Exempel
En byggherre byggde ett flerbostadshus för tre år sedan. Då gjordes en klimatberäkning som visade att betong, armering, konstruktionsstål, isolering, gips, fönster, tegel och takmaterial stod för 89 procent av klimatpåverkan. Nu ska byggherren uppföra ett nytt flerbostadshus som är väldigt likt den tidigare byggnaden. Byggherren inkluderar ovanstående byggproduktkategorier i beräkningen och gör antagandet att täckningsgraden för denna byggnad är densamma.
Uppräkning av beräknad klimatpåverkan
Det behövs en uppräkning av klimatpåverkan för byggprodukterna för att klimatdeklarationen ska spegla 100 procent av byggnadens klimatpåverkan från byggprodukterna i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar (total klimatpåverkan). Uppräkningen görs av beräknad klimatpåverkan för modulerna A1–A3, A4 och A5 byggspill, eftersom dessa baseras på de ingående byggprodukterna. Den delas med den beräknade täckningsgraden enligt följande:
Total klimatpåverkan (GWP-GHG) = Beräknad klimatpåverkan (GWP-GHG) / Beräknad täckningsgrad
Exempel på uppräkning av klimatpåverkan för byggnaden
Beräkningen nedan utgår från klimatpåverkan för modulerna A1-A3, A4 och A5 byggspill för de ingående byggprodukterna.
Beräknad klimatpåverkan: 2 078 728 kg koldioxidekvivalenter.
Beräknad täckningsgrad: 95 procent
Total klimatpåverkan = 2 078 728/0,95 = 2 188 135 kg koldioxidekvivalenter.
För att beräkna total klimatpåverkan för byggnaden måste klimatpåverkan för A5 energi läggas till.