På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Granskad:
Växthusgasernas andel av utsläpp i Sverige: 21%.
Illustration: Boverket

Bygg­ och fastighetssektorn svarade 2018 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen av växthusgaser låg på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Växthusgaserna koldioxid, metan med flera släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. Förhöjda halter av växthusgaser får därför en uppvärmande effekt. Växthuseffekten påverkas i dag främst av utsläppen av koldioxid, som svarar för cirka 70 procent av effekten, medan metan svarar för cirka 20 procent. Dikväveoxid och fluorerade gaser svarar för cirka 5 procent vardera.

Koldioxidekvivalenter

Årligen rapporterar Sverige de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till Europeiska kommissionen. För att kunna jämföra olika växthusgaser multipliceras samtliga utsläpp med en så kallad global uppvärmningspotential (global warming potential, GWP) utifrån ett hundraårsvärde, se tabellen.

Omräkningstabell

Växthusgas Uppvärmningspotential (GWP)
Koldioxid (CO2) 1
Metan (CH2) 25
Dikväveoxid (N2O) 298

Faktorn är olika för respektive växthusgas och GWP anger det totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas värdena om till koldioxidekvivalenter. Räknat per ton utsläppt gas bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer har hämtats från FN:s klimatpanels fjärde utvärderingsrapport, AR4, från 2007 och de används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.

Koldioxidekvivalenter

Årligen rapporterar Sverige de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till Europeiska kommissionen. För att kunna jämföra olika växthusgaser multipliceras samtliga utsläpp med en så kallad global uppvärmningspotential (global warming potential, GWP) utifrån ett hundraårsvärde, se tabellen.

Omräkningstabell

Faktorn är olika för respektive växthusgas och GWP anger det totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas värdena om till koldioxidekvivalenter. Räknat per ton utsläppt gas bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer har hämtats från FN:s klimatpanels fjärde utvärderingsrapport, AR4, från 2007 och de används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.

Tidsserie 2008–2018

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn 2008-2018.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket/SCB

Under 2018 var de totala utsläppen av växthusgaser från bygg­ och fastighetssektorn 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, om utsläpp från importerade produkter inkluderades, vilket var högre än året innan. Av dessa släpptes 11,8 miljoner ton ut i Sverige, vilket motsvarar ungefär 20,6 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser. Jämfört med 2017 har utsläppen ökat vilket beror på ökning av utsläpp från import. Samtidigt ökade sysselsättning och förädlingsvärde i bygg- och fastighetssektorn båda med 3 procent år 2018 jämfört med 2017.

Sett över hela perioden 2008­2018 uppgick mängden utsläpp till drygt 18 miljoner ton i snitt, vilket till stor del beror på den höga nivån 2010. Nästan 70 procent av utsläppen från sektorn kommer från inhemsk produktion.

Bygg­ och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser har beräknats utifrån underlag från SCB. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om metoden i menyn "Om miljöindikatorerna".

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher 2008-2018.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket/SCB

I diagrammet visas utsläpp av växthusgaser efter branscherna byggverksamhet (nybyggnad) och fastighetsförvaltning. Fastighetsförvaltningen är indelad i uppvärmning och övriga fastighetsförvaltning, där uppvärmning avser sådana utsläpp som kommer från uppvärmning av lokaler och bostäder. Övrig fastighetsförvaltning omfattar utsläpp från renoveringar/ombyggnader.

Av de totala utsläppen (inhemska och import) från sektorn står byggverksamhet för knappt 50 procent år 2018 och fastighetsförvaltningen ­ uppvärmning för knappt 30 procent. Jämfört med 2017 ökar utsläppen i alla tre delbranscherna.

Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2018

Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

1993–2007 och 2008-2018 Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn.
Klicka på bilden för att se den i större format. OBS! Brott i tidsserien mellan 2007 och 2008 på grund av ny näringsgrensindelning (SNI). Källa och illustration: Boverket/SCB

Bygg­ och fastighetssektorns inhemska utsläpp av växthusgaser har minskat under perioden 1993–­2018, med en större minskning 1993–2007. En intressant utveckling kan ses i den sammansatta tidsserien för 1993–2018. En minskning av utsläpp från uppvärmningen av byggnader har skett, medan utsläppen från byggande och renovering inte har ändrats nämnvärt över tid. Notera att utsläppen från import saknas i denna tidsserie. En jämförelse av totalen mellan de båda tidsserierna bör inte göras då branschindelningen är ändrad i miljöräkenskaperna från 2008 och framåt.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för åren 1993–2018. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning (SNI) i national­ och miljöräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007, medan standarden SNI 2002 gällde åren 1993–2007. Därför kan man se ett nivåskifte mellan 2007 och 2008 i figuren ovan. Ytterligare förklaringar till nivåskiftet är dels en översyn av byggbranschens struktur och beräkning av produktionsvärdet i nationalräkenskaperna, dels en översyn av miljöräkenskaperna. Det innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen över perioden 1993–2018. Data redovisas därför i två olika tidsserier. 

Eftersom beräkning av import av varor och tjänster har gjorts på olika sätt i de olika tidsserierna kan en sammansatt serie endast göras för de inhemska utsläppen. För tidsserien 1993–2007 har data från import av varor och tjänster beräknats som om de producerades i Sverige, medan en bättre skattning har gjorts för tidsserien 2008–2018.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen