Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2020 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 6,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen av växthusgaser låg på 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Växthusgaserna koldioxid, metan med flera släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. Förhöjda halter av växthusgaser får därför en uppvärmande effekt. Växthuseffekten påverkas i dag främst av utsläppen av koldioxid, som svarar för cirka 70 procent av effekten, medan metan svarar för cirka 20 procent. Dikväveoxid och fluorerade gaser svarar för cirka 5 procent vardera.

Koldioxidekvivalenter

Årligen rapporterar Sverige de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till Europeiska kommissionen. För att kunna jämföra olika växthusgaser multipliceras samtliga utsläpp med en så kallad global uppvärmningspotential (global warming potential, GWP) utifrån ett hundraårsvärde, se tabellen.

Omräkningstabell

Faktorn är olika för respektive växthusgas och GWP anger det totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas värdena om till koldioxidekvivalenter. Räknat per ton utsläppt gas bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer har hämtats från FN:s klimatpanels fjärde utvärderingsrapport, AR4, från 2007 och de används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.

Tidsserie 2008–2020

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Under 2020 var de totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, om utsläpp från importerade produkter inkluderades, vilket var högre än året innan. Av dessa släpptes 9,8 miljoner ton ut i Sverige, vilket motsvarar ungefär 21 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser. Jämfört med 2019 har utsläppen minskat både från importerade varor och tjänster och från svensk produktion. Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 0,6 procent i 2020 jämfört med 2019. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med knappt 1 procent under samma period.

Utsläppsminskningar i Sverige från bygg- och fastighetssektorn uppstod på grund av minskade utsläpp vid el- och fjärrvärmeproduktion och från husbyggnad. Resterande uppstod i diverse andra branscher, såsom transport, avfallshantering, produktion av byggmaterial (framför allt betong och trä) och arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Utsläppsminskningar från importerade produkter i bygg- och fastighetssektorns leveranskedjor uppstod till stor del från minskade import av byggmaterial.  

Vid en närmare analys uppskattas att ett tidsseriebrott i input-output tabellerna från SCB:s nationalräkenskaper har lett till att utsläppen av växthusgaser kan ha underskattats för åren 2008–2014 jämfört med åren 2015–2020 med cirka 5 procent.

Sett över hela perioden 2008–2020 uppgick mängden utsläpp till knappt 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år i snitt. Nästan 60 procent av utsläppen från sektorn kommer från inhemsk produktion.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser har beräknats utifrån underlag från SCB. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om metoden i menyn ”Om miljöindikatorerna”.

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher

I diagrammet visas utsläpp av växthusgaser efter branscherna nybyggnad, fastighetsförvaltning (inklusive renovering, om- och tillbyggnad och övrig fastighetsförvaltning) och uppvärmning (av byggnader).

Av de totala utsläppen (inhemska och import) från sektorn står nybyggnad för knappt 20 procent år 2020, uppvärmning för 25 procent och fastighetsförvaltning (inklusive renovering, om- och tillbyggnad och övrig fastighetsförvaltning) för 55 procent. Jämfört med 2019 minskar utsläppen i alla tre delbranscherna.

Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2020

Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp av växthusgaser har minskat under perioden 1993–2020, med en större minskning 1993–2007. En intressant utveckling kan ses i den sammansatta tidsserien för 1993–2020. En minskning av utsläpp från uppvärmningen av byggnader har skett, medan utsläppen från byggande och renovering inte har ändrats nämnvärt över tid. Notera att utsläppen från import saknas i denna tidsserie. En jämförelse av totalen mellan de båda tidsserierna bör inte göras då branschindelningen är ändrad i miljöräkenskaperna från 2008 och framåt.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för åren 1993–2020. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning (SNI) i national­ och miljöräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007, medan standarden SNI 2002 gällde åren 1993–2007. Därför kan man se ett nivåskifte mellan 2007 och 2008 i figuren ovan. Ytterligare förklaringar till nivåskiftet är dels en översyn av byggbranschens struktur och beräkning av produktionsvärdet i nationalräkenskaperna, dels en översyn av miljöräkenskaperna. Det innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen över perioden 1993–2020. Data redovisas därför i två olika tidsserier. 

Eftersom beräkning av import av varor och tjänster har gjorts på olika sätt i de olika tidsserierna kan en sammansatt serie endast göras för de inhemska utsläppen. För tidsserien 1993–2007 har data från import av varor och tjänster beräknats som om de producerades i Sverige, medan en bättre skattning har gjorts för tidsserien 2008–2020.