På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Vägledning om arkitekturstrategier

Denna vägledning syftar till att stötta dig som ska arbeta med att ta fram en arkitekturstrategi och använda den i kommunen. Vägledningen ska inspirera, ge kunskap och goda argument för att du ska kunna arbeta strategiskt med arkitektur och den gestaltade livsmiljön i din kommun. 

Vägledningens olika avsnitt, illustration.
Vägledningens olika avsnitt. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

En arkitekturstrategi är ett viktigt verktyg för att öka kunskapen om arkitekturens betydelse för att utveckla och ta tillvara värden i den byggda miljön. I en arkitekturstrategi kan ni inom kommunen formulera och lyfta fram vad dialogen behöver fokusera på när ni planerar, bygger och förvaltar.

Syftet med vägledningen är att ge stöd i och kunskap om vad en arkitekturstrategi kan ha för nytta, processen bakom och dess innehåll. Vägledningen riktar sig till dig som arbetar inom kommunen, eller som konsult, med att ta fram en arkitekturstrategi. Du kan till exempel arbeta som projektledare för ett arkitekturstrategiskt arbete, som process- eller konsultstöd eller som projektdeltagare.

Vägledningen ger konkret stöd för hur arkitekturstrategins innehåll kan processas fram, vilka delar den kan bestå av samt hur du kan beskriva och prata om arkitektur.

Med olika exempel vill vi inspirera och lyfta olika sätt att arbeta med frågan utifrån kommuners skilda förutsättningar och utmaningar. Tanken är att visa olika metodiker och sätt att arbeta strategiskt med att stärka kommunens arbete med den gestaltade livsmiljön.

En del av vägledningen lyfter också fram vilket stöd du kan få från länsstyrelse och region och hur dessa aktörer tillsammans kan samverka kring frågan.

Arkitekturstrategins sammanhang

Här beskriver vi i vilket sammanhang arkitekturstrategin ska ses och fungera samt vad för typ av dokument detta kan vara.

Begreppet arkitekturstrategi

En arkitekturstrategi är ett framåtsyftande och övergripande dokument som uttrycker kommunens långsiktiga ambition och vilja för den gestaltade livsmiljön. Det finns olika begrepp för liknande dokument, till exempel arkitekturpolicy och arkitekturprogram, men Boverket använder i denna vägledning begreppet arkitekturstrategi. Arkitekturstrategin är ett process- och dialogverktyg som hjälper till att föra kunskapen kring arkitekturfrågorna framåt och få denna kunskap att användas i kommunens olika processer kopplade till planering, byggande och förvaltning samt slutligen ge kvaliteter i den färdiga miljön. Den bör ha ett helhetsperspektiv som omfattar både befintlig och kommande bebyggelse.

Ett verktyg i kommunens samhällsbyggande

Kommunens översiktsplan beskriver politikens vision och viljeinriktning kring den fysiska miljön. Där uttrycks målsättningar och ställningstaganden på en övergripande nivå för att skapa goda förutsättningar för hållbara livsmiljöer. I en arkitekturstrategi kan ni inom kommunen konkretisera de avsikter och utmaningar som lyfts i översiktsplanen. Det gäller stadens, orternas och byarnas tillväxt och utveckling utifrån formandet av den byggda miljön och vad arkitekturen kan bidra till och varför. Vad som är viktigt när olika miljöer utvecklas och förvaltas så att inte långsiktiga kvaliteter byggs bort samt vad dialogen behöver fokusera på när vi planerar, bygger och förvaltar. Arkitekturstrategin blir på så vis ett viktigt verktyg i kommunens samhällsbyggande och en brygga mellan olika frågor och verksamhetsområden inom kommunen där arkitekturen spelar roll.

Ett sätt att arbeta med målet för gestaltad livsmiljö

En arkitekturstrategi kan vara ett stöd i kommunens arbete att implementera politikområdet gestaltad livsmiljö och det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Det finns flera andra internationella och nationella mål som handlar om gestaltad livsmiljö, exempelvis Agenda 2030, FN:s New Urban Agenda och de för Sverige uppsatta målen för miljöpolitiken och kulturpolitiken.  

Kärnan i politikområdet gestaltad livsmiljö är en helhetssyn på formandet av människans hela livsmiljö, där arkitektur, form, design, konst och kulturarv är ett sammanhållet område med människan som utgångspunkt. Begreppet gestaltad livsmiljö innefattar såväl processen när fysiska miljöer planeras, byggs och förvaltas, som det byggda resultatet. Gestaltad livsmiljö fokuserar på vad arkitektur, form, design, konst och kulturarv gör. Det vill säga hur dessa byggstenar tillsammans kan bidra till att forma samhället och invånarnas vardag på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Ett pågående samtal där tankar och idéer kan utbytas och där olika professioner och aktörer kan tillföra sina perspektiv är en förutsättning för att utveckla och förvalta omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.

Ett stöd för att beskriva och prata om arkitektur

Arkitektur är allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön. Det rör såväl ny bebyggelse som befintlig, såväl hus som det gröna och mellanrummen. Arkitekturen gestaltar allt från de stora landskapen till dörrhandtaget och finns med genom hela processen från den övergripande planeringen till genomförande och förvaltning.

Arkitektur är ett multidisciplinärt ämnesområde där kärnan kan sägas vara balansen mellan funktion, upplevelse och robusthet. En viktig dimension av arkitekturen är de kulturella, historiska och sociala sammanhang i vilken den skapats. Denna grundläggande förståelse om arkitektur är en förutsättning för att kunna arbeta med gestaltad livsmiljö. Vägledningen ger dig stöd och hjälp i att beskriva och formulera dig kring detta i en arkitekturstrategi. 

Ett sätt att arbeta med PBL:s allmänna intressen och krav

Kommunerna är inte skyldiga att ta fram en arkitekturstrategi men det är ett sätt för kommunen att arbeta med och konkretisera de allmänna intressena och kraven som är centrala i arbetet med den gestaltade livsmiljön. Plan- och bygglagen, PBL, är den huvudsakliga lagstiftningen rörande arkitektur och reglerar en förhållandevis stor del av den gestaltade livsmiljön. Lagstiftningen använder dock inte begreppen arkitektur och gestaltning. För att ta om hand och skapa långsiktiga hållbara värden i den byggda miljön finns i stället ett antal paragrafer, allmänna intressen och krav, i PBL. Såväl de allmänna intressena som kraven i PBL innehåller i flera fall både arkitektoniska och antikvariska frågor som vid tillämpning ger förutsättning för god arkitektur.

En konkretisering av översiktsplanen

En arkitekturstrategi hjälper till att konkretisera översiktsplanens intentioner. En arkitekturstrategi kan tas fram genom att översiktsplanen ändras genom ett tillägg eller som ett fristående dokument – det vill säga ett dokument som inte formellt har tagits fram och processats enligt plan- och bygglagen. Om ni inom kommunen väljer att göra en arkitekturstrategi innehållande mer generella ställningstaganden kan det vara lämpligt att göra det som ett fristående dokument. Om ni har behov av mer geografiskt kopplade ställningstaganden är det i stället lämpligt att göra arkitekturstrategin som en ändring av översiktsplanen genom tillägg.

Valet måste grunda sig i kommunens behov och den organisationskultur som råder. Det är också viktigt att det finns en långsiktighet i ambitionsnivån och en bred politisk förankring som främjar detta.

Du kan läsa mer om politikområdet gestaltad livsmiljö och vad arkitekturen kan bidra till på sidan ”Om gestaltad livsmiljö” och sidan ”Argument och nyttor”. Se länk under ”Relaterad information”.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej