Rättelseföreläggande

Rättelseföreläggande används när någon genom en aktiv handling vidtagit en felaktig åtgärd i strid mot plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Ett rättelseföreläggande får bara omfatta rättelse av olagliga åtgärder.

Byggnadsnämnden får meddela föreläggande att vidta rättelse om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen.

Exempel på situationer där rättelseföreläggande kan användas är:

  • när något har utförts utan lov eller anmälan,
  • när någon inte följt villkor som byggnadsnämnden har ställt i ett lovbeslut eller startbesked,
  • när ett tekniskt egenskapskrav inte uppfyllts, eller
  • om någon vidtar en bygglovsbefriad åtgärd utan att följa de krav på utformning och tekniska egenskaper som gäller för åtgärden enligt PBL.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Att en åtgärd inte har färdigställts utgör inte hinder mot att ingripa med rättelseföreläggande. (RÅ 1997 not 227)

Innan byggnadsnämnden beslutar om rättelseföreläggande för en lovpliktig åtgärd måste nämnden först ta ställning till om lovföreläggande ska beslutas. När bygglov söks i efterhand för en olovligt uppförd byggnad är byggnadsnämnden enligt ett avgörande från Regeringsrätten skyldig att fatta beslut i bygglovsfrågan senast i samband med att nämnden utfärdar rättelseföreläggande med krav om att riva det olovligt utförda. I två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, framgår att detta gäller också om en reviderad bygglovsansökan har lämnats in. (RÅ 1983 2:78) (RÅ 1995 ref 36), (MÖD 2013-01-08 mål nr P 5910-12), (MÖD 2013-01-08 mål nr P 5909-12)

Om en ansökan om bygglov har lämnats in först efter det att rättelseföreläggande med vite har utfärdats kan vitet dömas ut innan byggnadsnämnden tar ställning till den nya bygglovsansökan. (MÖD 2013-01-08 mål nr P 6260-12)

Ett rättelseföreläggande får innehålla krav på att en rivningslovpliktig byggnad som rivits utan rivningslov ska återställas. (MÖD 2013-09-19 mål nr P 1476-13)

Byggnadsnämnden får ingripa med rättelseföreläggande mot en åtgärd som avser byggnadsverk, tomt eller allmän plats även om den inte är lovpliktig. Som exempel på det har MÖD i ett avgörande gjort bedömningen att en bygglovsfri konstruktion som skulle kunna liknas vid en pergola inte fick genomföras så att den stred mot detaljplanen för området. Domstolen återförvisade målet för prövning av om det fanns skäl att ingripa mot åtgärden. (MÖD 2015-11-12 mål nr P 5587-14)

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Byggsanktionsavgift och/eller rättelseföreläggande

En fråga som blir aktuell i de fall bygglov inte kan meddelas i efterhand är om byggnadsnämnden ska gå vidare med byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande samtidigt för samma överträdelse. Det finns inte något egentligt hinder i lagstiftningen mot att göra det men Boverket anser att det är både olämpligt och resursmässigt ineffektivt. Anledningen till det är att byggsanktionsavgiften i plan- och bygglagstiftningen inte är en renodlad administrativ avgift utan också fungerar som ett verkställighetsmedel. Det innebär att byggsanktionsavgift inte ska tas ut om rättelse sker innan byggnadsnämnden tagit upp frågan om avgift till överläggning vid ett sammanträde med nämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

I de fall byggsanktionsavgift har beslutats men rättelse ändå inte sker ska en ny byggsanktionsavgift tas ut med dubbelt belopp. Det är också så att vid en överträdelse ska byggsanktionsavgift tas ut medan rättelseföreläggande och eventuellt vite får meddelas. Ett ärende om byggsanktionsavgift är dessutom normalt sett enklare att handlägga än ett ärende om rättelseföreläggande med vite.

Plan- och byggförordning (2011:338) 9 kap 1,2 §§

Så som systemet med byggsanktionsavgift är utformat ska ett ärende om byggsanktionsavgift enligt Boverkets uppfattning handläggas först, eftersom det grundar sig på en tvingande bestämmelse. Rättelseföreläggande blir aktuellt först om det inte sker någon rättelse trots att byggsanktionsavgift tagits ut med maximalt belopp, det vill säga 50 prisbasbelopp.

Ett sådant efterföljande rättelseföreläggande kan förenas med vite. Det finns visserligen ett förbud mot dubbelbestraffning i PBL men det förbudet gäller under förutsättning att det är fråga om samma överträdelse. Den grundläggande principen är att den som begått en överträdelse inte ska bestraffas mer än en gång för samma sak. Frågan om vad som utgör samma överträdelse när det gäller sanktionsavgift och vite har belysts i ett avgörande från MÖD. I målet hade byggnadsnämnden först tagit ut byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked. Samtidigt hade nämnden begärt utdömande av vite för att byggherren inte hade följt ett vitesföreläggande om att ta bort det som påbörjats. Enligt domstolen utgjorde detta två separata överträdelser och det fanns därmed inget hinder att döma ut vitet. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11322–13)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 55 §

Det finns däremot inget som hindrar att byggnadsnämnden begär handräckning hos kronofogdemyndigheten om ett rättelseföreläggande inte följs. Byggnadsnämnden har också möjlighet att förena ett rättelseföreläggande med beslut om att rättelse ska ske på den försumliges bekostnad. På dessa sätt kan byggnadsnämnden säkerställa att rättelse sker även i de fall som ägaren inte självmant vidtar en rättelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

Som nämnts tidigare får byggnadsnämnden meddela ett rättelseföreläggande. Det innebär att nämnden har ett visst handlingsutrymme. Utrymmet för att underlåta att förelägga om rättelse med hänsyn till ett enskilt intresse anses dock vara mycket begränsat när bygglov inte kan beviljas i efterhand för en åtgärd. Detta eftersom det får anses vara av stort allmänt intresse att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan. Det är därför av vikt att en åtgärd som efter en rättslig prövning har bedömts strida mot gällande regler blir undanröjd eller på annat sätt rättad. (MÖD 2014-01-20 mål nr P 4737-13)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 1 §

Vem riktas rättelseföreläggande till

Ett rättelseföreläggande får till skillnad mot åtgärdsföreläggande endast riktas mot den som är fastighetsägare eller ägare av byggnadsverk. Tomträttshavare jämställs med fastighetsägare. Det får endast riktas till den som är ägare vid tidpunkten för föreläggandet. Förelägganden mot juridiska personer ska riktas direkt mot den juridiska personen och inte mot dess ställföreträdare. (JO 1972 sid. 433)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 5 §

Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden med stöd av en bestämmelse i lagen om viten förelägga den berörde ägaren att lämna nämnden uppgift om den nya ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Lag (1985:206) om viten 5 §

Vad är rättelse

Frågan vad som krävs för att rättelse ska anses ha skett är av stor betydelse. MÖD har i ett avgörande slagit fast att ett påbörjande av byggnadsarbeten utan startbesked endast kan rättas genom att de åtgärder som vidtagits återställs. I samma avgörande slog domstolen fast att ett undanröjande av det hinder som fanns för att ge startbesked, att bevis om byggfelsförsäkring inte hade uppvisats, inte var att betrakta som rättelse.  (MÖD 2014-01-08 mål nr P 7235-13)
Läs mer om rättsfallet på sidan Bevakning av rättsfall.

Förbud mot att upprepa en olovlig åtgärd

Byggnadsnämnden får i samband med ett rättelseföreläggande förbjuda att en olovlig åtgärd utförs igen. Detta får enbart göras om åtgärden kräver bygglov. Möjligheten gäller alltså inte för åtgärder som kräver mark- eller rivningslov eller anmälningspliktiga åtgärder. Förbudet måste beslutas i samband med rättelseföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 32a §

Denna möjlighet är avsedd att tillämpas i fråga om åtgärder som lätt kan undanröjas och därefter åter vidtas. Exempelvis kan situationen vara den att någon som förelagts att inom viss tid ta bort ett upplag visserligen uppfyller föreläggandet och tar bort upplaget, men omedelbart därefter anordnar ett nytt upplag på samma plats. Andra exempel är uppställning av husvagnar eller andra lätt flyttbara anordningar eller olovligt ianspråktagande av byggnader. Det är viktigt att byggnadsnämnden i sitt beslut noga anger vilken åtgärd och vilken plats förbudet avser. (jfr prop. 1985/86:1 sid 778), (jfr prop. 2013/14:126 sid 211)

Tillfälle till synpunkter

Innan byggnadsnämnden meddelar ett rättelseföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge den som föreläggandet är tänkt att riktas till tillfälle att yttra sig.

Förvaltningslag (1986:223) 17 §

Exempel på material som bör kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga. om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång eller om ärendet är så brådskande att det behöver avgöras direkt, till exempel med hänsyn till riskerna för människors hälsa och säkerhet.

Förvaltningslag (1986:223) 17 §

Utformning av rättelseföreläggande

Ett rättelseföreläggande måste vara tydligt utformat. Föreläggandet ska utformas så att det inte råder någon som helst tveksamhet om vad som underlåtits och vem som ska göra vad. I föreläggandet ska byggnadsnämnden bland annat tydligt peka ut en mottagare av föreläggandet, precisera vad mottagaren ska göra och ange inom vilken tid som åtgärden måste vidtas. Kraven är i princip lika höga oavsett om föreläggandet är förenat med vite eller inte. Eftersom det ställs stora krav på utformningen av ett föreläggande är det lämpligt att samråda med en jurist.

MÖD har i en dom fastslagit att tiden ska bestämmas så att ägaren har möjlighet att inom tiden fullgöra det som föreläggandet avser. Om tiden kopplas till tidpunkt för beslutad dom behöver tidpunkten justeras vid överklagande. (MÖD 2012-07-03 mål nr P 3937-12)

Rättelseföreläggande får förenas med olika verkställighetsmedel

Ett rättelseföreläggande får förenas med vite eller med bestämmelser om utförande på den försumliges bekostnad. Har den utsatta tiden i föreläggandet gått ut utan att åtgärden har utförts kan byggnadsnämnden begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Nämnden har också möjlighet att istället för att begära handräckning utfärda ett nytt rättelseföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 37 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

Om ett rättelseföreläggande förenas med vite eller en upplysning om att åtgärden som föreläggandet avser kan komma att utföras på den försumliges bekostnad får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 6 §

Rättelseföreläggande kan gälla omedelbart

Som huvudregel gäller att ett beslut om föreläggande måste ha vunnit laga kraft innan det kan verkställas. Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart. Detta kan beslutas även om föreläggandet har förenats med vite eller bestämmelse om tvångsutförande. Det är inte avsett att den här möjligheten ska få generell användning utan byggnadsnämnden måste i varje särskilt fall pröva behovet av att beslutet ska gälla omedelbart. Nämnden ska särskilt ta hänsyn till om det är bråttom med att genomföra åtgärderna eller om det finns anledning att misstänka åtgärder i förhalningssyfte. jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:38)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 38 §

Preskription av rätten att meddela rättelseföreläggande

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. Det innebär att preskription kan inträda beträffande byggnadsnämndens möjligheter att förelägga om rättelse. Preskriptionstiden ska räknas från det datum överträdelsen begicks. (MÖD 2013-04-16 mål nr P 8090-12)

Utgångspunkten är att byggnadsnämnden som tillsynsmyndighet måste visa att förutsättningarna för att ingripa är uppfyllda. Det innebär att nämnden måste utreda och visa att det inte förflutit mer än tio år sedan överträdelsen inträffade. Om sedan ägaren menar att det inte går att förelägga om rättelse eftersom preskription har inträffat, så är det rimligt att ägaren genom någon form av bevisning gör det troligt att det förflutit mer än tio år sedan åtgärden vidtogs. Det kan till exempel ske genom fakturor, kvitton, fotografier, intyg eller annan dokumentation. (MÖD 2015-11-26 mål nr 3559-15), (MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Tioårsgränsen gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Bestämmelsen har i första hand tillkommit för att förhindra olovlig ändring från bostadslägenhet till kontor, så kallad smygkontorisering, men gäller även annan olovlig ändring av bostadslägenhet för andra ändamål.

Även om byggnadsnämnden har utfärdat ett slutbesked kan nämnden ingripa med tillsyn om det senare uppdagas att exempelvis ett tekniskt egenskapskrav inte är uppfyllt.

Anteckningar i fastighetsregistret

När byggnadsnämnden meddelat ett föreläggande ska nämnden genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller när byggnadsnämnden återkallar ett sådant föreläggande. Byggnadsnämnden ska genast skicka besluten till inskrivningsmyndigheten och inte avvakta att besluten vinner laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 40 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 42 §

Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande har följts ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Det ska också göras om föreläggandet har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 43,44 §§

Överklagande

Beslut om rättelseföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3,8 §§

Förvaltningslag (1986:223) 22 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej