På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Slutbesked

Granskad:

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda. Om byggnaden ska klimatdeklareras ska en bekräftelse lämnas in till byggnadsnämnden innan slutbesked kan ges. Dessutom får det inte finns något skäl att ingripa med tillsyn.

Slutbesked och interimistiskt slutbesked

Vid byggåtgärder får byggherren normalt sett inte ta byggnadsverket i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Byggnadsnämnden har dock en möjlighet att i startbeskedet besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Om kraven för slutbesked inte uppfylls får byggnadsnämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i avvaktan på ett slutligt slutbesked. Tas ett byggnadsverk helt eller delvis i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked ska byggnadsnämnden besluta om byggsanktionsavgift.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

34 §
   /Upphör att gälla U:2022-01-01/
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
   2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

34 §
   /Träder i kraft I:2022-01-01/
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

35 §
  Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.

Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

36 §
  Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

För vilka åtgärder krävs slutbesked?

Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Slutbeskedets innebörd

Byggnadsnämndens slutbesked är dels en förklaring att nämnden anser att åtgärderna är slutförda och dels ett ställningstagande om att byggnadsverket får tas i bruk. Slutbeskedet innebär att nämnden utifrån det underlag som finns i ärendet bedömer om åtgärden kan antas uppfylla de krav och villkor som gäller för åtgärden. Det innebär att byggnadsnämnden i ett senare skede kan ingripa med tillsyn om det framkommer att krav och villkor i plan- och bygglagstiftningen eller olika beslut inte har följts. Ett slutbesked innebär inte att byggnadsnämnden tar ansvar för eller ställning till att åtgärderna uppfyller alla krav i plan- och bygglagstiftningen. Det är byggherren som ensam ansvarar för att så är fallet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 326 f)

När ges slutbesked?

Byggnadsnämnden ska ge ett slutbesked om dessa tre förutsättningar är uppfyllda:

  • Byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, startbeskedet, kontrollplanen eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda.
  • Byggherren har visat att en klimatdeklaration har lämnats in till Boverket om en sådan krävs eller har gjort sannolikt att det inte behöver upprättas en klimatdeklaration.
  • Byggnadsnämnden inte har funnit skäl att ingripa med tillsyn. 

34 §
   /Upphör att gälla U:2022-01-01/
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
   2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

34 §
   /Träder i kraft I:2022-01-01/
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

Om slutsamråd ska ske går man på slutsamrådet igenom om det finns förutsättningar att ge slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327)

Så snart byggnadsnämnden fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen ska nämnden skyndsamt handlägga frågan om slutbesked. Om byggherren uppfyller kraven ska byggnadsnämnden omedelbart ge ett slutbesked. Om nämnden inte kan utfärda slutbesked på grund av att det finns skäl att ingripa med tillsyn ska frågan om ingripande handläggas skyndsamt. 

37 §
  Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Utlåtande från den kontrollansvarige

Den kontrollansvarige ska ge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Utlåtandet är tillsammans med de verifikationer och intyg som lämnats in ett viktigt underlag för nämndens bedömning. Om det finns någon brist i projektet är den kontrollansvarige skyldig att göra en anmärkning om det i sitt utlåtande. Den kontrollansvariges utlåtande ska godtas om inte byggnadsnämnden anser att det finns särskilda skäl att ifrågasätta det. Om den kontrollansvariges utlåtande har brister kan byggnadsnämnden besluta att det ska ske en oberoende kontroll av en certifierad sakkunnig. Det är byggherren som ansvarar för att en sådan kontroll kommer till stånd och att ett utlåtande ges in till byggnadsnämnden. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 326 f)

11 §
  En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .

32 §
  Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:
   1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts,
   2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
   3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,
   4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
   5. behov av andra åtgärder, och
   6. förutsättningarna för ett slutbesked.

37 §
  Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

Bekräftelse av inlämnad klimatdeklaration

När en klimatdeklaration registreras i Boverkets register över klimatdeklarationer lämnas en bekräftelse som byggherren ska lämna in till byggnadsnämnden.

I samband med det tekniska samrådet och i startbeskedet ska byggnadsnämnden ta ställning till om byggnaden ska klimatdeklareras. Om byggherren och byggnadsnämnden har olika uppfattning på om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration, ska byggherren göra det sannolikt att det inte behöver upprättas en klimatdeklaration. Kravet på byggherren bör dock inte ställas för högt. I de flesta fall bör byggherrens uppgifter kunna godtas. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 86)

I Boverkets handbok om klimatdeklaration kan du läsa om vilka byggnader som ska klimatdeklareras och hur det går till att klimatdeklarera.

Handbok om klimatdeklaration

Vem initierar slutbeskedet

Det ska framgå av kontrollplanen vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden. Ett sådant exempel är att byggherren ska anmäla när byggåtgärden håller på att avslutas. Byggherren bör göra denna anmälan eller begära ett slutbesked i god tid innan åtgärden har färdigställts. Då får nämnden möjlighet att kalla till slutsamråd om sådant ska ske eller utfärda slutbesked om inget samråd ska ske. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 304, 327)

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

30 §
  I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

Slutbeskedet bör vara skriftligt

Ett slutbesked bör vara skriftligt eftersom det annars kan bli svårt att bevisa att beslutet har tagits, tidpunkten när det togs samt vilket innehåll det har. Det finns dock inget som hindrar byggnadsnämnden från att fatta ett muntligt beslut och om ett sådant har fattats så gäller det. (MÖD 2019-07-02 mål nr P 551-19)

Förbud att ta i bruk utan slutbesked

Innan byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked för en byggåtgärd får byggnadsverket inte tas i bruk om nämnden inte beslutar att det får ske. Detta innebär att det är ett automatiskt användningsförbud fram tills dess att ett interimistiskt slutbesked eller slutbesked har utfärdats.  (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327) 

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Om ett intermistiskt slutbesked har getts och tiden för att avhjälpa brister eller göra kontroller har gått ut upphör det interimistiska slutbeskedet att gälla. Det blir dock inte ett automatiskt användningsförbud. Det krävs synnerliga skäl för att förbjuda användningen av ett byggnadsverk om byggnadsverket tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Exempel på synnerliga skäl är att det framkommit nya omständigheter som inte kunnat förutses och som ger anledning att befara att byggnadsverket inte uppfyller grundläggande krav rörande hälsa och säkerhet. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 210)

Vad menas med att ta i bruk

Byggnadsverk får normalt sett inte tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Vad som menas med begreppet "ta i bruk" är därför av stort intresse. I lagtexten och i förarbetena förklaras detta begrepp inte närmare.

När det gäller byggnader för bostadsändamål finns det några rättsfall som har behandlat vad som menas med att "ta i bruk". Domstolarna kommer dock till olika slutsatser, vilket innebär att rättsläget är oklart. Samtliga domar är ifrån mark-och miljödomstolar och frågan har därmed inte prövats av högre instans.

I en dom ansågs det att en byggnad hade tagits i bruk när den hade möblerats. (MMD Växjö, 2013-03-01, mål nr P 4611-12)

I två andra domar gjordes en annan bedömning. I det första fallet hade möbler ställts in, en tv monterats på väggen och vissa hygienartiklar funnits tillgängliga. I det andra fallet hade det eldats i en braskamin och byggnaden var delvis möblerad. I båda dessa fall ansåg domstolarna att byggnaderna inte hade tagits i bruk. I båda fallen pekade domstolarna på att ingen hade övernattat i byggnaderna. Detta tyder på att ett bostadshus åtminstone kan anses ha tagits i bruk när det använts för övernattning. (MMD Nacka, 2015-09-16, mål nr P 4264-15, MMD Vänersborg, 2014-10-16, mål nr P 2786-14)

Även för andra byggnader än bostadshus kan det vara svårt att avgöra om de har tagits i bruk. Det finns ett rättsfall som handlar om en förskola. I det fallet förvarades möbler och andra saker för förskoleverksamheten i byggnaden men förskoleverksamheten hade inte påbörjats. Domstolen ansåg därför att byggnaden inte hade tagits i bruk. (MMD Nacka, 2015-09-30, mål nr P 155-15)

Beslut om undantag från förbud att ta i bruk utan slutbesked

Byggnadsnämnden har möjlighet att besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked. Lagtexten och förarbetena ger inte någon närmare vägledning om när och under vilka förutsättningar byggnadsnämnden kan meddela ett sådant beslut. Det ligger dock nära till hands att anta att sådana beslut kan bli aktuella i situationer som annars kan vara svåra att hantera i praktiken. Exempel på sådana åtgärder är att byta färg, fasadbeklädnad, taktäckningsmaterial eller utföra en annan byggåtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Andra exempel är murar, plank, skyltar och ljusanordningar. Även enklare åtgärder där det varken krävs någon kontrollansvarig, något tekniskt samråd, arbetsplatsbesök eller slutsamråd borde vara sådana åtgärder där byggnadsnämnden kan ta beslut om att byggnadsverket får tas i bruk utan slutbesked.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Om byggnadsnämnden beslutar att byggnadsverk får tas i bruk utan slutbesked så innebär det inte att kravet på slutbesked bortfaller. När åtgärderna slutförts ska byggnadsnämnden så snart det är möjligt pröva om slutbesked kan ges.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Vad händer om byggherren inte uppfyller kraven för slutbesked

Uppfyller byggherren inte de krav och villkor som gäller för att få slutbesked bör byggnadsnämnden ge byggherren tillfälle att uppfylla dem. Om byggherren trots detta inte uppfyller kraven och villkoren för att få slutbesked har byggnadsnämnden olika handlingsalternativ. Byggnadsnämnden kan

  • besluta att inte ge slutbesked
  • ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked
  • ge ett slutbesked med anmärkning.
     

Om byggnadsnämnden överväger att varken ge slutbesked eller interimistiskt slutbesked, måste nämnden bedöma om det är en proportionerlig åtgärd. Detta är av stor vikt, eftersom ett vägrat slutbesked kan få långtgående konsekvenser för de berörda. En avvägning måste i varje enskilt fall göras mellan konsekvenserna för den enskilde och det allmänintresse som finns av att åtgärden från säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt uppfyller föreskrivna krav. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327)

Besluta att inte ge slutbesked

Ett beslut att inte ge slutbesked bör innehålla en upplysning om att byggnadsverket inte får tas i bruk. Byggnadsnämndens beslut att inte ge slutbesked får överklagas. 

34 §
   /Upphör att gälla U:2022-01-01/
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
   2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

34 §
   /Träder i kraft I:2022-01-01/
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

36 §
  Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande).

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

Ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked

Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist, som inte är försumbar, behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede kan ett interimistiskt slutbesked ges.

36 §
  Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

En brist som inte är försumbar och som behöver avhjälpas kan exempelvis vara:

  • felkonstruerad handledare
  • nivåskillnad till balkonger
  • felplacerad automatisk dörröppnare

Att en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats inte har lämnats in till byggnadsnämnden kan enligt Boverkets uppfattning vara en brist som inte är försumbar. Om byggherren inte har upprättat en klimatdeklaration vid slutbesked har kommunen enligt förarbetena till lagen möjlighet att meddela ett interimistiskt slutbesked. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 26)

Exempel på kontroll som behöver göras i senare skede är uppföljande energikontroll genom en mätning under längre tid eller en mätning av radon som endast kan göras under vinterhalvåret. (jfr. prop. 2009/10:170 sid. 327)

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked. Har intermistiskt slutbesked getts på grund av avsaknad av klimatdeklaration är bristen avhjälpt när bekräftelse har lämnats in och då kan kommunen ge slutbesked. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 26)

Om tiden för att avhjälpa brister eller göra kontroller har gått ut upphör det interimistiska slutbeskedet att gälla. Det blir dock inte ett automatiskt användningsförbud. Det krävs synnerliga skäl för att förbjuda användningen av ett byggnadsverk om byggnadsverket tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked. Exempel på synnerliga skäl är att det framkommit nya omständigheter som inte kunnat förutses och som ger anledning att befara att byggnadsverket inte uppfyller grundläggande krav rörande hälsa och säkerhet. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 210)

36 §
  Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

33 §
  Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

Vad ska det interimistiska slutbeskedet innehålla?

Byggnadsnämnden ska i det interimistiska slutbeskedet ange i vilken utsträckning byggnadsverket får tas i bruk. Nämnden bör också tydligt ange vad som krävs för att byggherren ska få ett slutligt slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327

Det bör alltid framgå av det interimistiska slutbeskedet hur lång tid byggherren har på sig att avhjälpa brister eller göra kontroller. Är det flera brister som ska åtgärdas eller flera kontroller som ska göras kan byggnadsnämnden sätta olika slutdatum för att åtgärda de olika bristerna och utföra kontrollerna. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 210).

Om ett interimistiskt slutbesked ges på grund av att en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats inte har lämnats in till byggnadsnämnden, är det lämpligt att stämma av med byggherren hur lång tid denne anser sig behöva för att färdigställa klimatdeklarationen. Det framgår inte av förarbetena till lagen om klimatdeklaration för byggnader vad som är en lämplig tid. Boverket anser att en lämplig maximal tidsgräns för att lämna in bekräftelsen kan vara 6 månader. Detta eftersom det är svårare att få fram data ju längre tid som har gått efter färdigställandet av byggnaden. Det är dessutom inte lämpligt att ha öppna ärenden hos kommunen under en längre tid än vad som är nödvändigt.

Ge ett slutbesked med anmärkning

Om det finns brister som är försumbara får byggnadsnämnden trots detta ge ett slutbesked. Byggnadsnämnden ska i sådana fall i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna. 

35 §
  Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.

Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

Slutbesked vid projekt i flera etapper

Om en byggåtgärd ska genomföras i flera etapper kan det vara lämpligt att separata interimistiska slutbesked eller slutgiltiga slutbesked upprättas för varje enskild etapp. Då bör det även finnas en kontrollplan för varje etapp. Alternativt kan det finnas en enda kontrollplan för alla etapperna men då måste den vara uppbyggd så att det framgår vilka kontroller som ska ingå i varje etapp.

36 §
  Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

Verkställbarhet av slutbesked

Slutbesked får verkställas direkt. Det gäller slutbesked både för lovpliktiga åtgärder och för anmälningspliktiga åtgärder. Det innebär att det som ett slutbesked avser får tas i bruk omedelbart. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 217-218)

35 §
  Ett beslut som får överklagas inom en viss tid får verkställas när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.

Ett beslut får alltid verkställas omedelbart, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. beslutet gäller endast tillfälligt, eller
   3. kretsen av dem som har rätt att överklaga är så vid eller obestämd att det inte går att avgöra när överklagandetiden går ut.

En myndighet får även verkställa ett beslut omedelbart om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Myndigheten ska dock först noga överväga om det finns skäl att avvakta med att verkställa beslutet på grund av
   1. att beslutet medför mycket ingripande verkningar för någon enskild,
   2. att verkställigheten inte kan återgå om ett överklagande av beslutet leder till att det upphävs, eller
   3. någon annan omständighet.

Här kan du läsa med om verkställbarhet

Överklagan av slutbesked

Det saknas reglering i PBL om vem som får överklaga ett slutbesked. Ett slutbesked får därför enligt förvaltningslagen överklagas av den som beslutet angår om beslutet har gått denne emot. Ett beslut att inte ge slutbesked kan överklagas av den som sökt lovet eller den som gjort anmälan eftersom det går dem emot. Ett beslut om att ge slutbesked är ett gynnande beslut, det vill säga ett beslut som inte går någon emot och det kan därför inte överklagas. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 328)

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Hur överklagar man ett beslut?

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen