Minskad klimatpåverkan i detaljplaneringen
Denna vägledning syftar till att visa på vilka möjligheter kommunerna har att inom ramen för detaljplaneringen bidra till en minskad klimatpåverkan. Vägledningen ska stödja kommunerna i arbetet med att nå miljömålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan.
Identifiera möjligheter och utnyttja dem
Enligt visionen noll nettoutsläpp 2050 ska Sverige år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. I ett klimatsmart samhälle är det av betydelse att kommunen har en vision och målbild av ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser. För att uppnå denna målbild behöver den kommunala organisationens olika förvaltningar verka åt samma håll. Inget enskilt instrument är i sig tillräckligt för att uppnå klimatmålen, utan det gäller att identifiera vilka möjligheter de olika kommunala instrumenten ger och utnyttja dem. Ofta är även det regionala perspektivet, att kommunen ser sin planering i ett regionalt sammanhang, väsentligt.
Vad säger plan- och bygglagen, PBL?
I PBL:s portalparagraf anges det att syftet med lagen bland annat är att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen sägs det också uttryckligen att kommunen ska ta hänsyn till miljö- och klimataspekter vid all planering enligt PBL.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Positiv och negativ klimatpåverkan
Arbetet med att nå noll nettoutsläpp handlar i hög grad om att minska den negativa klimatpåverkan genom att begränsa utsläppen av växthusgaser. Genom att på olika sätt binda koldioxid går det dock även att åstadkomma en positiv klimatpåverkan. Koldioxid kan tas upp av växande träd och annan grönska, men även lagras under en längre tid i byggnader i form av trä.
Bebyggelsens klimatpåverkan
Klimatpåverkan av den bebyggelse som en detaljplan medger kan diskuteras utifrån tre olika aspekter.
Vilket trafikarbete ger detaljplanen upphov till?
I Sverige står inrikes transporter, och då framförallt vägtrafiken, för ungefär en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. I vilken mån de boende inom ett område väljer gång, cykel och offentliga kommunikationer eller den egna bilen går att påverka såväl genom ett områdes lokalisering som genom dess utformning.
Byggskedet
En mycket stor andel av en byggnads totala klimatpåverkan uppstår i byggskedet och i samband med renoveringar/ombyggnader och rivning. Klimatpåverkan uppstår dels i form av transporter och arbetsmaskiner, dels i form av produktion av byggnadsmaterial. Genom att respektera befintliga terrängförhållanden och tillvarata befintliga byggnader kan klimatpåverkan under byggskedet begränsas. Att ersätta en befintlig byggnad med en ny medför att nya material måste produceras samtidigt som den koldioxid som finns lagrad i den befintliga byggnaden släpps fri. Genom livscykelanalyser kan byggnadsmaterialets klimatpåverkan bedömas.
Byggnadernas driftskede
En färdig byggnad orsakar i sig obetydliga utsläpp av växthusgaser. Detta hänger samman med att användningen av fossila bränslen vid uppvärmning av byggnader är mycket begränsad. Genom att skapa förutsättningar för att till exempel utnyttja spillvärme och lokalt producerad energi kan dock klimatpåverkan minskas. Påverkan från den övriga fastighetsförvaltningen kan påverkas genom att till exempel minimera körsträckorna för sophämtningsfordon.
Positiv och negativ klimatpåverkan
Vad går att påverka i detaljplaneringen
Den största möjligheten att påverka en bebyggelses klimatpåverkan är i samband med lokaliseringen av bebyggelsen. Dessa överväganden sker lämpligen inom ramen för den kommunala översiktsplanen. Frågor som till exempel bostadsbebyggelsens lokalisering i förhållande till vardagsservice och förutsättningar för gena och attraktiva kollektivtrafik- respektive cykelstråk kan behöva analyseras inom ramen för en fördjupning av översiktsplanen eller ett planprogram för ett större område. I utformningen av den enskilda detaljplanen regleras sådant som tillgång till välplacerade och trygga cykelparkeringar och busshållplatser. Genom orienteringen av byggnaderna kan mer eller mindre goda lägen för solceller skapas. Annat, som till exempel val av byggmaterial i byggnaders stomme, går inte att reglera genom bestämmelser i en detaljplan.
Vilket trafikarbete genomförandet av en detaljplanplan ger upphov till är av avgörande betydelse för dess klimatpåverkan. Detaljplanens lokalisering ger de grundläggande förutsättningarna, men även detaljplanens utformning är av betydelse. Detaljplanen reglerar inte människors beteende, men kan skapa förutsättningar för och främja ett klimatsmart beteende.