På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Inreda ytterligare en bostad utan bygglov

Granskad: 

Det krävs inte bygglov för att i ett enbostadshus inreda ytterligare en bostad. Det krävs i stället en anmälan och ett startbesked för att få börja bygga.

Det krävs bygglov för att inreda en ytterligare bostad. I ett enbostadshus är det dock möjligt att inreda en ytterligare bostad utan bygglov. Det krävs en anmälan och ett startbesked för att påbörja åtgärden och ett slutbesked för att ta den nya bostaden i bruk.

2 §
  Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

4c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

Följande förutsättningar måste vara uppfyllda för att inreda en ytterligare bostad utan bygglov:

  • det ska finnas ett befintligt enbostadshus
  • inte genomförs i en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt
  • inte genomförs inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret
  • att åtgärden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

4c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

4d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Vad är ett enbostadshus?

Inredandet av en ytterligare bostad får bara genomföras i ett befintligt enbostadshus. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett enbostadshus, men det måste finnas tillräckligt med utrymme för att kunna inreda ytterligare en bostad. Rätten att inreda ytterligare en bostad utan bygglov gäller inte för komplementbostadshus, så kallade attefallshus.

4c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

Fritidshus är enbostadshus.Inreda en ytterligare bostad utan bygglov får därmed göras i ett befintligt fritidshus.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning enbostadshus. (MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15)

Rätten att inreda ytterligare en bostad gäller även för enbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Här kan du läsa mer om vad ett en- och tvåbostadhus är

När finns det ett enbostadshus?

För att få inreda en ytterligare bostad utan bygglov måste det finnas ett befintligt enbostadshus på tomten.

4c §
  För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .

I en dom har MÖD konstaterat att en bygglovsbefriad tillbyggnad måste utföras på en färdigställd byggnad, som har godkänts med ett slutbesked, för att tillbyggnaden ska vara undantagen från bygglovsplikt. Boverket anser att detta bör gälla även för att inreda en ytterligare bostad utan bygglov. Boverket anser också att det som sägs i domen om slutbesked även bör gälla för byggnader som har fått ett interimistiskt slutbesked. Det innebär att ett en- eller tvåbostadshus som är uppfört med stöd av plan- och bygglagen, PBL, måste ha fått ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked för att det ska anses vara ett en- eller tvåbostadshus. Innan ett intermistiskt slutbesked eller ett slutbesked har meddelats är byggnaden inte ett befintligt bostadshus och någon ytterligare bostad får därmed inte inredas. (MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18)

För bostadshus som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att bostadshuset är färdigbyggt och att det används som bostadshus. Detta eftersom slutbesked inte fanns då och att det inte heller fanns något krav på slutbevis eller motsvarande för att få använda bostadshuset. Detta gäller under förutsättning att bostadshuset inte är olovligt.

Vad gäller för olovliga enbostadshus?

Om ett en- eller tvåbostadshus har uppförts eller tagits i anspråk som bostadshus olovligt utan att det finns något bygglov får man inte inreda en ytterligare bostad i byggnaden utan bygglov.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42)

Detta borde även innebära att ett enbostadshus som uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna inreda en bygglovsbefriad ytterligare bostad utan bygglov måste bygglov för bostadshuset beviljas i efterhand.

Vad är en bostad?

Det finns ingen definition av "bostad" i plan- och bygglagstiftningen. Bostaden som får inredas utan krav på bygglov ska vara självständig. I Boverkets byggregler, BBR, framgår vad en bostad ska inredas och utrustas med för att uppfylla de krav som gäller enligt PBL. Att inreda endast ett ytterligare sovrum kan exempelvis inte anses vara en självständig bostad eftersom alla funktioner som måste finnas då inte finns.

På vissa platser får en ytterligare bostad inte inredas utan bygglov

På vissa platser får det inte inredas en ytterligare bostad i ett enbostadshus utan bygglov. Det gäller i områden som är av riksintresse för totalförsvaret och är flygplatser och övnings- eller skjutfält, i särskilt värdefulla områden och där det krävs bygglov på grund av utökad lovplikt i detaljplan.

Inreda en ytterligare bostad kan kräva bygglov

Kommunen får i vissa fall i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för att inreda en ytterligare bostad. Det innebär att undantaget från lovplikt för att inreda en ytterligare bostad inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Det krävs då bygglov för bostaden trots att den uppfyller alla förutsättningar för lovbefrielse. Om det i en detaljplan som antogs före den 2 juli 2014 har beslutats om utökad lovplikt för så kallade friggebodar gäller lovplikten även för att inreda ytterligare en bostad.

4d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Plan- och bygglag (2014:477) Övergångsbestämmelser pkt 3

En ytterligare bostad får inte inredas utan bygglov i byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla

Bygglovsbefrielsen för att inreda en ytterligare bostad gäller inte i byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

4d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

I en dom avseende attefallshus har MÖD konstaterat att det är tillräckligt att det är fastslaget att en lovbefriad åtgärd ska utföras i ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt för att åtgärden inte ska omfattas av undantaget från lovplikten. Enligt domstolen krävs det alltså inte att åtgärden medför att området förvanskas. Det innebär att vid byggnader och inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla får inte en ytterligare bostad inredas även om åtgärden inte förvanskar byggnaden eller bebyggelseområdet.(MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde

En ytterligare bostad får inte inredas utan bygglov inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret

En ytterligare bostad får inte inredas utan bygglov inom eller i anslutning till flygplatser och övnings- eller skjutfält som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvaret.

4d §
  En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
   1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.

En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .

9 §
  Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Vad som avses med i anslutning till bör i första hand motsvaras av de så kallade influensområden som Försvarsmakten ska redovisa till länsstyrelsen. Influensområdet är det område inom vilket verksamhetens omgivningspåverkan, huvudsakligen i form av buller, kan innebära olägenheter för människors hälsa och därmed ett hinder för framför allt samlad bostadsbebyggelse. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa vilka områden som omfattas av riksintresse. Ofta redovisar kommunerna även influensområdena i sina översiktsplaner. När det gäller flygplatser finns även influensområden för luftrum och stoppområden för höga objekt. Dessa påverkar dock inte förutsättningarna för inredande av ytterligare en bostad. Byggnation inom sådana influensområden kan därför inte anses ske i anslutning till sådant riksintresseområde som avses. Det är endast influensområden för buller som anses berörda i detta sammanhang. Influensområden kan förändras i och med att verksamheten ändrar karaktär eller omfattning. Försvarsmakten är dock skyldig att tillhandahålla en aktuell redovisning av riksintressena.

(jfr prop. 2013/14:127 sid. 25-26) (Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m.)

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

En ytterligare bostad får vara planstridig

Inredandet av en ytterligare bostad får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det innebär att det är tillåtet att inreda en ytterligare bostad i ett enbostadshus som enligt detaljplanen endast får finnas en bostad. Byggnadsnämnden får inte neka startbesked på grund av att den ytterligare bostaden är planstridig. Den lovbefriade bostaden ska heller inte räknas in vid bedömningen av planenlighet vid en lovprövning av andra åtgärder på tomten.

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Om kommunen i detaljplan har bestämt att det krävs bygglov för att inreda en ytterligare bostad får bostaden inte strida mot bestämmelserna i detaljplanen. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 78)

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Hur stor ska den nya bostaden vara?

Det finns inte reglerat hur stor eller liten den nya bostaden ska vara. Däremot innebär de krav som ställs i plan- och bygglagstiftningen och BBR att den inte kan vara hur liten som helst. Oftast krävs en yta på minst 21 m2 för att kunna inreda en självständig bostad. Vilka funktioner som måste finnas i en bostad finns det föreskrifter om i BBR avsnitt 3.

Här kan du läsa mer om bostadsutformning

Hur nära gräns får ytterligare en bostad inredas?

Det finns inte reglerat i plan- och bygglagstiftningen ett minsta avstånd från gräns som man får inreda en ytterligare bostad. När man inreder ytterligare en bostad krävs därför inget grannemedgivande, även om åtgärden görs närmare gränsen än 4,5 meter.

Får den ytterligare bostaden inredas i källare eller vind?

Det finns inget hinder mot att inreda ytterligare en bostad i källare eller på vind. I vissa fall kan dock utformningskraven och de tekniska egenskapskraven, till exempel avseende brand eller rumshöjd, innebära att det inte är möjligt att genomföra åtgärden.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Inreda ytterligare bostad kräver anmälan

Det krävs inget bygglov för att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Det krävs däremot en anmälan till byggnadsnämnden. Ett startbesked krävs för att få påbörja åtgärden och ett slutbesked krävs för att få ta bostaden i bruk.

4a §
  Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Här kan du läsa mer om byggprocessen för bygglovsbefriade åtgärder

Här kan du läsa mer om hur du gör en anmälan

Vad händer om åtgärden genomförs utan anmälan eller startbesked?

Om en ytterligare bostad inreds utan att anmälan har gjorts eller startbesked har getts är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att återställa. Byggherren kan undgå föreläggande genom att lämna in en anmälan i efterhand.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

51 §
  Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Kan någon överklaga en ytterligare bostad?

Om någon är missnöjd med den ytterligare bostadens placering eller utformning kan startbeskedet överklagas. (MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17)

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Vilka krav gäller för den ytterligare bostaden

Även om det inte krävs bygglov för att genomföra åtgärden måste bostaden uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS som gäller för åtgärden.

Här kan du läsa mer om krav på bygglovsbefriade åtgärder

Vad händer om den ytterligare bostaden inte uppfyller kraven

Om åtgärden bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om åtgärden genomförs i ett tvåbostadshus. Det kan även vara om ett krav på utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder

Andra åtgärder kan kräva bygglov

Om en ytterligare bostad inreds i ett enbostadshus och det i samband med det görs fasadändringar, som exempelvis att en ny dörr eller ett nytt fönster tas upp, kan bygglov krävas för den åtgärden även om det inte krävs bygglov för att inreda bostaden.

Inom detaljplanerat området krävs det bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på en byggnad om åtgärden innebär att byggnaden eller områdets karaktär väsentligt förändras. Även sådana åtgärder som inte väsentligt förändrar byggnadens eller områdets karaktär kan kräva bygglov. Det gäller om kommunen i detaljplan har infört bygglovsplikt för dessa åtgärder. Inom detaljplanerat område krävs det även bygglov för en göra en annan ändring om den väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende. Det kan till exempel vara att ta upp ett fönster eller sätta in en dörr. Utanför detaljplanerat område krävs inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Detta gäller även om det är en väsentlig förändring av byggnaden eller områdets karaktär. Det krävs inte heller bygglov för ändringar som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende.

2 §
  Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

5 §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Lag (2018:636) .

5a §
  För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Här kan du läsa mer om lovplikten för ändring av byggnaders yttre utseende

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade ändringar av byggnaders yttre utseende

Andra tillstånd kan krävas

Även om det inte krävs bygglov för att inreda ytterligare en bostad kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara att lämna uppgift till lägenhetsregistret.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas

Veta mer

Boverket har tagit fram en film med knepiga frågor om bygglovsbefriade åtgärder.

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen