Avvikelse - lämpligt komplement
Avvikelser kan normalt inte godtas för en åtgärd som har en annan användning än vad detaljplanen anger. Efter att genomförandetiden för detaljplanen har gått ut finns det dock möjlighet att ge bygglov även för andra användningar.
När kan en avvikelse för lämpligt komplement godtas?
Förutsättningarna för att godta en sådan avvikelse är att
- genomförandetiden har gått ut,
- användningen är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplanen,
- avvikelsen tillsammans med tidigare godtagna andra avvikelser inte är allt för omfattande,
- avvikelsen inte begränsar någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen, och
- avvikelsen inte medför betydande miljöpåverkan.
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
Det finns ingen generell rätt till avvikelser från detaljplan. Om en avvikelse är godtagbar eller inte kräver en samlad lämplighetsbedömning i det enskilda bygglovsärendet, både när det gäller åtgärdens lämplighet och i vilken utsträckning den kan anses rymmas inom planens syfte. Godtagbara avvikelser ska enbart ha en så begränsad påverkan att en planändring inte behövs. En avvikelse får därför inte medföra inskränkningar i grannars möjligheter att i framtiden utnyttja sin mark. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 185 och prop. 1989/90:37 sid. 56)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)
Att det inte finns någon generell rätt till avvikelser från detaljplan framgår av bestämmelsen genom att det står att byggnadsnämnden ”får” ge bygglov för en åtgärd som avviker från en detaljplan. Det finns alltså ingen skyldighet att ge bygglov för en avvikelse. När det finns en skyldighet står det att byggnadsnämnden ”ska” ge bygglov. Vid avvikelser ska byggnadsnämnden i varje enskilt fall göra en bedömning av om det är lämpligt att lämna bygglov. En sådan lämplighetsbedömning förutsätter att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Men även om åtgärden uppfyller dessa kriterier kan det vara olämpligt att medge avvikelsen.
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
I en dom från Högsta domstolen, HD, prövades ett bygglov för uppförande av ett 36 meter högt telekommunikationstorn med tillhörande teknikbod. Åtgärden skulle placeras på mark som enligt detaljplanen hade användningen naturmark. Åtgärden avvek från planen och byggnadsnämnden hade därför avslagit ansökan om bygglov. I domen prövades dock inte om åtgärden var ett lämpligt komplement till den användning som var bestämd i detaljplanen. Däremot prövades bland annat om åtgärden kunde anses vara ett allmänt intresse. HD ansåg att åtgärden var förenlig med planens syfte och att den tillgodosåg ett allmänt intresse och att den därmed kunde anses vara en sådan avvikelse som är möjlig att medge. Men enligt domstolen räckte det inte att åtgärden uppfyllde dessa kriterier för att en avvikelse skulle kunna godtas. En ”kompletterande lämplighetsbedömning” måste också göras för att kunna konstatera om det är lämpligt att godta avvikelsen. Enligt punkt 26 i domskälen förutsätts en sådan lämplighetsbedömning göras vid prövningen av alla typer av avvikelser. I den kompletterande lämplighetsbedömningen ska de intressen som talar för bygglov vägas mot de intressen som talar mot bygglov. Hänsyn bör även tas till det kommunala intresset av att bygglov inte beviljas i strid mot en plan som kommunen vill hålla fast vid och till att det kommunala inflytandet över markanvändningen inte urholkas. Enligt HD har kommunen ingen vetorätt. Men om kommunen motsätter sig en åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl bör denna uppfattning ges en särskild vikt. Detta gäller i synnerhet om den sökta åtgärden är av mera betydande slag. Ett beaktansvärt skäl kan vara att åtgärden bör avvakta en förestående planprocess eller att åtgärden kommer i konflikt med någon annan planerad åtgärd. Ett annat skäl kan vara att kommunen önskar vara lyhörd i förhållande till en betydande lokal opinion. I den slutliga lämplighetsbedömningen i det aktuella målet konstaterade HD att de skäl som kommunen hade framfört till domstolen var beaktansvärda och legitima. Enligt HD skulle bygglov därför inte beviljas och överklagan avslogs. (HD 2020-10-22 mål nr Ö 435–20)
Mål: Ö 435–20 (på Högsta domstolens webbplats)
Vid bedömningen bör också särskilt övervägas i vilken utsträckning och på vilket sätt en avvikelse kan få prejudicerande effekter. En åtgärd som kan vara godtagbar på en fastighet, kan leda till en oacceptabel miljöförändring om åtgärden upprepas på flera fastigheter i området. Detta innebär att en åtgärd som i och för sig skulle kunna godtas som en avvikelse kan anses som olämplig på grund av risken för prejudicerande effekter och därför kan nekas av byggnadsnämnden. I sådana fall kan det vara lämpligt att i stället ändra planen så att samtliga fastigheter behandlas på ett likartat sätt. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56 och prop. 2013/14:126 sid. 185)
Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Genomförandetiden har gått ut
En förutsättning för att denna typ av avvikelse från detaljplanen ska kunna medges är att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Genomförandetiden kan vara mellan 5 och 15 år. Om det inte framgår hur lång genomförandetiden är i detaljplanen så är den automatiskt 15 år. Genomförandetiden räknas från den dag då detaljplanen har fått laga kraft om inte annat framgår av detaljplanen. Kommunen har möjlighet att förskjuta genomförandetiden. Det innebär att genomförandetiden börjar löpa först vid den tidpunkt som kommunen har bestämt i planen, till exempel 2 år efter att detaljplanen har fått laga kraft. Genomförandetiden kan förnyas genom en ändring av detaljplanen. Om det inte framgår någon ny genomförandetid i en ändring av detaljplanen gäller den ursprungliga genomförandetiden även i fortsättningen.
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
21 §
I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.
Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.
22 §
Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också för den fråga som ändringen avser.
Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som ändringen avser.
Någon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för en sådan fråga som innebär upphävande av en del av detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse. Lag (2015:668) .
23 §
Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket.
24 §
Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.
En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.
Användningen är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplanen
Åtgärden måste innebära en användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Det kan exempelvis vara service och mindre verksamheter som inte är störande i bostadsområden. Denna avvikelse kan bara tillämpas för användningsbestämmelser och inte för egenskapsbestämmelser. Det finns alltså ingen möjlighet att bygga på till exempel mark som inte få bebyggas, så kallad prickmark, med stöd av denna avvikelse. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 183 och 310)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
Den kompletterande användningen får inte vara dominerande i förhållande till den användning som medges i detaljplanen. Det är därför inte möjligt att till exempel helt och hållet ta i anspråk ett flerbostadshus för något annat ändamål än bostäder när användningen i detaljplanen är bostäder. Minst hälften av byggnaden bör användas för det ändamålet som har bestämts i detaljplanen. En bedömning måste dock göras i det enskilda fallet. Ett exempel på lämpligt komplement är en kvartersbutik i ett område som är planerat för bostäder. Även att ett en- eller tvåbostadshus delvis inreds som arbetslokal, exempelvis kontor eller frisörsalong, kan vara ett lämpligt komplement. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 183 och 310)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Vid bedömningen om den kompletterande användningen är lämpligt i förhållande till den användning som bestämts i detaljplanen har den kompletterande användningens omgivningspåverkan stor betydelse. Bullrande eller på annat sätt störande verksamheter bör därför inte kunna komma i fråga i anslutning till bostäder. Även mängden besökare till verksamheten behöver beaktas. Sådana verksamheter som förutsätter att kunder besöker verksamheten med bil kan vara olämpliga att medge i ett renodlat bostadsområde. Detta gäller om biltrafiken i sig kan medföra olägenheter för grannarna eller om det inte är möjligt för besökarna att parkera på den tomt där verksamheten är belägen. Även olika miljöaspekter behöver beaktas, det kan exempelvis vara att komplementet är lämpligt i förhållande till förutsättningarna att tillgodose behovet av avfallshantering, vatten och avlopp. Vidare behöver risken för störningar på grund av ökade transporter och den allmänna trevnaden beaktas. I ett bostadsområde bör exempelvis inte bygglov ges för verksamheter som medför behov av att använda en del av tomten som upplag för olika slags varor eller material. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 183 och 310-311)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
I en dom prövade MÖD bygglov för ändrad användning av en ekonomibyggnad till cykelverkstad och cykeluthyrning. Enligt den detaljplan som gällde för området fick endast fristående hus för bostäder uppföras på fastigheten. Domstolen konstaterade att användningen var planstridig och prövade därför om användningen utgjorde ett lämpligt komplement till bostäder. Av utredningen i målet framgick att den verksamhet som ansökan avsåg, och som redan bedrevs på fastigheten, var förhållandevis omfattande och förde med sig många besökande. Även om många av besökarna inte kom med bil innebar verksamheten ökade biltransporter inom bostadsområdet som kunde medföra olägenheter för grannarna. Verksamheten ledde även till att gårdsplanen intill ekonomibyggnaden upptogs av en stor mängd uppställda cyklar. Det korta avståndet mellan ekonomibyggnaden och grannfastighetens bostadshus, trädgård och uteplats gjorde även att grannarna riskerade att utsättas för störningar i form av ljud från verksamheten. Vid en sammantagen bedömning ansåg därför MÖD att den användning som ansökan avsåg var så dominerande och hade en sådan omgivningspåverkan att den inte utgjorde ett lämpligt komplement till bostadsändamålet. Att den aktuella fastigheten låg inom ett område som i en fördjupad översiktsplan pekats ut som turistområde och att intilliggande fastighet var planlagd för handelsändamål och campingverksamhet ledde inte till någon annan bedömning. Bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2020-01-31 mål nr P 5923-19)
Mål: P 5923-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en dom prövade Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, om en infartsväg som placerades på parkmark var en godtagbar avvikelse. Infartsvägen var till en förskola. Domstolen konstaterade att vägen inte utgjorde ett komplement till den användning som var bestämd i detaljplanen, det vill säga park. Avvikelsen kunde därför inte medges. (MÖD 2015-04-16 mål nr P 8555-14)
Mål: P 8555-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande
Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen i sig skulle kunna vara acceptabel, kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om de hade prövats vid ett och samma tillfälle. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet
En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen.
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
Betydande miljöpåverkan och begränsningar
Betydande miljöpåverkan
En avvikelse från detaljplan får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .