Byggnader som omfattas av IMD

Vilka byggnader omfattas av individuell mätning och debitering av uppvärmning och tappvarmvatten, IMD? Och vad är en ombyggnad?

Byggnader som omfattas av krav på IMD värme

Krav på att installera system för IMD värme gäller för flerbostadshus med central värmekälla som har ett primärenergital som överstiger 200 kWh/m2 Atemp och år. Förutom i Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län där krav på att installera system för IMD värme gäller för flerbostadshus med central värmekälla och som har ett primärenergital som överstiger 180 kWh/m2 Atemp och år.

Den form av energiprestanda, primärenergitalet, som ska användas för att avgöra om byggnaden omfattas av krav på IMD värme beskrivs i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2022:3) om energimätning i byggnader, 4 §. Detta överensstämmer med Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, i dess lydelse enligt BFS 2017:5. För att underlätta är tabeller med primärenergifaktorer respektive geografiska justeringsfaktorer infogade direkt i föreskriften, i stället för att hänvisning görs till Boverkets byggregler.

Flerbostadshus med direktverkande eluppvärmning omfattas inte av krav på IMD för värme eftersom enligt 3 § lagen om energimätning i byggnader ska byggnaden försörjas med värme från en central källa eller system för fjärrvärme. Inte heller flerbostadshus med system för luftburen värme omfattas av krav på IMD för värme.

Byggnadens energiprestanda finns angivet i energideklarationer. Beroende på när energideklarationen är upprättad kan angiven energiprestanda användas direkt eller så behöver resultatet räknas om till energiprestanda uttryckt som primärenergital. Det senare gäller om energiprestanda anges som specifik energianvändning i energideklarationen.

När behöver energiprestanda i energideklarationer räknas om?

Om energideklarationen är upprättad före den 1 januari 2019 anges energiprestanda som den levererade energin till huset, specifik energianvändning. Byggnadens energiprestanda uttryckt som primärenergital behöver då beräknas utifrån uppgifter i energideklarationen. Redovisningen av energianvändning i dessa äldre energideklarationer kan inte översättas med en enkel omräkning till primärenergital.

I de tidigaste energideklarationerna angavs enbart specifik energianvändning. Det finns ingen uppgift om energiklass i de tidigare energideklarationerna. I energideklarationer som upprättats efter den 1 januari 2014 finns även energiklasser angivna. Ett flerbostadshus där el inte används för uppvärmning omfattas av krav då energiklassen är G. Några flerbostadshus som är elvärmda kan omfattas av krav på IMD värme även med energiklass F. I de tre nämnda Norrlandslänen är andelen byggnader högre som kan vara aktuella med energiklass F. Energiklassen kan inte med säkerhet vara utgångpunkten för om flerbostadshuset omfattas av krav på IMD värme, men ger en god indikation. Energiklasser bestäms enligt regler i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklarationer för byggnader.

Ett exempel visar att det kan vara svårt att direkt utifrån det numeriska värdet på den specifika energianvändningen avgöra om byggnaden omfattas av krav på IMD värme eller inte. Ett fjärrvärmevärmt flerbostadshus i Falun som har en specifik energianvändning på 280 kWh/m2 Atemp och år får ett primärenergital på omkring 240 kWh/m2 Atemp och år. Byggnaden omfattas med marginal av krav på IMD värme. Ett flerbostadshus i Kiruna med lika stor specifik energianvändning får däremot ett primärenergital på omkring 170 kW/m2 Atemp och år. Om uppvärmningssystemet baseras på både el och annan energiförsörjning behöver en mer detaljerad analys göras. Anledningen är att specifik energianvändning refererade till en av de dåvarande klimatzonerna medan primärenergital har en gemensam referensort i Sverige. Vid beräkning av primärenergital divideras den levererade energin för uppvärmning med en geografisk justeringsfaktor för orten.

Om energiprestanda uttryckt som specifik energianvändning i en gammal energideklaration räknas om till primärenergital för att kunna jämföra med kraven på IMD värme bör några parametrar vara tydligt redovisade. Byggnadsägaren ansvarar för att energiprestanda anges i primärenergital. Det bör framgå hur uppvärmningsenergi, energi till tappvarmvatten och fastighetsenergi har fastställts. Vidare bör framgå om normalårskorrigering har gjorts samt att energiprestanda beräknats i enlighet med metoden i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energimätning i byggnader.

Energideklarationer som direkt ger energiprestanda i önskad form

I en energideklaration som har upprättas under tiden 1 januari 2019 till 31 augusti 2020 anges energiprestanda, primärenergitalet, direkt i den form som avses när det gäller krav på IMD värme. Om energideklarationen har upprättats efter den 31 augusti 2020 finns värdet på primärenergitalet som ska användas i en tabell i en bilaga sist i energideklarationen. I tabellen i bilagan till energideklarationen under Byggnadens energiprestanda används värdet som står på raden Primärenergital enligt BBR 25. Med BBR 25 avses Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, i dess lydelse enligt BFS 2017:5.