Landamäreskolan – en formstark byggnad i landskapet

I en grön dalgång i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg ligger Landamäreskolan. Den S-formade byggnaden är väl placerad, väl gestaltad och miljöklassad. I planeringsprocessen samverkade pedagoger, beställare och arkitekter. Resultatet är en lärmiljö som är en tillgång både för den pedagogiska verksamheten och för lokalsamhället.

Lärande exempel på planeringsprocessen

Processen att skapa skola

Omorganisering med skolan i fokus

Landamäreskolan ligger i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg, ett bostadsområde med stora sociala utmaningar. På platsen fanns tidigare en F-9-skola från sjuttiotalet som var i behov av omfattande renovering.  Kommunen valde då att göra en större satsning för området genom att riva skolan och uppföra en ny skolbyggnad. Samtidigt omorganiserades åldersuppdelningen av skolan i samverkan med den närliggande Svartedalsskolan. Detta resulterade i att den nya skolan planerades och byggdes för årskurserna F-3 och Svartedalsskolan för årskurserna 4-9 skola.

Skolan delaktig i processen

Personalen på Landamäreskolan fick erbjudande att vara delaktig i utformandet av den nya skolan och tillsammans med Svartedalsskolan bildades en samarbetsgrupp som arbetade fram en pedagogisk plan. Denna samarbetsgrupp var en viktig referensgrupp till arkitekterna och var aktiv under tre år.

Samarbetsgruppen inspirerades av flera skolor som tänkt nytt kring samorganisering mellan pedagoger och lokaler. Gruppen landade i tydliga önskemål om en skola med lärmiljöer som kunde erbjuda flexibla lokaler med en variation av rum.

Vinsterna med god gestaltning

Placering och form avgörande 

En av skolans gestaltningsmässiga styrkor är placeringen av skolbyggnad och tillhörande gård. Skolan ligger i ett försänkt parkstråk och gränsar mot naturmark på tre sidor.  Bostadsbebyggelse anas bakom halvt genomsiktlig skog, och det finns en bra balans mellan trygghet och avskildhet.  

I nära anslutning till skolan finns spårvagnshållplats, gång- och cykelstråk som ger skolan bra kommunikationsmöjligheter till de centrala delarna av Göteborg.  Det kollektivtrafiknära läget underlättar skolans viktiga samarbeten med aktörer i centrala Göteborg som till exempel Universeum. De flesta av barnen som Boverket intervjuar bor i området. De går eller cyklar till skolan och använder sig av skolgården och den omkringliggande parken och naturen efter skoltid.

Arkitektur som möter landskapet

Den ursprungliga, nu rivna, skolan hade en kvadratisk form som upptog en stor del av tomten. Skolgården var liten, och det fanns inte möjlighet att bygga till. En ny form behövdes som skulle kunna hantera den komplexa tomten med stora höjdskillnader – en arkitektonisk och landskapsmässig utmaning.

Arkitekten valde en S-formad byggnad som anpassar sig elegant till dalgången, hanterar höjdskillnader, ger siktlinjer och samtidigt mer skolgårdsyta. Nivåskillnaden, uppemot tre meter, hanteras interiört med tre olika golvnivåer och flera entréer för tillgänglighet. Denna skräddarsydda lösning är komplex, men ger en intressant rumslighet och en dynamik såväl utvändigt som invändigt.

Estetik och välbefinnande

Dagsljus

De två gårdarna åt olika vädersträck ger bra dagsljus och siktlinjer ut från alla rum. Transparensen och kontakten mellan ute och inne ger en direktupplevelse av den omkringliggande grönskan och berghällarna. Det är inte bara vackert, utan skapar lugn och ökar koncentration och inlärningsförmåga enligt forskningen.

Material och inredning

Skolans konstruktion, fasad och inredning består till 80 procent av trä. Det är ett medvetet val för att skapa en hållbar och slitstark byggnad. Trä som genomgående material harmoniserar samtidigt med den omgivande naturmiljön. Inomhus ger trä en varm och ombonad känsla. Inredningens färgskala och textilier ger ett lugnande och vackert intryck.

En god lärmiljö

En öppen lärmiljö

Planeringsprocessen ledde fram till ett koncept med en öppen lärmiljö. Verksamheten är indelad i fyra arbetslag som delar på skolans två plan. Varje arbetslag har idag ungefär 90 elever och disponerar en hemvist som består av fyra mer eller mindre avgränsade rum. Det största rummet rymmer 22-23 elever och ska kunna fungera flexibelt. I hemvisterna finns också mindre grupprum, ett avskilt rum med trappstegsformad sittmöbel intill en ljusgård, samt ett större öppet samlingsrum.

Öppenhet ställer krav

Pedagogerna berättar att lärmiljön fungerar olika bra för olika årskullar, men att de i stort upplever att den öppna flexibla planlösningen är positiv. Den ger många fördelar med bland annat ett större och närmare samarbete mellan de olika klasserna. 

Lärmiljöernas öppenhet ställer dock stora krav på pedagogerna att samordna och organisera elever, aktiviteter och tider för att inte de dagliga rutinerna ska krocka. För att de öppna ytorna ska fungera måste elevernas tränas på att koncentrera sig och ta hänsyn till varandra – framförallt ljudmässigt. Det är en utmaning för denna åldersgrupp med mycket spring och lek i benen. Särskilt krävande är det för de elever som har koncentrationssvårigheter eller särskilda behov.

Skolans plats i samhällsbygget

Skolan som mötesplats

Byggnadens planlösning med en mer privat och en mer publik del underlättar att annan verksamhet kan ta plats i skolbyggnaden. Skolan kan därmed bli ett kunskapsnav och en mötesplats i närområdet för eleverna och deras familjer. Matsalen, mediateket och biblioteket är funktioner som kan användas av andra än skolan. Här finns också platser för läxläsning med läxhjälp samt ett familjeklassrum för elever och deras familjer. Verksamheten har en social agenda och arbetar integrerat med flera lokala samverkansprojekt. Skolan står även i startskottet att påbörja projektet ”Skola som öppen arena och mötesplats” som inom kort kommer att ta plats på skolan.

Rörelserika miljöer

En varierad gård för lek och spring

Gården har en god gestaltning där landskapets kvaliteter med utmanande höjdförhållanden har tagits tillvara på ett kreativt sätt. Topografin och byggnadens entréer i olika höjd har hanterats på förtjänstfullt sätt med murar, trappor och gabioner, det vill säga låga murar i form av sten inneslutna i metallnät. Dessa fungerar också som rumsbildande sittytor. Höjdskillnaderna lockar till spring, lek och rörelse. På gården finns också en amfiteater för undervisning och samling.

Skolgård övergår i naturmark

Skolgårdsytan är till största del hårdgjord, men då den är omgiven av naturmark med berg och skog upplevs den ändå som lummig och grön. Naturmarken ingår inte i skolgårdsytan, men eftersom den ligger alldeles intill upplever man den som en del av barnens lekmiljö. Barnen får gå dit efter överenskommelse med en vuxen, alternativt att en vuxen följer med. I naturmarken finns mjuka markmaterial och löst lekmaterial. Där finns platser att gå undan och vara ifred på, liksom mer utmanande miljöer där man kan klättra och balansera.