På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Slutbesked

Granskad: 

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.

Om kraven för slutbesked inte uppfylls får byggnadsnämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i avvaktan på ett slutligt slutbesked. Vid byggåtgärder får byggherren normalt sett inte ta byggnadsverket i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Byggnadsnämnden har dock en möjlighet att i startbeskedet besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Tas ett byggnadsverk helt eller delvis i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked ska byggnadsnämnden besluta om byggsanktionsavgift.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
   2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

35 §
  Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.

Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

36 §
  Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

För vilka åtgärder krävs slutbesked

Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Slutbeskedets innebörd

Byggnadsnämndens slutbesked är dels en förklaring att nämnden anser att åtgärderna är slutförda och dels ett ställningstagande om att byggnadsverket får tas i bruk. Slutbeskedet innebär att nämnden utifrån det underlag som finns i ärendet bedömer om åtgärden kan antas uppfylla de krav och villkor som gäller för åtgärden. Det innebär att byggnadsnämnden i ett senare skede kan ingripa med tillsyn om det framkommer att krav och villkor i plan- och bygglagstiftningen eller olika beslut inte har följts. Ett slutbesked innebär inte att byggnadsnämnden tar ansvar för eller ställning till att åtgärderna uppfyller alla krav i plan- och bygglagstiftningen. Det är byggherren som ensam ansvarar för att så är fallet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 326 f)

När ges slutbesked

Byggnadsnämnden ska ge ett slutbesked om byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lov, startbesked, kontrollplan eller kompletterande villkor i särskilda beslut är uppfyllda och nämnden inte har funnit skäl att ingripa. 

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
   2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

Om slutsamråd ska ske går man på slutsamrådet igenom om det finns förutsättningar att ge slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327)

Så snart byggnadsnämnden fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen ska nämnden skyndsamt handlägga frågan om slutbesked. Om byggherren uppfyller kraven ska byggnadsnämnden omedelbart ge ett slutbesked. Om nämnden inte kan utfärda slutbesked på grund av att det finns skäl att ingripa ska frågan om ingripande handläggas skyndsamt. 

37 §
  Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Byggnadsnämndens bedömningsunderlag

Den kontrollansvarige ska ge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Utlåtandet är tillsammans med de verifikationer och intyg som lämnats in ett viktigt underlag för nämndens bedömning. Om det finns någon brist i projektet är den kontrollansvarige skyldig att göra en anmärkning om det i sitt utlåtande. Den kontrollansvariges utlåtande ska godtas om inte byggnadsnämnden anser att det finns särskilda skäl att ifrågasätta det. Om den kontrollansvariges utlåtande har brister kan byggnadsnämnden besluta att det ska ske en oberoende kontroll av en certifierad sakkunnig. Det är byggherren som ansvarar för att en sådan kontroll kommer till stånd och att ett utlåtande ges in till byggnadsnämnden. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 326 f)

11 §
  En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .

32 §
  Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:
   1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts,
   2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
   3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,
   4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
   5. behov av andra åtgärder, och
   6. förutsättningarna för ett slutbesked.

37 §
  Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Vem initierar slutbeskedet

Det ska framgå av kontrollplanen vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden. Ett sådant exempel är att byggherren ska anmäla när byggnationen håller på att avslutas. Byggherren bör göra denna anmälan eller begära ett slutbesked i god tid innan byggnationen har färdigställts. Då får nämnden möjlighet att kalla till slutsamråd om sådant ska ske eller utfärda slutbesked om inget samråd ska ske. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 304, 327)

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

30 §
  I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

Slutbeskedet bör vara skriftligt

Ett slutbesked bör vara skriftligt eftersom det annars kan bli svårt att bevisa att beslutet har tagits, tidpunkten när det togs samt vilket innehåll det har. Det finns dock inget som hindrar byggnadsnämnden från att fatta ett muntligt beslut och om ett sådant har fattats så gäller det. (MÖD 2019-07-02 mål nr P 551-19)

Förbud att ta i bruk utan slutbesked

Innan byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked för en byggåtgärd får byggnadsverket inte tas i bruk. Detta innebär att det är ett automatiskt användningsförbud fram tills dess att ett slutbesked har utfärdats. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327) 

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Vad menas med att ta i bruk

Byggnadsverk får normalt sett inte tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Vad som menas med begreppet "ta i bruk" är därför av stort intresse. I lagtexten och i förarbetena förklaras detta begrepp inte närmare.

När det gäller byggnader för bostadsändamål finns det några rättsfall som har behandlat vad som menas med att "ta i bruk". Domstolarna kommer dock till olika slutsatser, vilket innebär att rättsläget är oklart. Samtliga domar är ifrån mark-och miljödomstolar och frågan har därmed inte prövats av högre instans.

I en dom ansågs det att en byggnad hade tagits i bruk när den hade möblerats. (MMD Växjö, 2013-03-01, mål nr P 4611-12)

I två andra domar gjordes en annan bedömning. I det första fallet hade möbler ställts in, en tv monterats på väggen och vissa hygienartiklar funnits tillgängliga. I det andra fallet hade det eldats i en braskamin och byggnaden var delvis möblerad. I båda dessa fall ansåg domstolarna att byggnaderna inte hade tagits i bruk. I båda fallen pekade domstolarna på att ingen hade övernattat i byggnaderna. Detta tyder på att ett bostadshus åtminstone kan anses ha tagits i bruk när det använts för övernattning. (MMD Nacka, 2015-09-16, mål nr P 4264-15, MMD Vänersborg, 2014-10-16, mål nr P 2786-14)

Även för andra byggnader än bostadshus kan det vara svårt att avgöra om de har tagits i bruk. Det finns ett rättsfall som handlar om en förskola. I det fallet förvarades möbler och andra saker för förskoleverksamheten i byggnaden men förskoleverksamheten hade inte påbörjats. Domstolen ansåg därför att byggnaden inte hade tagits i bruk. (MMD Nacka, 2015-09-30, mål nr P 155-15)

Beslut om undantag från förbud att ta i bruk utan slutbesked

Byggnadsnämnden har i startbeskedet en möjlighet att besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked. Lagtexten och förarbetena ger inte någon närmare vägledning om när och under vilka förutsättningar byggnadsnämnden kan meddela ett sådant beslut. Det ligger dock nära till hands att anta att sådana beslut kan bli aktuella i situationer som annars kan vara svåra att hantera i praktiken. Exempel på sådana åtgärder är att byta färg, fasadbeklädnad, taktäckningsmaterial eller utföra en annan byggåtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Andra exempel är murar, plank, skyltar och ljusanordningar. Även enklare åtgärder där det varken krävs någon kontrollansvarig, något tekniskt samråd, arbetsplatsbesök eller slutsamråd borde vara sådana åtgärder där byggnadsnämnden kan ta beslut om att byggnadsverket får tas i bruk utan slutbesked.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Om byggnadsnämnden beslutar att byggnadsverk får tas i bruk utan slutbesked så innebär det inte att kravet på slutbesked bortfaller. När åtgärderna slutförts ska byggnadsnämnden så snart det är möjligt pröva om slutbesked kan ges.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Vad händer om byggherren inte uppfyller kraven för slutbesked

Uppfyller byggherren inte de krav och villkor som gäller för att få slutbesked bör byggnadsnämnden ge byggherren tillfälle att uppfylla dem. Om byggherren trots detta inte uppfyller kraven och villkoren för att få slutbesked har byggnadsnämnden olika handlingsalternativ. Byggnadsnämnden kan:

  1. Besluta att inte ge slutbesked. Ett sådant beslut bör innehålla en upplysning om att byggnadsverket inte får tas i bruk. Byggnadsnämndens beslut att vägra slutbesked får överklagas. 

    34 §
      Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
       1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
       2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

    36 §
      Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

    Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

    När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

    19 §
      Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).

    20 §
      Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
    (rättelseföreläggande).

    Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

    Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

    3 §
      Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
    1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

  2. Ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked. Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist, som inte är försumbar, behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede kan ett interimistiskt slutbesked ges. Exempel på sådana kontroller är uppföljande energikontroll genom en mätning under längre tid eller en mätning av radon som endast kan göras under vinterhalvåret. Byggnadsnämnden ska i det interimistiska slutbeskedet ange i vilken utsträckning byggnadsverket får tas i bruk. Nämnden bör också tydligt ange vad som krävs för att byggherren ska få ett slutligt slutbesked. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327

    36 §
      Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

    Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

    När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

  3. Ge ett slutbesked med anmärkning. Om det finns brister men de är försumbara får byggnadsnämnden trots detta ge ett slutbesked. Byggnadsnämnden ska i sådana fall i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna. 

    35 §
      Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.

    Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

Om byggnadsnämnden beslutar att inte ge slutbesked eller interimistiskt slutbesked, måste nämnden också bedöma att det är en proportionerlig åtgärd. Detta är av stor vikt, eftersom ett vägrat slutbesked kan få långtgående konsekvenser för de berörda. En avvägning måste i varje enskilt fall göras mellan konsekvenserna för den enskilde och det allmänintresse som finns av att åtgärden från säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt uppfyller föreskrivna krav. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327)

Slutbesked vid projekt i flera etapper

Om en byggåtgärd ska genomföras i flera etapper kan det vara lämpligt att separata interimistiska slutbesked eller slutgiltiga slutbesked upprättas för varje enskild etapp. Då bör det även finnas en kontrollplan för varje etapp. Alternativt kan det finnas en enda kontrollplan för alla etapperna men då måste den vara uppbyggd så att det framgår vilka kontroller som ska ingå i varje etapp.

36 §
  Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

Verkställbarhet av slutbesked

Slutbesked får verkställas direkt. Det gäller slutbesked både för lovpliktiga åtgärder och för anmälningspliktiga åtgärder. Det innebär att det som ett slutbesked avser får tas i bruk omedelbart. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 217-218)

35 §
  Ett beslut som får överklagas inom en viss tid får verkställas när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.

Ett beslut får alltid verkställas omedelbart, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. beslutet gäller endast tillfälligt, eller
   3. kretsen av dem som har rätt att överklaga är så vid eller obestämd att det inte går att avgöra när överklagandetiden går ut.

En myndighet får även verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Myndigheten ska dock först noga överväga om det finns skäl att avvakta med att verkställa beslutet på grund av
   1. att beslutet medför mycket ingripande verkningar för någon enskild,
   2. att verkställigheten inte kan återgå om ett överklagande av beslutet leder till att det upphävs, eller
   3. någon annan omständighet.

Här kan du läsa med om verkställbarhet

Överklagan av slutbesked

Det saknas reglering i PBL om vem som får överklaga ett slutbesked. Ett slutbesked får därför enligt förvaltningslagen överklagas av den som beslutet angår om beslutet har gått denne emot. Ett vägrat slutbesked kan överklagas av den som sökt lovet eller den som gjort anmälan eftersom det går denne emot. Ett beslut om att ge slutbesked är ett gynnande beslut, det vill säga ett beslut som inte går någon emot och det kan därför inte överklagas. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 328)

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Hur överklagar man ett beslut?

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen