På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Byggnader som omfattas av IMD

Granskad:

Vilka byggnader omfattas av individuell mätning och debitering av uppvärmning och tappvarmvatten, IMD? Och vad är en ombyggnad?

Byggnader som omfattas av krav på IMD värme

Krav på att installera system för IMD värme gäller för flerbostadshus med central värmekälla som har ett primärenergital som överstiger 200 kWh/m2 Atemp och år. Förutom i Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län där krav på att installera system för IMD värme gäller för flerbostadshus med central värmekälla och som har ett primärenergital som överstiger 180 kWh/m2 Atemp och år.

Den form av energiprestanda, primärenergitalet, som ska användas för att avgöra om byggnaden omfattas av krav på IMD värme är den som beskrivs i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:3) om energimätning i byggnader. Detta överensstämmer med Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, i dess lydelse enligt BFS 2017:5.

Flerbostadshus med direktverkande eluppvärmning omfattas inte av krav på IMD värme, inte heller flerbostadshus med system för luftburen värme.

3 §
   /Träder i kraft I:2021-07-01/
Den som äger ett flerbostadshus i Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län som har en energiprestanda som, uttryckt som ett primärenergital, överstiger 180 kWh/m2 och år ska installera system för individuell mätning och debitering av den energi som används för varje lägenhets inomhusklimat.

Den som äger ett flerbostadshus i något av landets övriga län som har en energiprestanda som, uttryckt som ett primärenergital, överstiger 200 kWh/m2 och år ska installera system för individuell mätning och debitering av den energi som används för varje lägenhets inomhusklimat.

Sådana system behöver inte installeras om
   1. det inte är tekniskt genomförbart eller om åtgärden inte är proportionell i förhållande till de möjliga energibesparingar som skulle kunna uppnås, eller
   2. andra konkreta, planerade energieffektiviserande åtgärder kommer att medföra lägre primärenergital än de som anges i första och andra styckena. Förordning (2019:656).

3 §    Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till primärenergifaktorer enligt tabell 1 och geografiskt läge enligt tabell 2.

Vid beräkningen av byggnadens primärenergital ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår.

Tabell 1 Primärenergifaktorer

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 2 Geografiska justeringsfaktorer

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

4 §    Installation av system för individuell mätning och debitering av värme är inte tekniskt genomförbart om byggnaden har luftburen värme.

Installation av system för individuell mätning och debitering av värme och förbrukning av tappvarmvatten är inte tekniskt genomförbart om de historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värdena förvanskas i en särskilt värdefull byggnad.

Det kan finnas andra situationer motsvarande de som anges i första och andra styckena som inte kan anses vara tekniskt genomförbara i byggnaden.

Byggnadsägaren ska på tillsynsmyndighetens begäran kunna göra sannolikt varför installation av system för individuell mätning och debitering inte är tekniskt genomförbart.

Byggnadens energiprestanda finns angivet i energideklarationer. Beroende på när energideklarationen är upprättad kan angiven energiprestanda användas direkt eller så behöver resultatet räknas om till energiprestanda uttryckt som primärenergital. Det senare gäller om energiprestanda anges som specifik energianvändning i energideklarationen.

När behöver energiprestanda i energideklarationer räknas om?

Om energideklarationen är upprättad före den 1 januari 2019 anges energiprestanda som den levererade energin till huset, specifik energianvändning. Byggnadens energiprestanda uttryckt som primärenergital behöver då beräknas utifrån uppgifter i energideklarationen. Redovisningen av energianvändning i dessa äldre energideklarationer kan inte översättas med en enkel omräkning till primärenergital.

I de tidigaste energideklarationerna angavs enbart specifik energianvändning. Ingen energiklass angavs. I energideklarationer som upprättats efter den 1 januari 2014 finns även energiklasser angivna. Ett flerbostadshus där el inte används för uppvärmning omfattas av krav då energiklassen är G. Några flerbostadshus som är elvärmda kan omfattas av krav på IMD värme även med energiklass F. I de tre nämnda norrlandslänen är andelen byggnader högre som kan vara aktuella med energiklass F. Energiklassen kan inte med säkerhet vara utgångpunkten för om flerbostadshuset omfattas av krav på IMD värme, men ger en god indikation. Energiklasser bestäms enligt regler i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklarationer för byggnader.

Ett exempel visar att det kan vara svårt att direkt utifrån det numeriska värdet på den specifika energianvändningen avgöra om byggnaden omfattas av krav på IMD värme eller ej. Ett fjärrvärmevärmt flerbostadshus i Falun som har en specifik energianvändning på 280 kWh/m2 Atemp och år får ett primärenergital på omkring 240 kWh/m2 Atemp och år. Byggnaden omfattas med marginal av krav på IMD värme. Ett flerbostadshus i Kiruna med lika stor specifik energianvändning får däremot ett primärenergital på omkring 170 kW/m2 Atemp och år. Om uppvärmningssystemet baseras på både el och annan energiförsörjning behöver en mer detaljerad analys göras. Anledningen är att specifik energianvändning refererade till en av de dåvarande klimatzonerna medan primärenergital har en gemensam referensort i Sverige. Vid beräkning av primärenergital divideras den levererade energin för uppvärmning med en geografisk justeringsfaktor för orten.

Om energiprestanda uttryckt som specifik energianvändning i en gammal energideklaration räknas om till primärenergital för att kunna jämföra med kraven på IMD värme bör några parametrar vara tydligt redovisade. Byggnadsägaren ansvarar för att energiprestanda anges i primärenergital.  Det bör framgå hur uppvärmningsenergi, energi till tappvarmvatten och fastighetsenergi har fastställts. Vidare bör framgå om normalårskorrigering har gjorts samt att energiprestanda beräknats i enlighet med metoden i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energimätning i byggnader.

Energideklarationer som direkt ger energiprestanda i önskad form

I en energideklaration som har upprättas under tiden 1 januari 2019 till 31 augusti 2020 anges energiprestanda, primärenergitalet, direkt i den form som avses när det gäller krav på IMD värme. Om energideklarationen har upprättats efter den 31 augusti 2020 finns värdet på primärenergitalet som ska användas i en tabell i en bilaga sist i energideklarationen. I tabellen i bilagan till energideklarationen under Byggnadens energiprestanda används värdet som står på raden Primärenergital enligt BBR 25. Med BBR 25 avses Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, i dess lydelse enligt BFS 2017:5.

3 §    Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till primärenergifaktorer enligt tabell 1 och geografiskt läge enligt tabell 2.

Vid beräkningen av byggnadens primärenergital ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår.

Tabell 1 Primärenergifaktorer

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 2 Geografiska justeringsfaktorer

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Byggnader som omfattas av IMD tappvarmvatten – vad är en ombyggnad?

Det krävs installation av system för IMD för tappvarmvatten om det görs en ombyggnad som innefattar antingen en ny installation eller en väsentlig ändring av befintliga installationer för tappvarmvatten. Enbart ny installation eller väsentlig ändring av en befintlig installation för tappvarmvatten utlöser inte krav på system för IMD, utan dessa ska vara en del av en ombyggnad. I de fall åtgärden är att betrakta som en ombyggnad och det handlar om en ändring av en installation för tappvarmvatten måste denna ändring också vara väsentlig för att kravet på IMD ska utlösas. Vad som är en väsentlig ändring av en befintlig installation för tappvarmvatten får bedömas i varje enskilt ärende.

4 §
  Den som för egen räkning utför eller låter utföra en ombyggnad av ett flerbostadshus som innefattar en ny installation för tappvarmvatten eller en väsentlig ändring av befintliga installationer för tappvarmvatten ska i samband med ombyggnaden installera system för individuell mätning och debitering av varje lägenhets förbrukning av tappvarmvatten.

Sådana system behöver inte installeras om det inte är tekniskt genomförbart eller om åtgärden inte är proportionell i förhållande till de möjliga energibesparingar som skulle kunna uppnås. Förordning (2019:656).

Enligt övergångsbestämmelsen i förordning om energimätning i byggnader ska kravet vid ombyggnad i 4 § första stycket tillämpas första gången i fråga om sådana åtgärder för vilka ansökan om bygglov eller anmälan görs efter utgången av juni 2021. Vilket innebär att om ombyggnaden kräver bygglov eller anmälan och en sådan ansökan eller anmälan har lämnats in före den 1 juli 2021, krävs inte installation av system för IMD.

Kravet på installation av system för IMD av tappvarmvatten gäller om byggnadsnämnden bedömer att åtgärden eller åtgärderna är att anse som en ombyggnad och inget undantag är aktuellt.  Undantagen beskrivs längre fram i denna vägledning. Undantag från krav på system för IMD kan endast ske utifrån de regler som finns om detta i förordningen om energimätning i byggnader samt i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energimätning i byggnader.

Ombyggnad är en form av ändring av en byggnad. Det finns ingen definition på ombyggnad i de författningar som reglerar energimätning i byggnad. Vägledning kring begreppet kan dock hämtas från plan- och bygglagen där ombyggnad definieras som en ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Det kan vara svårt att avgöra vad som utgör en påtaglig förnyelse av en betydande och avgränsbar del av byggnaden och därmed är en ombyggnad. Här måste en bedömning från fall till fall göras. På PBL kunskapsbanken och på sidan om ombyggnad finns under rubrikerna ”Vad menas med betydande och avgränsbar del" och ”Vad menas med påtaglig förnyelse” vägledningstext om begreppet ombyggnad. Se länk i "Relaterad information".

Övriga sidor i tillsynsvägledningen hittar du i menyn.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen