Rättelseföreläggande

Rättelseföreläggande används när någon genom en aktiv handling vidtagit en felaktig åtgärd i strid mot plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Ett rättelseföreläggande får bara omfatta rättelse av olagliga åtgärder.

Byggnadsnämnden får meddela föreläggande att vidta rättelse om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen.

Exempel på situationer där rättelseföreläggande kan användas är:

  • när något har utförts utan lov eller anmälan,
  • när någon inte följt villkor som byggnadsnämnden har ställt i ett lovbeslut eller startbesked,
  • när ett tekniskt egenskapskrav inte uppfyllts, eller
  • om någon vidtar en bygglovsbefriad åtgärd utan att följa de krav på utformning och tekniska egenskaper som gäller för åtgärden enligt PBL.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Att en åtgärd inte har färdigställts utgör inte hinder mot att ingripa med rättelseföreläggande. (RÅ 1997 not 227)

Innan byggnadsnämnden beslutar om rättelseföreläggande för en lovpliktig åtgärd måste nämnden först ta ställning till om lovföreläggande ska beslutas. När bygglov söks i efterhand för en olovligt uppförd byggnad är byggnadsnämnden enligt ett avgörande från Regeringsrätten skyldig att fatta beslut i bygglovsfrågan senast i samband med att nämnden utfärdar rättelseföreläggande med krav om att riva det olovligt utförda. I två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, framgår att detta gäller också om en reviderad bygglovsansökan har lämnats in. (RÅ 1983 2:78) (RÅ 1995 ref 36), (MÖD 2013-01-08 mål nr P 5910-12), (MÖD 2013-01-08 mål nr P 5909-12)

Om en ansökan om bygglov har lämnats in först efter det att rättelseföreläggande med vite har utfärdats kan vitet dömas ut innan byggnadsnämnden tar ställning till den nya bygglovsansökan. (MÖD 2013-01-08 mål nr P 6260-12)

Ett rättelseföreläggande får innehålla krav på att en rivningslovspliktig byggnad som rivits utan rivningslov ska återställas. (MÖD 2013-09-19 mål nr P 1476-13)

Byggnadsnämnden får ingripa med rättelseföreläggande mot en åtgärd som avser byggnadsverk, tomt eller allmän plats även om den inte är lovpliktig. Som exempel på det har MÖD i ett avgörande gjort bedömningen att en bygglovsfri konstruktion som skulle kunna liknas vid en pergola inte fick genomföras så att den stred mot detaljplanen för området. Domstolen återförvisade målet för prövning av om det fanns skäl att ingripa mot åtgärden. (MÖD 2015-11-12 mål nr P 5587-14)

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande

Byggsanktionsavgiften i plan- och bygglagstiftningen är inte en renodlad administrativ avgift utan fungerar också som ett påtryckningsmedel för att åstadkomma rättelse. Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan byggnadsnämnden tagit upp frågan till överläggning vid ett sammanträde med nämnden. I de fall byggsanktionsavgift har beslutats men rättelse ändå inte sker ska nya byggsanktionsavgifter tas ut med dubbelt belopp till dess rättelse sker eller de sammanlagda byggsanktionsavgifterna uppgår till högst 50 prisbasbelopp. Byggsanktionsavgiften har på det sättet delvis samma funktion som ett rättelseföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 54 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 9 kap 1,2 §§

Om det inte är möjligt att ge lov i efterhand för en åtgärd som har påbörjats utan startbesked ska det som har utförts tas bort eller återställas. Byggnadsnämnden har då möjlighet att ingripa med både byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande. Eftersom byggnadsnämnden ska ta ut byggsanktionsavgift vid överträdelser medan nämnden får besluta om rättelseföreläggande med vite eller annat verkställighetsmedel, finns det inget hinder mot att först påbörja ett ärende om byggsanktionsavgift och avvakta med rättelseföreläggande. Det kan exempelvis vara lämpligt om byggnadsnämnden har anledning att tro att rättelse kommer att ske. I ett ärende om byggsanktionsavgift måste byggnadsnämnden också vara lika tydlig med vad mottagaren behöver vidta för rättelse för att undvika att byggsanktionsavgift tas ut som i ett ärende om rättelseföreläggande.

Om byggnadsnämnden däremot inte har anledning att tro att rättelse kommer att ske kan det vara lämpligt att påbörja ett ärende om byggsanktionsavgift och ett ärende om rättelseföreläggande samtidigt. Detsamma gäller i de fall möjligheten till rättelseföreläggande riskerar att bli preskriberad eller om beslut om byggsanktionsavgift och beslut om rättelseföreläggande riktar sig mot olika personer. Ett rättelseföreläggande kan endast rikta sig mot ägaren av en fastighet eller ett byggnadsverk medan byggsanktionsavgift även kan tas ut av den som begick eller fått en fördel av en överträdelse i det fall det är någon annan än ägaren.

Ett beslut om rättelseföreläggande gäller också mot en ny ägare. Eftersom beslut om rättelseföreläggande ska skickas till inskrivningsmyndigheten och antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel blir det på så sätt möjligt för den som avser att förvärva en fastighet att ta reda på om det finns något rättelseföreläggande mot ägaren.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39-49 §§

Ett rättelseföreläggande kan förenas med vite. Det finns dock ett förbud mot dubbelbestraffning i plan- och bygglagen. Det motiveras av den grundläggande principen att den som begått en överträdelse inte ska bestraffas fler än en gång för en och samma sak. Förbudet mot dubbelbestraffning gäller under förutsättning att det är fråga om samma överträdelse. Frågan om vad som utgör samma överträdelse när det gäller byggsanktionsavgift och vite har belysts i ett avgörande från MÖD. I målet hade byggnadsnämnden först tagit ut byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked. Samtidigt hade nämnden begärt utdömande av vite för att byggherren inte hade följt ett vitesföreläggande om att ta bort det som påbörjats. Enligt domstolen utgjorde detta två separata överträdelser och det fanns därmed inget hinder mot att döma ut vitet. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11322–13)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 55 §

Om ett rättelseföreläggande inte följs kan byggnadsnämnden begära handräckning hos kronofogdemyndigheten. Byggnadsnämnden har också en möjlighet att förena ett rättelseföreläggande med beslut om att rättelse ska ske på den försumliges bekostnad. På dessa sätt kan byggnadsnämnden säkerställa att rättelse sker även i de fall som ägaren inte självmant vidtar en rättelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

Som nämnts tidigare får byggnadsnämnden meddela ett rättelseföreläggande. Det innebär att nämnden har ett visst handlingsutrymme. Utrymmet för att underlåta att förelägga om rättelse med hänsyn till ett enskilt intresse anses dock vara mycket begränsat när bygglov inte kan beviljas i efterhand för en åtgärd. Detta eftersom det får anses vara av stort allmänt intresse att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan. Det är därför av vikt att en åtgärd som efter en rättslig prövning har bedömts strida mot gällande regler blir undanröjd eller på annat sätt rättad. (MÖD 2014-01-20 mål nr P 4737-13)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 1 §

Vem riktas rättelseföreläggande till

Ett rättelseföreläggande får till skillnad mot åtgärdsföreläggande endast riktas mot den som är fastighetsägare eller ägare av byggnadsverk. Tomträttshavare jämställs med fastighetsägare. Det får endast riktas till den som är ägare vid tidpunkten för föreläggandet. Förelägganden mot juridiska personer ska riktas direkt mot den juridiska personen och inte mot dess ställföreträdare. (JO 1972 sid. 433)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 5 §

Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden med stöd av en bestämmelse i lagen om viten förelägga den berörde ägaren att lämna nämnden uppgift om den nya ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Lag (1985:206) om viten 5 §

Vad är rättelse

Frågan vad som krävs för att rättelse ska anses ha skett är av stor betydelse. MÖD har i ett avgörande slagit fast att ett påbörjande av byggnadsarbeten utan startbesked endast kan rättas genom att de åtgärder som vidtagits återställs. I samma avgörande slog domstolen fast att ett undanröjande av det hinder som fanns för att ge startbesked, att bevis om byggfelsförsäkring inte hade uppvisats, inte var att betrakta som rättelse.  (MÖD 2014-01-08 mål nr P 7235-13)
Läs mer om rättsfallet på sidan Bevakning av rättsfall.

Förbud mot att upprepa en olovlig åtgärd

Byggnadsnämnden får i samband med ett rättelseföreläggande förbjuda att en olovlig åtgärd utförs igen. Detta får enbart göras om åtgärden kräver bygglov. Möjligheten gäller alltså inte för åtgärder som kräver mark- eller rivningslov eller anmälningspliktiga åtgärder. Förbudet måste beslutas i samband med rättelseföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 32a §

Denna möjlighet är avsedd att tillämpas i fråga om åtgärder som lätt kan undanröjas och därefter åter vidtas. Exempelvis kan situationen vara den att någon som förelagts att inom viss tid ta bort ett upplag visserligen uppfyller föreläggandet och tar bort upplaget, men omedelbart därefter anordnar ett nytt upplag på samma plats. Andra exempel är uppställning av husvagnar eller andra lätt flyttbara anordningar eller olovligt ianspråktagande av byggnader. Det är viktigt att byggnadsnämnden i sitt beslut noga anger vilken åtgärd och vilken plats förbudet avser. (jfr prop. 1985/86:1 sid 778), (jfr prop. 2013/14:126 sid 211)

Tillfälle till synpunkter

Innan byggnadsnämnden meddelar ett rättelseföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge den som föreläggandet är tänkt att riktas till tillfälle att yttra sig.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Exempel på material som ska kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga. om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång eller om ärendet är så brådskande att det behöver avgöras direkt, till exempel med hänsyn till riskerna för människors hälsa och säkerhet.

Förvaltningslag (2017:900) 25 §

Utformning av rättelseföreläggande

Ett rättelseföreläggande måste vara tydligt utformat. Föreläggandet ska utformas så att det inte råder någon som helst tveksamhet om vad som underlåtits och vem som ska göra vad. I föreläggandet ska byggnadsnämnden bland annat tydligt peka ut en mottagare av föreläggandet, precisera vad mottagaren ska göra och ange inom vilken tid som åtgärden måste vidtas. Kraven är i princip lika höga oavsett om föreläggandet är förenat med vite eller inte. Eftersom det ställs stora krav på utformningen av ett föreläggande är det lämpligt att samråda med en jurist.

MÖD har i en dom fastslagit att tiden ska bestämmas så att ägaren har möjlighet att inom tiden fullgöra det som föreläggandet avser. Om tiden kopplas till tidpunkt för beslutad dom behöver tidpunkten justeras vid överklagande. (MÖD 2012-07-03 mål nr P 3937-12)

Rättelseföreläggande får förenas med olika verkställighetsmedel

Ett rättelseföreläggande får förenas med vite eller med bestämmelser om utförande på den försumliges bekostnad. Har den utsatta tiden i föreläggandet gått ut utan att åtgärden har utförts kan byggnadsnämnden begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Nämnden har också möjlighet att istället för att begära handräckning utfärda ett nytt rättelseföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 37 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

Om ett rättelseföreläggande förenas med vite eller en upplysning om att åtgärden som föreläggandet avser kan komma att utföras på den försumliges bekostnad får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 6 §

Rättelseföreläggande kan gälla omedelbart

Som huvudregel gäller att ett beslut om föreläggande måste ha vunnit laga kraft innan det kan verkställas. Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart. Detta kan beslutas även om föreläggandet har förenats med vite eller bestämmelse om tvångsutförande. Det är inte avsett att den här möjligheten ska få generell användning utan byggnadsnämnden måste i varje särskilt fall pröva behovet av att beslutet ska gälla omedelbart. Nämnden ska särskilt ta hänsyn till om det är bråttom med att genomföra åtgärderna eller om det finns anledning att misstänka åtgärder i förhalningssyfte. (jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:38)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 38 §

Preskription av rätten att meddela rättelseföreläggande

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. Det innebär att preskription kan inträda beträffande byggnadsnämndens möjligheter att förelägga om rättelse. Preskriptionstiden ska räknas från det datum överträdelsen begicks. (MÖD 2013-04-16 mål nr P 8090-12)

Utgångspunkten är att byggnadsnämnden som tillsynsmyndighet måste visa att förutsättningarna för att ingripa är uppfyllda. Det innebär att nämnden måste utreda och visa att det inte förflutit mer än tio år sedan överträdelsen inträffade. Om sedan ägaren menar att det inte går att förelägga om rättelse eftersom preskription har inträffat, så är det rimligt att ägaren genom någon form av bevisning gör det troligt att det förflutit mer än tio år sedan åtgärden vidtogs. Det kan till exempel ske genom fakturor, kvitton, fotografier, intyg eller annan dokumentation. (MÖD 2015-11-26 mål nr 3559-15), (MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Tioårsgränsen gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Bestämmelsen har i första hand tillkommit för att förhindra olovlig ändring från bostadslägenhet till kontor, så kallad smygkontorisering, men gäller även annan olovlig ändring av bostadslägenhet för andra ändamål.

Även om byggnadsnämnden har utfärdat ett slutbesked kan nämnden ingripa med tillsyn om det senare uppdagas att exempelvis ett tekniskt egenskapskrav inte är uppfyllt.

Anteckningar i fastighetsregistret

När byggnadsnämnden meddelat ett föreläggande ska nämnden genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller när byggnadsnämnden återkallar ett sådant föreläggande. Byggnadsnämnden ska genast skicka besluten till inskrivningsmyndigheten och inte avvakta att besluten vinner laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 40 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 42 §

Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande har följts ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Det ska också göras om föreläggandet har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 43,44 §§

Överklagande

Beslut om rättelseföreläggande får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 3,8 §§

Förvaltningslag (2017:900) 42 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej