På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Omsorgsfull gestaltning stödjer god vård och hälsa

Granskad:
Illustration för området Gestaltningens betydelse, med hus och träd över texten.
Gestaltningens betydelse. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

I en omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö har utformningen utgått från både människorna i vårdens miljöer och från verksamhetens behov. En omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö kan stödja vårdverksamheten, bidra till högre vårdkvalitet och ökad trivsel för alla.

Omsorgsfull gestaltning bidrar till god vård

Relationen mellan människan, människans hälsa, omgivande miljö och vårdande utgör ett samspel i en vårdsituation som är central och inbördes beroende av varandra. (Bergbom 2014.) Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Att gestalta en vårdmiljö innebär ett ansvar att både utforma en byggd miljö med hög arkitektonisk kvalitet och att säkerställa en hälsosam och läkande miljö för alla användare. En omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö är summan av olika värden och kvaliteter både i byggnaden, den omgivande miljön och platsens förutsättningar. Dessa värden ska tillsammans bli en ändamålsenlig helhet. Omsorgsfull gestaltning och väl omhändertagna behov och möjligheter visar både att de som besöker och arbetar i vårdmiljön är värdefulla och att den byggda vårdmiljön är en viktig del i vår gemensamma gestaltade livsmiljö.

Genom omsorgsfull gestaltning kan den byggda miljön vara ett verkningsfullt verktyg till stöd för att bedriva god vård och uppmuntra människors förmåga till hälsa. Därför bör det stöd som gestaltningen kan erbjuda användas i så stor utsträckning som möjligt.

Personer i behov av vård och omsorg, besökare och personal använder vårdens miljöer på olika sätt och har därför olika behov vad gäller dess utformning. För att gestaltning av vårdmiljö ska fungera behöver allas behov tas med som ett första steg i ett utformningsskede.

Utmärkande för vårdens miljöer är att vi uppsöker dem när vi inte mår bra och när vi kanske är både är sårbara och sköra. Därför behöver vårdmiljöns gestaltning ge oss såväl trygghet som stöd till välmående. Genomtänkt gestaltning kan skapa plats för lugn, uppmuntran, tröst, vänlighet och omtanke som kan motverka stress. Vi kan genom denna effekt ta emot vård och stöd på ett bättre sätt.

Det kan handla om en avskild sittplats vid ett fönster med vacker utblick som ger tröst och en stunds avkoppling, eller ett interaktivt konstverk i ett väntrum som bidrar till en positiv upplevelse för ett barn vid en långvarig behandling.

Forskningen visar på en stark koppling mellan väl genomtänkt gestaltning av vårdmiljöer och positiva hälsoeffekter. Vårdmiljöns gestaltning bidrar till omsorg om människan och påverkar vårdkvalitet, patientsäkerhet och ekonomi genom sin utformning (Ulrich 2008, Frandsen m.fl. 2009, Ulrich 2012, Wijk 2014).

Om patienterna trivs i våra vårdmiljöer vinner vi förtroende, vilket gör det lättare för oss att jobba. Att sitta och vänta i ett trist väntrum kan förstärka den oro som patienten känner, medan en varmt välkomnande miljö skapar goda förutsättningar inför besöket. Den fysiska miljön är en av de läkande, symtomlindrande och rehabiliterande insatser primärvården erbjuder.

– Brita Nordblad, lokalplaneringsledare, ur Design med omtanke, Västragötalandsregionen 2011.

Upplevelsemässiga funktioner och värden

Inom vårdarkitektur finns traditionellt ett stort fokus och kunskap om tekniska och rationella funktioner för vården som ofta är mätbara. Det kan exempelvis vara funktioner som definierar ytstorlek, material och tekniska installationer. För att åstadkomma en högkvalitativ och ändamålsenlig vård är det viktigt att även formulera de upplevelsemässiga funktionerna. Det kan då handla om funktioner som exempelvis ökar välmående, motverkar stress och bidrar till känslan av trygghet. De tekniska, rationella och upplevelsemässiga funktionerna är tillsammans likvärdiga delar vid gestaltning av hälsofrämjande vårdmiljöer. I denna vägledning belyser Boverket särskilt de upplevelsemässiga funktionerna.

Fem illustrationer som bildar en "kedja". Viktiga upplevelsemässiga värden.
Upplevelsemässiga värden som Boverket särskilt vill belysa i denna vägledning. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Vad vårdmiljön kan bidra till genom en omsorgsfull gestaltning

Minska stress och öka välbefinnande

Symbol för minska stress. En människa sitter på marken under ett träd.

För personer i behov av vård, deras närstående eller medföljare kan ett vårdbesök vara förenat med obehag eller oro. För att motverka stress är det viktigt att känna sig trygg och väl bemött, men även att kunna vara självständig. Vårdmiljön behöver vara lätt att förstå och använda oberoende av förmåga.

Att inför ett besök vara smärtpåverkad, rädd eller sjuk innebär ett förhöjt stresspåslag. Det påverkar samspelet med vårdmiljön och med personalen. Arbetsmiljön behöver även vara sund och hälsosam för vårdens medarbetare. Därför är det angeläget att vårdmiljön har en fysisk utformning som bidrar till att stärka människors resurser och minska människors stressnivå.

Gestaltningen behöver bidra med möjlighet att själv bestämma graden av social kontakt och värna om sekretess och integritet. Inom forskningen används begreppet social densitet, som kommer från miljöpsykologin och beskriver antalet människor i ett fysiskt utrymme. Människor har i olika situationer, olika behov av social kontakt och gemenskap och av privathet och avskildhet. Den fysiska miljön kan gestaltas så att den stöttar både socialt stöd och behov av att vara tillsammans i sällskap och att kunna finna en lugn och avskild plats. Att ha ett eget val är viktigt för att känna kontroll, för såväl vårdtagare som personal.

Gestaltning som erbjuder kontakt med natur och grönska, återhämtning och stimulans är viktigt för att motverka stress. En vårdmiljö som stödjer möjligheten till olika grad av stimulans och som ger tillgång till naturintryck ökar förmågan att uppleva ro, acceptans och välbefinnande. Enligt forskning har exempelvis tillgång till dagsljus och kontakt med natur och grönska visat på smärtlindring, snabbare tillfrisknande, dämpning av oro och stress samt återhämtande effekter för vårdens medarbetare. (Kaplan 1995, Bengtsson m.fl. 2018, Ottosson m.fl. 2011, Ulrich 2008, Grahn 2005, Wijk 2014)

Välkomna och visa omtanke  

Symbol för välkomna och visa omtanke. Ett hjärta med händer som sträcker sig uppåt.

En väl gestaltad vårdmiljö bidrar till att förmedla välkomnande, professionalism och vänlighet vilket bidrar till en bättre vårdkvalitet. En välvårdad miljö förmedlar omtänksamhet och bidrar till att de som arbetar i eller uppsöker vården känner sig värdefulla, sedda och välkomna.

Enligt forskning stödjer vårdmiljöns attraktivitet tilliten till vårdens kvalitet och kompetens. En omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö bidrar även till personalens nöjdhet. En miljö som upplevs attraktiv och som är välkomnande skapar bra förutsättningar för delaktighet och samarbete mellan patienter och personal och mellan vårdens medarbetare.

(Fröst 2014, Ulrich 2012, Ulrich 2008, Patientworkshop 2019, Wijk 2014, Fröst, Lundin, 2016)

Bjuda in till delaktighet

Symbol för bjud in till delaktighet. Vårdpersonal och familj sträcker ut armar.

I vården erbjuds vårdtagaren behandling och uppmuntras till att vara medskapare av sin egen vård och hälsa. Tillitsfulla relationer och delaktighet mellan patient och personal förstärker möjligheten att utveckla och bedriva god vård.

Ett vårdbesök kan utgöra en enstaka undersökning eller vara en del av kontinuerliga besök, som exempelvis vid kronisk diagnos. Vårdmiljön är därför betydelsefull som stöd för att patienten ska känna sig inbjuden till samtal och delaktighet eller erbjudas möjlighet till socialt stöd. Relationsskapande förutsättningar gynnas av en gestaltning som uttrycker värme och omtänksamhet och uppmuntrar och ger plats för samtal på jämbördiga villkor. Det är också viktigt att gestaltningen ger plats för medföljare.

Vara inkluderande

Symbol för vara inkluderande. Händer sträcker sig mot varandra i en cirkel.

Vårdmiljöer behöver utformas så att de är användbara och tillgängliga för alla. I offentliga byggnader och miljöer ska alla kunna använda den fysiska miljön utifrån sina egna förutsättningar, oavsett till exempel funktionsnedsättning, ålder, kön eller religion. En metod för att uppnå detta kan vara att använda universell utformning. Detta är en metod för att säkerställa att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och med olika funktionsförmågor.

Mobil och digital vård ger förutsättningar för vården att nå dit människor finns och tillgängliggör vården för medborgarna. Lösningar som rum för vård på distans, vårdbussar, självinstruerande undersökningar och provtagningar ökar tillgängligheten till vården. Genom att omsorgsfullt gestalta dessa miljöer ges förutsättningar för en mer inkluderande och jämlik vård.

Främja rörelse

Symbol för främja rörelse. Människor går på en stig.

Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma effekter såväl fysiskt som mentalt. Att utforma vårdmiljön på ett sätt som inspirerar till att röra sig är därför betydelsefullt för att främja hälsa och uppmuntra till egenvård. Det finns också forskning som tyder på att gröna miljöer stimulerar till fysisk aktivitet (Schantz, 2003).

Vid utformningen behöver olika individers rörelseförmåga beaktas. Vad som lockar barnet till rörelse är inte alltid detsamma för äldre. Någon kan behöva se utmaningar för att lockas, som till exempel ett träd att klättra i eller något att upptäcka i miljön. Andra kan lockas av en vackert utformad trappa eller en fin utemiljö att röra sig i. En rörelsefrämjande miljö kan även användas till rehabiliteringsaktiviteter. 

Referenser

Bengtsson, A m.fl. (2018). Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats

Bergbom, I (2014) Vårdande vårdmiljöer I: Wijk, H (red) Vårdmiljöns betydelse

Granh, P (2005) Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I:
Johansson M, Küller M (red) Svensk miljöpsykologi

Frandsen, A K, Ryhl, C,  Blicher Folmer, M m.fl. (2009), Helende arkitektur.

Fröst, P (2014) Design av framtidens vårdmiljöer I: Wijk, H (red) Vårdmiljöns betydelse

Fröst, P, Lundin, S (2016) Vackra vårdbyggnader läker I: Sigurdsson, O & Sjölander, A (red) Kultur och Hälsa i praktiken

Kaplan (1995) The restorative benefits of nature toward an integrative framework. Journal of environmental psychology 15,169-182

Ottosson, J m.fl. (2011) Naturupplevelse och hälsa. forskningen visar vägen

Schantz, P (2004) Idrotten och miljön

Ulrich, R (2008); A Review of the Research Literature on Evidence-Based Healthcare Design.

Ulrich, R (2012): Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Centrum för vårdens arkitektur, Publikation 1/2012 på Chalmers webbplats

Wijk, H (red) (2014); Vårdmiljöns betydelse.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen