Boendeformer för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning behöver ofta särskilt anpassade bostäder. De kan också behöva en organiserad boendeform. Äldre kan till exempel behöva särskilt boende, trygghetsboende eller seniorbostäder. Andra kan behöva ett anpassat boende som servicebostad, gruppbostad eller familjehem.

Det finns många olika former av funktionsnedsättningar. Boverket utgår från Socialstyrelsens terminologi.

Bostadsanpassning ska underlätta ett självständigt liv

Den som har en funktionsnedsättning kan ha rätt till ekonomiskt bidrag för att anpassa sin bostad så att hen kan leva ett självständigt liv. Rätten till bidrag regleras i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag och täcker skäliga kostnader för anpassningen. Det är kommunerna som ansvarar för bidraget. De både beslutar och står för kostnaderna.

Varje år redovisar Boverket hur kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget varierar i landet. Variationen är stor. Cirka 55 procent av bidragen är mindre än 5 000 kronor, och bara 2 procent av bidragen är större än 100 000 kronor. År 2015 var det vanligast att bidragen gick till att ta bort trösklar. Därefter följde att sätta upp stödhandtag, montera ramper, montera spistimer/spisvakt och anpassningar av hygienutrymmen.

Boendeformer för äldre

Äldreomsorgen regleras huvudsakligen av socialtjänstlagen (SoL 2001:453). Kommunens socialnämnd ska bland annat verka för att äldre får möjlighet att leva och bo självständigt (§7–8a).

Kommunen ska därför inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd. Dessa boendeformer brukar allmänt kallas äldreboende, servicehus och liknande.

Växelboende och korttidsvistelse är två tillfälliga boendeformer. Där kan äldre bo i samband med sjukhusvistelse eller för att närstående ska få avlastning. Det finns även seniorbostäder och trygghetsbostäder, som däremot inte kräver något biståndsbeslut från kommunen.

Seniorbostäder är vanliga privatbostäder för personer över en viss ålder, vanligen 55 år. Seniorbostäder ska vara utformade efter de äldres behov av tillgänglighet och innebär ofta en ökad möjlighet till gemenskap.

Trygghetsbostäder liknar seniorbostäder men är även en så kallad mellanboendeform. Det betyder att bostäderna överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg.

De som bor i en seniorbostad eller en trygghetsbostad får vård och omsorg genom hemtjänst och hemsjukvård, det vill säga på samma villkor som den som bor i en vanlig privatbostad.

Boendeformer för personer med funktionsnedsättningar som inte beror på ålder

Om man föds med en funktionsnedsättning eller får en senare i livet kan man ha rätt till stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Även socialtjänstlagens 5 kapitel §7 förtydligar kommunens ansvar kring boendesituationen för personer med funktionsnedsättning.

LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan gå till domstol och kräva de rättigheter som finns i lagen.

Vilka har rätt till stöd?

Lagen beskriver vilka som har rätt till stöd, och dessa delas in i tre så kallade personkretsar. Varje personkrets har olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska ha rätt till stöd:

  1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
  3. personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.

Vilka boendeformer finns?

Det finns tre olika boendeformer som man kan ha rätt till enligt LSS.

  • Korttidsvistelse utanför hemmet
  • Anpassat boende för barn och ungdomar
  • Anpassat boende för vuxna

För ytterligare information om boendeformer som man kan har rätt till enligt LSS, se länk till www.1177.se under "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej