Rättelseföreläggande
Rättelseföreläggande används när någon genom en aktiv handling vidtagit en felaktig åtgärd i strid mot plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Ett rättelseföreläggande får bara omfatta rättelse av olagliga åtgärder.
Rättelseföreläggande
Byggnadsnämnden får meddela föreläggande att vidta rättelse om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen.
Exempel på situationer där rättelseföreläggande kan användas är:
- när något har utförts utan lov eller anmälan och därför ska återställas,
- när någon inte följt villkor som byggnadsnämnden har ställt i ett lovbeslut eller startbesked,
- när ett tekniskt egenskapskrav inte har uppfyllts,
- om någon vidtagit en bygglovsbefriad åtgärd utan att följa de krav på utformning och tekniska egenskaper som gäller för åtgärden enligt PBL, eller
- om någon vidtagit en åtgärd som till exempel innebär en betydande olägenhet för omgivningen.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Att en åtgärd inte har färdigställts utgör inte hinder mot att ingripa med rättelseföreläggande. (RÅ 1997 not 227)
Innan byggnadsnämnden beslutar om rättelseföreläggande för en lovpliktig åtgärd måste nämnden först ta ställning till om lovföreläggande ska beslutas. När bygglov söks i efterhand för en olovligt uppförd byggnad är byggnadsnämnden enligt ett avgörande från Regeringsrätten skyldig att fatta beslut i bygglovsfrågan senast i samband med att nämnden utfärdar rättelseföreläggande med krav om att riva det olovligt utförda. I två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, framgår att detta gäller också om en reviderad bygglovsansökan har lämnats in. (RÅ 1983 2:78) (RÅ 1995 ref 36), (MÖD 2013-01-08 mål nr P 5910-12), (MÖD 2013-01-08 mål nr P 5909-12)
Mål: P 5910-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 5909-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Om en ansökan om bygglov har lämnats in först efter det att rättelseföreläggande med vite har utfärdats kan vitet dömas ut innan byggnadsnämnden tar ställning till den nya bygglovsansökan. (MÖD 2013-01-08 mål nr P 6260-12)
Mål: P 6260-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Ett rättelseföreläggande får innehålla krav på att en rivningslovspliktig byggnad som rivits utan rivningslov ska återställas. (MÖD 2013-09-19 mål nr P 1476-13)
Mål: P 1476-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Byggnadsnämnden får ingripa med rättelseföreläggande mot en åtgärd som avser byggnadsverk, tomt eller allmän plats även om den inte är lovpliktig. Som exempel på det har MÖD i ett avgörande gjort bedömningen att en bygglovsfri konstruktion som skulle kunna liknas vid en pergola inte fick genomföras så att den stred mot detaljplanen för området. Domstolen återförvisade målet för prövning av om det fanns skäl att ingripa mot åtgärden. (MÖD 2015-11-12 mål nr P 5587-14)
Mål: P 5587-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)