På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Vem som har fattat beslutet

Granskad: 

Beslut om lov kan fattas av byggnadsnämnden eller av en tjänsteman på delegation från nämnden. Det ska framgå av beslutet vem som är beslutsfattare.

Ett ärende ska alltid avslutas med någon form av beslut. Detta innebär bland annat att besluten måste vara daterade och underskrivna av en behörig handläggare eller ifråga om nämndbeslut, att beslutet redovisas i ett sammanträdesprotokoll som justeras och tillkännages efter sammanträdet. (JO-protokoll 2012-06-25, dnr 743-2012)

Nämndbeslut och delegationsbeslut

Beslut om lov kan fattas av byggnadsnämnden eller av en tjänsteman på delegation från nämnden. Delegering innebär att nämnden uppdrar åt någon annan att fatta beslut i nämndens ställe. Detta kallas att beslutet delegeras. Beslut som fattats med stöd av delegering ska som huvudregel återrapporteras till den som gett delegeringen. Nämnden har det fulla ansvaret för de fattade besluten. Nämnden kan normalt inte återkalla eller ändra enskilda beslut fattade på delegering men är nämnden missnöjd med besluten kan den dra tillbaka delegeringen.

40 §
  Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

8 §
  Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Rätten att fatta beslut på nämndens vägnar kan delegeras enbart till politiker eller tjänstemän på så sätt att de ska fatta beslut var för sig. Den enda situation då delegation kan ske till ett kollektiv är då beslutanderätten delegeras till ett utskott eller ett presidium inom nämnden. Det är med andra ord inte möjligt att delegera beslutanderätt till exempelvis två personer gemensamt inom en förvaltning. Det finns däremot inte något hinder mot att det i beslutet antecknas att beslutsfattaren samrått med en annan handläggare eller att ytterligare tjänstemän har deltagit i handläggningen av ärendet. (jfr JO-protokoll 2015-05-04, dnr 99-2015)

Här kan du läsa mer om delegering av beslut

37 §
  En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap.
5-8 §§.

38 §
  Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
   1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
   2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
   3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
   4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller
   5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.

39 §
  En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

5 §
  En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. Lag (2019:835) .

6 §
  Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen att fatta beslutet. Lag (2019:835) .

30 §
  En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att besluta på nämndens vägnar. Lag (2019:835) .

31 §
  Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen eller i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att fatta beslutet. Lag (2019:835) .

Det ska framgå vem som tagit beslutet

Om det är byggnadsnämnden som tar beslutet ska det framgå av beslutet. Tas beslutet av en tjänsteman på delegation ska det framgå vem som fattat beslutet och att det är på delegation av byggnadsnämnden.

Det får förutsättas att beslut fattas av den handläggare som undertecknar besluten. (jfr. JO-protokoll 2015-05-04, dnr 99-2015)

Exempel 1

För byggnadsnämnden enligt delegationsordning
"underskrift"
"namnförtydligande"
"titel"

Exempel 2

Beslut på delegation från byggnadsnämnden
"namn"
"titel"

Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift.

Nämndens protokoll

När beslut tas av nämnden måste protokollet innehålla allt det som ett beslut om lov ska innehålla enligt plan- och bygglagen och förvaltningslagen. I kommunallagen finns det dessutom krav på innehållet i nämndens protokoll. Protokollet ska redovisa vilka ledamöter som tjänstgjort och vilka ärenden som nämnden har handlagt.

För varje ärende ska protokollet redovisa vilka förslag och yrkanden som lagts fram och inte tagits tillbaka, i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut, om omröstningar har genomförts och hur de har utfallit. Protokollet ska vidare redovisa vilka beslut som har fattats, vilka ledamöter som deltagit i respektive beslut och hur de har röstat vid öppna omröstningar samt vilka reservationer som anmälts mot besluten.

35 §
  Vid ett sammanträde ska protokoll föras.

I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § tillämpas.

65 §
  Vid sammanträden ska protokoll föras på ordförandens ansvar.

66 §
  Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som har handlagts.

67 §
  Protokollet ska för varje ärende redovisa
   1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
   2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
   3. genomförda omröstningar och resultaten av dem,
   4. vilka beslut som har fattats,
   5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, och
   6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.

Det är även lämpligt att det av protokollet framgår vem som har varit föredragande i de olika ärenden som har tagits upp på nämndsammanträdet.

Att reservera sig mot beslut

När beslut fattas av flera gemensamt, till exempel i byggnadsnämnden, kan den som deltar i beslutet reservera sig mot detta. Den som inte reserverar sig anses ha godkänt beslutet och ansvarar för konsekvenserna av det. En reservation ska anmälas innan sammanträdet avslutas.

27 §
  En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas.

Reservationsrätten har två funktioner. Den kan utnyttjas för att markera att en ledamot har en mening som avviker från majoriteten på rent politiska grunder. Den kan även få betydelse om straffansvar blir aktuellt. Den som har reserverat sig kan då undgå juridiskt ansvar för beslutet. (jfr Dalman m.fl. (2011), Kommunallagen med kommentarer och praxis. SKL Kommentus Media. sid. 306)

Om någon har reserverat sig mot ett beslut ska detta framgå av protokollet. Det är lämpligt att det tydligt framgå vem som har reserverat sig och mot vad reservationen gäller.

35 §
  Vid ett sammanträde ska protokoll föras.

I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § tillämpas.

65 §
  Vid sammanträden ska protokoll föras på ordförandens ansvar.

66 §
  Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som har handlagts.

67 §
  Protokollet ska för varje ärende redovisa
   1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
   2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
   3. genomförda omröstningar och resultaten av dem,
   4. vilka beslut som har fattats,
   5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, och
   6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.

Exempel

"namn" ("parti") reserverar sig mot beslutet.
"namn" ("parti") meddelar avvikande mening mot beslutet.

Tjänstemän har ingen rätt att reservera sig

I kommunallagen begränsas möjligheten till att reservera sig mot ett beslut  till att endast omfatta de förtroendevalda. Tjänstemän har därmed ingen rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förvaltningens synpunkter framgår av det förslag till beslut som utgör underlag inför nämndens sammanträden. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 230)

27 §
  En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas.

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen